Också lärarna misstänker löneuppgörelse: “Det finns 400 miljoner till metrobygget men inte några hundralappar till lärarlönerna”

Överenskommelsen om att hålla nere löner för barnträdgårdslärare i huvudstadsregionen gäller också lärarlönerna, tror Finlands svenska lärarförbund FSL. Enligt lärarfacket skulle konkurrens om högre löner lösa problemet med lärarbristen.

Yle avslöjade på onsdagen att Esbo, Vanda och Helsingfors kommit överens om att hålla lönerna för barnträdgårdslärare låga. Motiveringen är att lönekonkurrens skulle kunna förvärra bristen på kompetent personal i någon av kommunerna.

Christer Holmlund, ordförande för Finlands svenska lärarförbund, är inte överraskad. Han misstänker att samma överenskommelse gäller lärarlönerna i regionen. Det skulle förklara varför kommunerna vägrat lyssna på förslag om högre löner och rekryteringsbidrag för att lösa lärarbristen i huvudstadsregionen.

- Man har ju länge pratat om lärarbristen i huvudstadsregionen men man har aldrig vågat försöka höja lönerna, säger Holmlund.

Arbetsklimatfrågor borde inte spela in, tycker han. Lönenivån är enligt honom den avgörande faktorn.

Arbetslösheten bland lärarna är låg men i huvudstadsregionen bor det många lärare som bytt bransch och inte längre jobbar som lärare.

Holmlund påpekar att det finns flera utbildade lärare i huvudstadsregionen som bytt bransch på grund av de låga lönerna.

Han tror inte att lärarbristen beror på att arbetsklimatet skulle se annorlunda ut.

I Sverige får lärarna mera betalt i storstäder

Det har länge rått brist på behöriga lärare, både i svensk- och finskspråkiga skolor, i huvudstadsregionen.

Holmlund tror att det beror på de höga levnadskostnaderna. En låg lärarlön räcker inte långt om man vill köpa bostad i Helsingfors eller Esbo.

Situationen känns främmande om man jämför med de övriga nordiska länderna.

-Till exempel i Stockholm förtjänar lärarna mera än på landsbygden eftersom levnadskostnaderna är högre i Stockholm. Vi har funderat varför det inte är så i Finland.

Lärarbristen i svenskspråkiga skolor har ibland kopplats ihop med att lärarna utbildas i Vasa. Men det argumentet köper inte Holmberg.

Rekryteringen av lärare har enligt honom lyckats rätt bra i övriga Nyland, Åboland, Åland och Österbotten.

Däremot har högre löner och bättre förmåner fungerar som bra lockbeten inom andra kommunala branscher med brist på behörig personal.

Det verkar vara okej att betala väldigt stora summor åt läkare på landsbygden men att höja lärarlönerna är inte aktuellt, säger Holmberg.

“Huvudstadsregionen rikast i landet men prioriterar inte skolan”

Att kommunerna inte skulle ha råd med konkurrenskraftiga löner tror Holmlund inte.

Tvärtom säger han att det finns pengar och att högre löner inte ökar problemet med personalbrist i någon av kommunerna, utan drar till sig ny personal.

- Jag läste nyligen om att man satsar 400 miljoner euro extra i metrobygget, för lärarnas del skulle det handla om några hundralappar i månaden. Som politiker och förälder skulle jag nog värna om att behöriga lärare undervisar mitt barn.

Han ser lönenivån som ett problem inom hela den kommunala sektorn. Det handlar ofta om kvinnodominerade yrken, som lärare, barnträdgårdslärare och sjukvårdare.

- Kommunerna i huvudstadsregionen har den bästa ekonomin i hela landet. Det är frågan om prioriteringar, säger Holmlund.