Dagstidningarna klarar sig bättre - men de digitala prenumeranterna är fortfarande för få

Den kraftiga nedgången i tidningsbranschen har bromsats upp en aning och tidningarnas chefredaktörer ser nu ljus i tunneln. För de finlandssvenska tidningarna har läsarsiffrorna gått upp men man tampas fortfarande med att de digitala prenumeranterna är för få.

Både Hufvudstadsbladet och Vasabladet visade en ökning i antalet läsare under fjolåret, enligt den nationella medieundersökningen KMT som publicerades förra veckan.

HBL uppvisade en ökning med drygt en procent och har totalt 71 000 läsare.

Vi har noggrant försökt lära oss vilken typ av innehåll läsare under 45 år vill betala för. Det är nödvändigt för tidningens framtid att vi också når yngre läsare

Kaius Niemi, Helsingin Sanomat

Vasabladets läsare hade ökat med tio procent till 43 000 läsare. Chefredaktör Niklas Nyberg är glad över siffrorna och säger att de visar att kvalitet lönar sig.

- Det fina vi nu ser inom tidningsbranschen är att om man har ett bra journalistiskt innehåll så finns också tillväxt och ett intresse bland människor att vara kunder, säger han.

Helsingin Sanomat växte

Trots att läsarsiffrorna har gått upp en aning, går prenumerationssiffrorna fortfarande neråt bland de finlandssvenska tidningarna, även om de inte sjunker lika kraftigt som tidigare.

Helsingin Sanomat kunde däremot i fjol för första gången på 25 år visa en ökning i antalet prenumerationer.

Enligt tidningens chefredaktör Kaius Niemi är det de digitala prenumerationerna som har ökat och framgångskonceptet är att man har satsat på material som intresserar läsare yngre än 45 år.

- Vi har noggrant försökt lära oss vilken typ av innehåll läsare under 45 års ålder vill betala för. Det är nödvändigt för tidningens framtid att vi också når yngre läsare som prenumererar och det är roligt att se att både yngre och äldre läsare är intresserade av bra journalistik, säger Niemi.

Kvalitet inte hela förklaringen?

Kvalitet är något som chefredaktörerna lyfter upp som en orsak till det ökade antalet läsare.

Samtidigt så ser vi ju att även yngre människor är intresserade av tung samhällsjournalistik och jag tycker det är ett mycket gott tecken, det våras

Susanna Ilmoni, HBL

Tom Moring, professor emeritus i journalistik vid Svenska social- och kommunalhögskolan, säger att det finns en marknad för kvalitativ journalistik men att den inte är så stor att den skulle förklara det ökade antalet läsare.

- Ökningen kan delvis bero på det. Men samtidigt tyder undersökningar från Sverige på en polarisering. En del människor struntar alltså totalt i den här typen av material och nyheter i allmänhet och en annan del av läsarna blir allt mer intresserade.

Enligt Moring finns det därmed i en del av läsekretsen en marknad för kvalitativ journalistik, medan det i en annan del inte finns det.

Tydlig åldersindelning

Siffrorna i den nationella medieundersökningen gäller både papperstidningen och e-tidningen. Samtidigt visar undersökningen att papperstidningen fortfarande är stark.

Det finns också en tydlig uppdelning bland läsarna. Generellt sett läser äldre personer papperstidningen medan yngre läser tidningen digitalt.

- Även om papperstidningen fortfarande klarar sig bra finns dagstidningens framtid i det digitala. Men att öka antalet digitala prenumerationer är en utmaning säger HBL:s chefredaktör Susanna Ilmoni.

- Där behöver vi öka takten. De digitala prenumerationerna stiger visserligen men vi kompenserar inte ännu fullt ut för de pappersprenumeranter som försvinner. Det här är en stor utmaning, säkert för samtliga mediehus, säger Ilmoni.

Går mot bättre tider

Trots att tidningarna fortfarande står inför många utmaningar konstaterar Tom Moring att tidningarnas ekonomiska nedgång inte längre är lika kraftig.

- Den riktigt kraftiga nedgången har bromsats upp och Helsingin Sanomat har till exempel signalerat att man ser lite ljus i tunneln. Frågan är om det här håller.

Också HBL:s chefredaktör Susanna Ilmoni säger att framtiden ser ljusare ut.

- Det inger hopp för kommande generationer. Man talar mycket om unga och hur de konsumerar nyheter och information. Samtidigt så ser vi ju att även yngre människor är intresserade av tung samhällsjournalistik och jag tycker det är ett mycket gott tecken, det våras.