Muthärvan kastar skugga över arbetsgrupp som gjort mer än rest omkring – idag återvinns all aska från Vaskiluodon Voima

Den såkallade askarbetsgruppen består av representanter från Vaskiluodon Voima, Vasa stad och ett av de företag som nu står åtalade i rättegången kring den aktuella muthärvan. Arbetsgruppen har verkat i snart 30 år och fått mycket till stånd.

Den pågående rättegången kring muthärvan inom Vasa stad lyfter frågan om vilken roll den såkallade askarbetsgruppen spelar.

I bolaget Vaskiluodon Voimas kraftverk produceras el och fjärrvärme och som restprodukt uppstår aska.

Askarbetsgruppen grundades för snart tre årtionden sedan av Vaskiluodon Voima med syftet att försöka hitta möjligheter att dra nytta av askan. Arbetsgruppen samlas uppemot elva gånger per år och tillsammans har gruppen även åkt på studieresor.

Det är just dessa resor som gör att arbetsgruppens medlemmar nu synas i den pågående rättegången vid Österbottens tingsrätt.

På de anklagades bänk sitter tjänstemän från Vasa stad och representanter från ett markbyggnadsföretag. Däremot gäller åtalet inte Vaskiluodon Voima eller någon av dess anställda.

Jobbar på

Askarbetsgruppens arbete fortsätter sin verksamhet som normalt. Arbetet innebär bland annat att man går igenom de partier med aska som kraftverken i Vasa och Seinäjoki varje månad producerar.

Askan bearbetas och återvinns enligt de reglementen som gäller i branschen.

- Vi synar varje ton aska som forslas iväg och är noggranna med att allt är gjort som det ska, säger Matti Loukonen som är kraftverkschef vid Vaskiluodon Voima.

Problem sedan 1982

Vid Vaskiluodon Voima tvingades man redan år 1982 börja fundera på var man kan placera askan. Då startades nämligen den första stenkolspannan vid kraftverket i Vasa.

Varje år bildas mellan 40 000 och 70 000 ton aska vid kraftverket, och den här restprodukten kostar bolaget i form av avfallsskatt.

Det handlar således om enorma mängder aska som ska tas om hand.

- I Finland finns fortfarande kraftverk som inte återvinner askan, men det är varken bra för miljön eller branschen, säger Mats Söderlund som är vd vid Vaskiluodon Voima.

Allt återvinns

Idag återanvänds hundra procent av den aska som uppstår vid Vaskiluodon Voima.

Bolagets aska har bland annat forslats till stadsdelen Sunnanvik för att där täcka över den gamla avstjälpningsplatsen. Med askan har man även byggt kilometervis med gator och cykelvägar, samt en omfartsväg i Seinäjoki och en travbana i närheten av nöjesparken Powerpark i Härmä.

- Att vi nått så här långt är resultatet av otroligt hårt arbete, säger Mats Söderlund.

Söderlund anser att man kan tacka askarbetsgruppen för en stor del av framgångarna.

Viktigt med långsiktigt samarbete

Vid Vaskiluodon Voima är man övertygade om att det haft betydelse för arbetet att man valt att hela tiden samarbeta med ett och samma markbyggnadsföretag.

Kraftverkschef Matti Loukonen, som fungerat som arbetsgruppens ordförande sedan år 2000, anser att resultaten talar för sig.

Det har lönat sig att samarbeta långsiktigt med Vasa stad och markbyggnadsföretaget. Det handlar om kunskap kring hur man ska arbeta med askan vid Vaskiluodon Voima.

- Vi kan inte byta entreprenör sådär bara, säger Loukonen.

Text: Elina Kaakinen /Yle Pohjanmaa
Översättning och bearbetning: Moa Mattfolk /Yle Österbotten.

Läs originalartikeln här.