Samtycke vid sex svårt att bevisa - men lagförslaget ses som en viktig signal från lagstiftarna: "Skammen vilar på kvinnan och det är fel"
En ändring i lagen om våldtäkt är på förslag. Ändringen i sig är väldigt liten, men principerna och följderna har gett upphov till mycket diskussion.
Ändringen gäller helt enkelt om att skriva in samtycke i lagen, det vill säga att båda parter måste ge sitt uttryckliga godkännande för samlag. I annat fall kan den lagbrytande parten dömas för våldtäkt.
Lagändringen diskuterades i Yle Vegas debattprogram Slaget efter tolv. I debatten deltog riksdagsledamöterna Eva Biaudet (SFP) och Silvia Modig (VF), Samlingspartisten Kimmo Sasi och tingsrättsdomare Nina Immonen.
Skammen vilar på kvinnan och det är fel
Eva Biaudet
Det är riksdagens kvinnonätverk som har lämnat in motionen om lagändringen. Eva Biaudet var andra undertecknare på listan.
- Jag tycker att strafflagen länge har vilat väldigt mycket på att det är offret som blir tvunget att visa att brottet har skett. Det är ganska problematiskt.
Biaudet påpekar att en stor del av sexualbrotten aldrig anmäls. Hon tror att det kan bero på att processen efter en anmälan är för tung.
Dessutom kan rädslan för att inte kunna hitta tillräckligt med bevis för en fällande dom vara svår för offret.
- Skammen vilar på kvinnan och det är fel, fokus måste vara på förövaren, säger Biaudet.
Även Silvia Modig har undertecknat lagförslaget. Även hon ser det som ett problem att offer är rädda för friande domar för förövaren i brist på bevis.
- Så klart det är svårt om det har skett ett brott och ord står mot ord. Men även om det inte blir en fällande dom vet offret att det var fel.
Om man talar bara om samtycke kan det skada offret
Kimmo Sasi
Biaudets och Modigs syn att situationen blir bättre för offret med den föreslagna lagändringen får inte medhåll av Kimmo Sasi.
Han tror snarare på det raka motsatta. Sasi hänvisar till undersökningar som justitieministeriet har gjort.
- Slutsatsen var den att om det gäller endast ett samtycke så undersöker man bara hur offret har betett sig – om hon har godkänt eller hur hon har betett sig – medan gärningsmannen går fri då man inte behöver tala om hans eller hennes våld eller påtryckningar.
- Det här kan leda till att det skadar offret om man talar endast om samtycke.
Enligt Eva Biaudet känner offren redan i dag att det är deras handlingar som undersöks, inte förövarens.
Bli åtminstone inte hemma med oförlösta våndor!
Nina Immonen
Tingsdomare Nina Immonen säger, med hänvisning till #metoo-rörelsen, att det är förbluffande att höra om offer som inte vill anmäla våldtäktsfall för att det är lönlöst.
Immonen påpekar att en fällande dom inte nödvändigtvis är det viktigaste när en domstol tar hand om ett dylikt fall.
- En domstolsprocess har också andra funktioner än att utdela straffansvar. Det är en möjlighet att tillsammans med professionella aktörer gå igenom vad som har hänt, kanske bemöta den andra parten, kanske höra ett ”förlåt”.
- Det finns mycket hjälp att få för att kunna processa och gå vidare. Så bli åtminstone inte hemma med oförlösta våndor! säger Immonen.
Debattörerna i Slaget efter tolv-studion är ense om att domstolsprocessen ska vara rättvis, att alla ska få komma till tals och att offren ska bli proffsigt bemötta.
Silvia Modig tycker att hela processen börjar i och med en välskriven lagtext.
- Om man läser hur det nu är skrivet kan det tolkas som att det är okej att använda en annans kropp för sex. Sedan står det att man inte får använda våld och den andra inte får vara omedveten och så vidare. Självklart ska det ju gå ut på att det ska vara frivilligt.
Nina Immonen förklarar att lagtexten har lämnat en lucka öppen för tolkningar.
Om förövaren använder våld eller om offret är medvetslöst ska det bli en fällande dom. Men vad händer om fallet handlar om ett offer som är vaket men passivt och inte säger nej?
- Det är svårt att fundera vad som försiggår i den andras huvud, och då har den nuvarande lagformuleringen kanske känts säkrare att handskas med.
- Men det oaktat är den här moraliska signaleffekten då att man tar reda på vad den andra vill, inte att man kan utgå från ett samtycke, säger Nina Immonen.
Om man inte klarar av att veta om den andra är frivillig, då ska man inte ha sex
Silvia Modig
Eva Biaudet konstaterar att Finland har fått kritik för att lagen inte tar upp viljeyttringen, samtidigt som hon håller med Kimmo Sasi som säger att samtycket är mycket svårt att utreda.
Sasi vill också diskutera hur dylika fall behandlas.
- Om en kvinna kommer till polisen så skulle det vara klart bättre om det är en kvinnlig polis som behandlar fallet. En man kan ha en lite annan synvinkel, och attityderna spelar en viss roll. Jag kan tänka mig att om en man kommer till polisen och säger att han har blivit våldtagen av en kvinna så skrattar många poliser till att börja med. De undersöker säkert fallet, men attityderna i samhället har en stor betydelse.
Silvia Modig funderar varför det ska vara så svårt att omformulera lagen våldtäkt.
- Vi har försökt skriva in allt annat i lagen: Man får inte hota med våld, motparten får inte vara medvetslös och så vidare, men vi har inte skrivit in att det måste gå ut på frivillighet.
- Det kan finnas situationer där du är förlamad av skräck, men skräcken är kanske inte våld. Människor kan vara rädda för karriären eller vad som kan hända på arbetsplatsen följande dag.
- Om man inte klarar av att veta om den andra är frivillig, då ska man inte ha sex utan man lämnar stället, säger Modig.
Svårt att bevisa, men båda parter ska höras
Nina Immonen
Tingsrättsdomare Nina Immonen konstaterar att det kan vara svårt att hitta bevis för den ena eller andra sidan eftersom samtycket kan uttryckas på flera olika sätt.
Samtycket kan vara skriftligt eller muntligt, och alternativt kan parterna visa sitt samtycke med sitt agerande.
I en domstol kan sedan båda parter höras, och då är det ofta enklare att hitta bevismaterial i fall där samtycke fanns, jämfört med fall där någondera parten inte har uttryckt sitt samtycke.
Oavsett hur väl bevisningen lyckas eller om rättsprocessen ger en friande eller fällande dom säger Silvia Modig att det viktigaste är att offer vågar anmäla brott som har begåtts.
Kimmo Sasi tror inte att det blir lättare att anmäla brott bara för att man ändrar en paragraf i en lag.
Eva Biaudet anser däremot att en liten ändring i lagtexten kan ge upphov till en stor förändring.
- Det är viktigt att vi från lagstiftarnas och statens sida visar och signalerar vad det handlar om egentligen. Sedan löser det säkert inte alla bevisproblem, men jag tror inte heller att någon blir för lätt dömd i framtiden, säger Biaudet.
Debatten i Slaget efter tolv leddes av Susanna Sjöstedt.
' /%3E%3C/svg%3E)
