Är ett vårdhem inget hem? Så säger juridiken och därför måste äldre på vårdhem betala mera skatt

Högsta förvaltningsdomstolen fastställde i fjol att vårdhem betalar högre fastighetsskatt än personer som bor i vanliga bostadshus eller lägenheter.

I första hand är det de företag som driver vårdhemmen som betalar den högre skatten. Men de överför i regel utgiften på sina avgifter. I praktiken är det vårdhemmets invånare som får stå för kostnaden.

Bakgrunden är att vi har flera olika nivåer av fastighetsskatt i Finland.

Kommuner får välja att beskatta vanligt boende med en skatt mellan 0,41−0,90 procent. Vårdhem beskattas med en så kallad allmän skattesats som varierar mellan 0,93−2,00 procent.

Andelarna kan verka låga, men fastighetsskatten förväntas stiga i framtiden. Också då kommer den allmänna skattesatsen sannolikt att vara högre än skattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende.

Tolkningen av lägen krävde två domstolsbehandlingar

Rättsbehandlingen i förvaltningsdomstolarna inleddes med att ett privat vårdhem besvärade sig mot den högre skatten.

Här är den juridiska frågans kärna. Är ett vårdhem ett hem eller ett vårdbolag?

Tanken var att åldringar på vårdhem inte skall behöva betala högre skatt för sitt boende än åldringar som bor hemma.

Det visade sig snabbt att det inte var alldeles klart hur lagen skulle tolkas. Först bedömde skatterättelsenämnden att den högre skatten var helt i sin ordning.

Sedan tog förvaltningsdomstolen upp ärendet till behandling och tyckte det här var fel. Enligt förvaltningsdomstolen skulle de som bor på vårdhem betala samma skatt som de som bor hemma.

Det var viktigt att få en klar rättspraxis i den här frågan

― Christina Koikkalainen

Men efter det överklagades domen av Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt.

Det är en enhet som har i uppgift att bevaka statens, kommuners, församlingars, Folkpensionsanstaltens, skogsvårdsföreningars och skogscentralers rätt vid beskattningen.

- Syftet med enheten är att den övervakar då det behövs med tanke på lagens tillämpning i andra liknande fall eller för en enhetlig beskattnings- eller rättspraxis. Den skall också reagera om ärendet är ekonomiskt betydelsefullt eller om bevakningen av skattetagarnas rätt i övrigt förutsätter det, säger Christina Koikkalainen som är skattesakkunnig på huvudstadsregionens skattebyrå.

I det här fallet handlade det om en tolkning av fastighetsskattelagens tolfte paragraf, säger hon.

Högsta förvaltningsdomstolen ändrade på förvaltningsdomstolens dom och beslöt att det är den högre skatten som gäller.

- Det var viktigt att få en klar rättspraxis i den här frågan, säger Christina Koikkalainen

Pensionärsförbundet: Det är fel på lagen

Svenska Yle har inte lyckats nå ett enda vårdhem som vågar kritisera den högre skatten i offentligheten.

De säljer i regel sin vård till de kommuner som får intäkterna av de högre fastighetsskatterna. Vårdhemmen skulle alltså klaga på sina egna kunders snikenhet, och det vill de inte.

På Svenska pensionärsförbundet är ordföranden Ole Norrback inte nöjd med läget. Han vill inte ifrågasätta Högsta förvaltningsdomstolens dom. Dess uppgift är att tolka lagen.

- Då är det naturligtvis fel på lagstiftningen. Det är ju inte rimligt att man betalar högre fastighetsskatt om man är fast boende på ett boende där man får vård. Man flyttar ju inte därifrån väldigt snabbt. Man kommer ju att vara där länge, förmodligen resten av livet.

Men så ska alltså inte den nuvarande lagen tolkas. Christina Koikkalainen är specialist uttryckligen på fastighetsskatt.

- Tanken är ju att fastighetsskatten påförs den som äger byggnaden. I det här fallet är ägaren ett företag som idkar vårdverksamhet.

Det är ju inte rimligt att man betalar högre fastighetsskatt om man är fast boende på ett boende där man får vård. Man flyttar ju inte därifrån väldigt snabbt

― Ole Norrback

Enligt den tanken är det bolagets verksamhet som avgör hur hög skatten skall vara. Då spelar det ingen roll att det i slutändan är invånarna som får betala skatten.

- Vi utgår från hur byggnaden används. I det här fallet har det ingen betydelse att där bor åldringar som inte kan bo hemma. Bolaget och dess vårdverksamhet är det viktigaste.

Flera år på vårdhem är inte stadigvarande boende

Här är den juridiska frågans kärna. Är ett vårdhem ett hem eller ett vårdbolag? Christina Koikkalainen räknar upp flera motiveringar som hade betydelse då Högsta förvaltningsdomstolen fattade sitt beslut.

- De människor som bor i vårdhemmet gör ett hyresavtal där det oftast stipuleras att de till exempel måste ta del av den vård bolaget erbjuder. Vårdhemmet har i regel rum som har sanitetsutrymmen, men de har till exempel inte kök. Då är det inte fråga om lägenheter utan om vårdrum.

- De bolag som ger den här vården har ofta sina egna utrymmen i samma byggnad. Där finns också ofta allmänna utrymmen som matsalar.

Ägaren är det som är det avgörande, inte vem som bor där

― Christina Koikkalainen

Samtidigt är det inte alldeles klart varför man skall betala mera i fastighetsskatt för att ens rum på ett vårdhem ser lite annorlunda ut än i en vanlig bostad.

- Det var en svår fråga, men vi utgår från ägaren. Och ägaren är oftast ett bolag som hyr ut hus eller så är ägaren vårdbolaget som ger vården. Det är det som är det avgörande, inte vem som bor där.

Christina Koikkalainen hänvisar här till att det i fastigehetsskattelagens tolfte paragraf står att fastighetsskatteprocenten på stadigvarande boende tillämpas på byggnader som huvudsakligen används som stadigvarande boende.

- Den huvudsakliga användningen för de här vårdhemmen är ju den här vården. Det är inte det stadigvarande boendet.

”Vårdreformen understryker skillnaderna i beskattningen”

På Svenska pensionärsförbundet tycker Ole Norrback att det här är en punkt i lagen som kunde ändras. Speciellt besvärligt blir det om vårdreformen går igenom och kommunala och privata vårdhem beskattas olika.

- Om vi får servicesedlar kommer det här också att snedvrida prisbildningen. Den favoriserar vissa och gör andra oattraktiva. Det är lite olyckligt. Därför tycker jag att det är rimligt att Svenska pensionärsförbundet skulle vända sig till finansministeriet och fråga hur de riktigt ser på den här problematiken.

Christina Koikkalainen tycker inte att snedvridna priser kommer att bli något större problem.

- Om det finns ett direkt kommunalt drivet vårdhem så betalar kommunen inte fastighetsskatt för fastigheter på sitt eget område, men de flesta drivs ju av något kommunförbund eller av ett bolag även om kommunen äger aktiemajoriteten i det. I praktiken går det enligt vanliga principer.