Finländska nätbutiker må fungera väl - men det är de utländska som drar bäst

Inhemska nätbutiker står sig hyggligt i konkurrensen med utländska i fråga om användbarhet, visar en utredning från Finsk handel. Finländska nätköpare placerar flera av de inhemska sajterna i topp, men handlar mest via utländska.

Det händer allt mer sällan att finländaren sätter sig vid en bordsdator för att göra inköp på nätet. Det är i stället mobiltelefonen som vinner terräng som kanal för shoppandet.

Enligt uppgifter om näthandeln som Finsk handel har tagit fram sker vart tredje nätköp med hjälp av en mobiltelefon eller pekplatta.

Det betyder att nätbutikerna tvingas utveckla välfungerande applikationer för mobilerna.

På den punkten ligger de finländska nätbutikerna inte nödvändigtvis i lä jämfört med de internationella. Bland de tio nätbutiker som finländarna placerar i topp när det gäller användbarhet, är hälften inhemska.

Pengarna går utomlands

Det finns ändå ett stort "men", nämligen att finländarna i alla fall ökar användningen av utländska sajter. Över hälften av pengarna går till dem.

Andelen uppköp från utländska sajter har ökat från 54 procent till 59 procent på ett år.

Vid Finsk handel efterlyser chefsekonom Jaana Kurjenoja en konkret förändring för att främja den inhemska handeln, nämligen att också små inköp från länder utanför EU blir skattepliktiga.

- Det minsta Finland kan göra är att genast slopa skattefriheten för import av varor som kostar mindre än 22 euro, säger hon.

Kurjenoja konstaterar att det här kommer att ske år 2021 i enlighet med nya EU-regler, men hon anser att Finland borde följa Sveriges exempel och göra förändringen omgående.

Antalet köpare växer inte längre

Värdet på finländarnas handel via nätet har enligt Finsk handel ökat med åtta procent mellan åren 2016 och 2017. Antalet köpare ökar inte längre särskilt mycket, för de flesta använder redan nätbutiker.

Däremot väntar man sig tillväxt när det gäller att antalet köp, och värdet på inköpen.

Särskilt förutspås kraftig tillväxt i handeln med livsmedel via nätet. Den är än så längre anspråkslös, men växte under fjolåret med 88 procent.