Hjärnforskare: Sociala medier gör hjärnan ledsen

Den svenska hjärnforskaren Sissela Nutley vill lyfta fram sambandet mellan sociala medier och psykisk ohälsa bland unga. Under en relativt kort tid har tiden som ungdomar ägnar åt att titta på skärmar ökat explosionsartat. Under samma tid har man märkt en ökning i ångest, depression och psykisk obalans bland unga.

– Nu kommer det studier som visar ett samband mellan tiden man använder på sociala medier och symptom på depression.

Sissela Nutley berättar att amerikanska ungdomar numera tillbringar mellan sex och nio timmar per dag på olika sociala medieplattformar. Redan efter två timmar ökar risken för depression, och efter fem timmar per dag ser man en högre självmordsfrekvens.

– Det vi inte vet är om deprimerade ungdomar tenderar att lägga mera tid på sociala medier än glada. Men sambandet finns där.

Sociala medier är ett ganska nytt fenomen, och det tar alltid sin tid för forskningsfältet att komma ikapp. Det forskas hela tiden i kausaliteten, det vill säga vad som leder till vad i de här frågorna.

– Det finns några färska studier som tyder på att det verkligen är sociala medier som gör att man blir mer deprimerad. Men det behövs mycket mer forskning på det.

Skillnader i hjärnan hos kvinnor och män

Ett som är säkert är att synen är människans starkaste sinne. Sociala medier är baserade på bilder, och varje gång vi ser en bild sker det en ögonblicklig reaktion i hjärnan.

Det finns skillnader mellan hur kvinnor och män påverkas av bilder. När en kvinna ser en bild av en kvinnokropp som ligger nära idealet i vårt samhälle, aktiveras de delar av hjärnan som förknippas med självbild och ångest. Det blir en jämförelse mellan den egna kroppen och idealet.

Män däremot tittar på bilder på ett mer objektivt sätt. Hos dem aktiveras främst områden i hjärnan som har att göra med proportioner och färgskala.

– Kvinnohjärnor har samma sätt att analysera dimensioner och proportioner som manliga, men hos kvinnor ser vi dessutom aktivitet i ångestcentret amygdala – den del av hjärnan som har med rädsla att göra.

Mätverktyg för bekräftelse

Sociala medier har revolutionerat vårt sätt att se på relationer, säger Sissela Nutley.

– Plötsligt har vi ett verktyg för att mäta hur mycket vi blir bekräftade av omvärlden.

Tidigare gjordes den bedömningen enbart på basis av social interaktion, och det är frågan om ganska mjuka signaler: Tittade någon på mig då jag kom in i rummet? Var det någon som log emot mig?

– Sådana signaler ger ett biologiskt gensvar i kroppen. Det är till exempel svårt att låta bli att le tillbaka om någon ler mot dig. När man flyttar de här relationerna till sociala medier, då kopplar man bort de biologiska signalerna och ägnar sig istället åt att räkna antal likes och hjärtan.

Människan börjar alltså bedöma sig själv enligt en kvantitativ mall istället för en biologisk, intuitiv och kvalitativ modell.

Svårt för unga att förstå algoritmerna

Sissela Nutley tycker att det är beklämmande att sociala medier i mångt och mycket värderar människor enligt hur de ser ut.

– Utseendet är ett genetiskt lotteri. Det är tråkigt om vi ska värdera varandra utifrån sådant vi inte alls kan påverka själva.

Hon säger också att det kan vara svårt för speciellt ungdomar att förstå hur de sociala mediernas algoritmer fungerar. Om en person lägger upp en bild på sig själv i sin nya tröja, och bara får två likes, är det lätt att dra slutsatsen att ingen tycker om den nya tröjan – eller att ingen tycker om en själv.

– I själva verket kan det handla om en inbyggd algoritm i systemet, som gjorde att ingen såg bilden och därför inte kunde reagera.

Jakten på likes gäller också främlingar

I samma veva börja vi söka bekräftelse från folk som är längre och längre bort från vår egen sociala krets.

– När självbilden kopplas ihop med en mätbar siffra, börjar vi jaga bekräftelse från människor som vi kanske inte ens känner.

Tidigare brydde man sig kanske inte så mycket om vad sådana människor ansåg, man var mera fokuserad på vad ens vänner och familj tyckte och sökte deras bekräftelse.

– Det här innebär ett helt nytt sätt att se på relationer, ett helt nytt sätt att umgås.

Sociala medier är beroendeframkallande

Att sociala medier breder ut sig allt mer har både fördelar och nackdelar, säger Sissela Nutley. Till fördelarna hör att vi kan få kontakt med människor över hela jordklotet, och samlas kring till exempel ett gemensamt intresse.

– Den stora nackdelen är att man fastnar i ett beroende. Forskning visar att allt fler människor använder mer tid än de själva vill på sociala medier. Man kan inte låta bli.

Kopplingen till psykisk ohälsa gör det här problemet ännu mer mångfacetterat, eftersom användandet av sociala medier är så otroligt utbrett.

Nio timmar om dagen är nio timmar bort från annat

Hjärnan utvecklas ända fram till 25-årsåldern. Det är under åren mellan tretton och nitton som områden i hjärnan som står för självreflektion utvecklas. Då utvecklas också kommunikationen mellan hjärnans djupare strukturer, som styr över känslor, impulskotroll och motivation, och frontalloben som står för det rationella tänkandet.

Därför är tonåren kritiska för hjärnans utveckling. Att under dessa känsliga år använda mellan sex och nio timmar per dag på sociala medier är problematiskt.

– Det är oroande att i den här åldern lägga så mycket tid på något som kan öka risken för ångest och depression, säger Sissela Nutley.

Hon påminner också att varje timme som används till skärmar är tid bort från något annat: Motion, människorelationer och sömn.

Forskning visar att den generation som vuxit upp med smarttelefonen i handen sover mindre än tidigare generationer. Sömnbrist är också kopplat till högre risk för depression.

Ungdomarna behöver hjälp av vuxna

Att förbjuda de unga att använda telefonen så mycket som de gör är inte ett alternativ, eftersom de använder telefonen till så mycket annat än sociala medier, bland annat skolarbete och kommunikation.

– De vuxna måste hjälpa ungdomarna att fatta rätt beslut själva. Det gör man genom att aktivt prata om riskerna med överanvändning.

De delar av hjärnan som utvecklas under ungdomsåren styr över impulskontroll och långsiktig planering. Därför är en ung person inte rustad att själv inse att det hen gör idag har en påverkan på framtiden. Där måste föräldrar och andra vuxna ta sitt ansvar.

Människan är dessutom av naturen funtad så, att hon trängtar efter snabba belöningar. Speciellt hos barn och unga är det ett utmärkande drag att vilja ha den härliga känslan nu med detsamma.

– Vi kan inte riktigt förvänta oss att ungdomarna själva ska kunna begränsa sitt användande. De behöver hjälp av vuxna, säger Sissela Nutley.

Efter Nio om lycka den 12 mars 2018, kl. 21.00 i Yle Fem och i Yle Arenan.