Hoppa till huvudinnehåll

Samhälle

Språkvårdare om språket i radio: Man ska kunna ta till sig innehållet utan att hänga upp sig på språket

Från 2018
Uppdaterad 10.03.2018 13:12.
Två ritade figurer.
Bild: Most Photos/hydraviridis

Uttal, utfyllnadsord och bristande språkkänsla. Så har språkbruket på Yle Vega kritiserats. Som svar ordnades en språkkväll i radion där experter, programledare och ledande chefer inom Yle fick säga sin åsikt om språket.

Även om många anser att ett gott språk är vårdat, levande och genomtänkt, går åsikterna om språkanvändningen i sär. Språkanvändningen har alltid väckt känslor, men den senaste tidens debatt har varit ovanligt omfattande.

- Det handlar om allt från enskilda språkfel till större helheter. Mycket handlar om den spontana oförberedda produktionen som förknippas med flödesradio, säger Anna Maria Gustafsson som är ledande språkvårdare och ansvarig för mediespråkvården vid Institutet för de inhemska språken.

Lyssnarna känner sig underskattade

Gustafsson har läst insändarna som riktar kritik till Yle Vegas språkbruk.

- Det som är allvarligt är att lyssnarna uppenbarligen känner sig underskattade. Deras krav och förväntningar tillgodoses inte, och känslan är att de inte får det som de vill ha, säger Gustafsson.

Lyssnarna uppfattar att Svenska Yle har en viktig roll som modell för finlandssvenskarna

― Anna Maria Gustafsson

Som språkvetare välkomnar Gustafsson diskussionen om språk. Att språk engagerar är ett tecken på att språk är viktigt.

- Lyssnarna uppfattar att Svenska Yle har en viktig roll som modell för finlandssvenskarna. Det finns ett intresse för ett gott språk på Yles kanaler, säger Gustafsson och det är förstås mycket glädjande.

blond dam i glasögon småler in i kameran
Bildtext Anna Maria Gustafsson

Vad har lyssnaren rätt att kräva av Yle Vega med tanke på det talade språket?

- Man ska kunna ta till sig innehållet utan att fastna på språket. Språket ska förmedla ett innehåll och vara ett verktyg för det. Man tappar lätt kontakten med lyssnaren om lyssnaren fastnar på prepositioner eller något annat manér, säger Gustafsson.

Hur lever Yle Vega upp mot kraven?

- Varierande. Det finns bra program, programvärdar och journalister. Men det finns också sådant där det finns ett uppenbart behov av stöd och respons, säger Gustafsson.

Vad krävs för att leva upp till förväntningarna?

- Mera tid, resurser och en mera professionell inställning till språket, säger Gustafsson.

Ni frågade - språkvårdaren svarar

Språket har glömts bort

Kraven på programvärdar idag är många. De ska vara lediga, finurliga och snabba.

Unni Malmgren är tv- och radiochef på Svenska Yle och hon förstår att språket väcker debatt. Hon anser att programvärdarna i regel gör ett gott jobb.

- Vi har många programvärdar i olika roller, i olika program och genrer. Det är klart att nivån varierar, men i regel sköter vi oss rätt bra, säger Malmgren.

Vi har många programvärdar i olika roller, i olika program och genrer. Det är klart att nivån varierar, men i regel sköter vi oss rätt bra

Också Malmgren välkomnar debatten om språkanvändningen på Yle Vega.

- Den påminner oss om att det talade språket är något vi ska jobba med hela tiden, för det är det viktigaste verktyget vi har som journalister och redaktörer, säger Malmgren.

De senaste åren har satsningen på webben och den skrivna journalistiken varit stor.

- Vi har satt resurser på artiklar på webben, men det här visar att vi kanske har glömt det talade språket en tid, säger Malmberg.

Som en följd av debatten kommer det individuella språkstödet att ses över.

Språket personligt

- Förväntningarna på språket är höga. Det räcker med enstaka eller återkommande fel för att prägla bilden som helhet, säger Jenny Stenberg-Sirén mediespråksforskare och universitetslärare i journalistik.

Jag förstår att språket väcker debatt. Det är personligt och individuellt och speglar din egen personlighet

― Unni Malmgren

Är då publiken för kritisk?

- Nej, man ska få vara kritisk. Det är bara roligt och fint att det engagerar och att vår kanal upplevs betydelsefull. Jag förstår att språket väcker debatt. Det är personligt och individuellt och speglar din egen personlighet, säger Malmgren.

Stenberg-Sirén önskar sig ett kollegialt ansvar där språkvården tas i beaktande från idéstadiet och följs upp med språklig respons från medarbetare.

Programmet är inte längre tillgängligt

Diskussion om artikeln