Företrädare är vuxna som är utsedda att bevaka minderåriga asylsökandes intressen - utan utbildning och utan stöd

Ensamkommande barn som söker asyl i Finland tilldelas en vuxen, en företrädare som ska se till att barnets bästa beaktas i alla beslut. När flyktingmottagningen kollapsade 2015 rekryterades oerfarna vuxna, som i värsta fall inte kunnat garantera barnets rättsskydd.

Under 2015 anlände mer flyktingar till Finland än någonsin tidigare, över 30 000. Var tionde var ett ensamkommande barn. Ett sådant barn får enligt lagen omedelbart en oberoende vuxen som övervakar att barnets bästa beaktas i alla myndighetsbeslut. Den här vuxna kallas företrädare och spelar en stor roll under barnets asylprocess och integration.

År 2015 behövdes plötsligt hundratals nya vuxna som kunde företräda barnen. Många tog sig an uppdraget utan att ha fått utbildning och utan att veta vad de gav sig in på.

”De vuxna lämnas väldigt ensamma. De har tystnadsplikt och ska hjälpa barn som gått igenom jättesvåra saker men får inget stöd själva”, säger socialarbetaren Maria Virtala.

Vi träffar henne och kollegan Merja Patrikainen, också socialarbetare, på Esbos invandrartjänster i Mattby. I sitt arbete möter de både de ensamkommande barnen och de vuxna som ska hjälpa barnen i det finländska samhället.

”Företrädaren är en person barnet litar på. Den vuxna finns med i alla sammanhang som har med myndigheterna att göra”, säger Virtala och räknar upp några exempel: asylprocessen, polisärenden, bankärenden och ansökningar om fortsatt uppehållstillstånd eller familjeåterförening.

Barnen, vars intressen de vuxna ska bevaka, har olika bakgrund.
”En del vet inte var familjen finns eller om deras familjemedlemmar lever, osäkerheten är fruktansvärd”, säger Patrikainen.

”Många ensamkommande har trauman. De kan bära fysiska spår från bombningar eller tortyr. En del har blivit sexuellt utnyttjade. Andra har sett sina vänner eller familjemedlemmar drunkna på Medelhavet”, säger Virtala.

Många ensamkommande har trauman. De kan bära fysiska spår från bombningar eller tortyr. En del har blivit sexuellt utnyttjade. Andra har sett sina vänner eller familjemedlemmar drunkna.

Företrädarna lämnas väldigt ensamma. De har tystnadsplikt och ska hjälpa barn som gått igenom jättesvåra saker men får inget stöd själva.

Socialarbetaren Maria Virtala

Det är sådana berättelserna företrädarna får höra om och om igen. En företrädare är nämligen den vuxna som ska förbereda barnet inför ett av en av de viktigaste mötena i Finland, asylsamtalet.

Marie Lindfors-Airas har varit företrädare sedan oktober 2015. Till utbildningen är hon sjuksköterska, pedagogiemagister och psykoterapeut. Hon säger att hennes arbetserfarenhet varit ett stort stöd i mötena med de unga.

”Som företrädare ställs man ofta inför utmanande situationer där man är ganska ensam. Dels finns det många praktiska frågor om uppehållstillstånd och lagparagrafer där man lätt är ute på sjufamnars vatten. Dels bör man vara uppmärksam på att de egna krafterna räcker.”

Inför asylsamtalet försöker företrädaren, genom återkommande träffar, skapa en trygg stämning. Barnet ska känna att den vuxna finns där som ett stöd, på barnets sida, så att barnet kan berätta om allt som hänt.

”Å ena sidan ska du komma dem nära men du får inte komma dem alltför nära. Daglig fostran hör inte till företrädarens uppgifter”, säger Lindfors-Airas.

Inga utbildningskrav

Kraven på vem som kan bli företrädare är få. Personen ska vara myndig, uppvisa ett utdrag ur brottsregistret och ha en förmåga att ”sköta sitt uppdrag på ett oklanderligt sätt”.

Att delta i utbildningar rekommenderas, men är inte obligatoriskt.
Riitta Moghaddam, ledande socialarbetare vid flyktingmottagningen i Esbo – nu tjänstledig med ett invandringsprojekt vid NTM-centralen – säger att det finns korta kurser men att de inte räcker.

”Det borde finnas årliga kurser som är obligatoriska så att alla företrädare skulle få samma kunskap.”

Moghaddam skulle också vilja se mer professionalitet i rekryteringen.

”Med ordentliga intervjuer och en grundlig introduktion, för det är ett väldigt viktigt och ansvarsfullt jobb.”

En företrädare är ändå inte anställd. Den vuxna får ersättning, 45 euro i timmen, för den tid hon eller han skött barnets ärenden, plus ersättning för resekostnader. Ersättningen betalas först av Migrationsverket. Efter ett eventuellt uppehållstillstånd betalas ersättningen av Närings-, trafik- och miljöcentralen (NTM-centralen).

Ersättning betalas av två instanser. Under asylprocessen betalas företrädarens ersättningar av Migrationsverket. Efter att barnet fått uppehållstillstånd betalas ersättningarna av NTM-centralen. I dag företräder största delen av de vuxna barn som redan fått uppehållstillstånd.

Om en företrädare inte har koll på sitt uppdrag syns det i barnets vardag.

”En del företrädare är för aktiva. De följer med barnet överallt, till fotbollsmatcher och bjuder hem barnet på middag. En del blandar sig i barnets vardag och uppfostran. Det skapar osäkerhet hos barnet och också en känsla av orättvisa när barnen jämför sina företrädare med varandra.”

Hon berättar också om vuxna som låtit unga ensamkommande flytta från en mindre ort till till huvudstadsregionen, utan att på förhand komma överens om det med kommunen.

”Så kan man inte göra. Då är den unga plötsligt helt ensam och utan uppföljning.”

De flesta ungdomar som kommer lever i värsta puberteten samtidigt som de genomgår trauma och tar sig igenom asylprocessen

Riitta Moghaddam, ledande socialarbetare vid flyktingmottagningen i Esbo

När det går snett

Vad händer om den vuxna som barnet litar på inte sköter sitt uppdrag? Konsekvenserna kan vara ödesdigra för barnet, säger socialarbetarna vi talat med.

Det kan handla om ansökningar om fortsatt uppehållstillstånd som aldrig lämnas in. Det kan handla om att barnet inte i tid får veta hur hon eller han ska göra en ansökan om familjeåterförening.

Och har företrädaren inför asylsamtalet glömt eller låtit bli att skaffa ett juridiskt ombud åt barnet så äventyras barnets rättsskydd i grunden. Det säger en erfaren jurist som jobbat med asylfrågor i över 20 år och som suttit med på hundratals asylsamtal. Juristen medverkar anonymt på grund av hot.

”Många av Migrationsverkets beslut har fattats på fel grunder. En del av problemen beror på att vissa företrädare inte ordnat juridiska ombud åt barnen”, säger juristen.

Varför är det juridiska ombudet viktigt?

”Hon eller han finns där för att trygga barnets rättsskydd. Det juridiska ombudet ser till att den som intervjuar barnet ställer rätt frågor och att allt blir rätt nedtecknat i protokollet. Säger barnet till exempel att hon eller han blivit torterat och visar brännmärken i nacken så ska det inte bara stå att barnet misshandlats i protokollet.”

Juristen konstaterar att många av de vuxna som blev nya företrädare 2015 och 2016 inte hade en aning om vad de gav sig in på.

”De hade en god vilja och försökte säkert göra sitt bästa, men utan utbildning är det svårt.”

Företrädaren finns där för att trygga barnets rättsskydd.

Jurist som vill vara anonym pga hot

Ingen övervakning

Eftersom ansvaret för företrädarna är uppdelat mellan Migrationsverket, arbets- och näringsministeriet och NTM-centralerna finns det ingen enskild myndighet som har ett helhetsansvar för att övervaka eller koordinera företrädarsystemet.

I bästa fall upptäcker barnens egna handledare eller socialarbetare eventuella problem, i värsta fall händer inget. Samarbetet mellan företrädaren och de andra vuxna i barnets närhet spelar en avgörande roll.

En företrädare som missköter sig kan genom ett beslut från tingsrätten befrias från sitt uppdrag, men inget hindrar henne eller honom från att bli företrädare åt andra barn.

Inför den här artikeln och för radiodokumentären Ensam på flykt har vi granskat närmare 200 beslut från fyra olika tingsrätter där företrädare befriats från sitt uppdrag. Där kan man hitta några korta beskrivningar om vad som hänt:

”Vi ber tingsrätten häva NN:s företrädarskap. NN har, trots upprepade kontaktförsök, varken svarat socialarbetaren eller Migrationsverket. Ärendet är brådskande.”

”Företrädaren har inte skött sina uppgifter på ett önskvärt sätt. Det är alldeles klart att det är i enlighet med barnets bästa att företrädaren byts ut.”

Största delen av besluten handlar om att den vuxna på grund av personliga skäl inte kan eller vill fortsätta med sitt uppdrag. Vissa har bett om befrielse bara ett par månader efter att de förordnats ett barn. En stor del av besluten handlar om företrädarskap som avbrutits på grund av att barnet flyttats till en annan kommun.

Anna Mikkonen, företrädare sedan 2009 och styrelsemedlem i föreningen Etu ry, Företrädare för asylsökande barn, efterlyser ett gemensamt företrädarregister.

”I registret borde det stå hur många barn företrädaren har och var i Finland hen är verksam. Där kunde också finnas en markering om avbrutna företrädarskap.”

Mansur hade ingen bra kontakt till de två första företrädarna och vet inte riktigt varför de slutade, kanske avståndet blev för långt.

Min första företrädare var en man. Jag vet inte varför han slutade. Min andra företrädare var en kvinna, hon sade att hon inte kunde fortsätta. Nu har jag Päivi och allt är bra.

”Min första företrädare var en man. Jag vet inte varför han slutade. Min andra företrädare var en kvinna, hon sade att hon inte kunde fortsätta. Nu har jag Päivi och allt är bra.”

Mansur kom till Finland som 13-åring. I dag är han 16. Han och och Sami berättar om sin vardag och om vilken betydelse företrädarna haft för dem.

Mansur hade ingen bra kontakt till de två första företrädarna och vet inte riktigt varför de slutade, kanske avståndet blev för långt. Sami har också haft en annan företrädare tidigare, en man som inte hjälpte honom vidare i asylprocessen trots att hans ärende var brådskande i och med att 18-årsdagen närmade sig.

Ifall en minderårig under asylprocessen blir myndig, kan det påverka hennes eller hans beslut negativt. Sami bad själv om att få en ny företrädare.

Flest korta uppehållstillstånd. Minderåriga som sökte asyl i Finland 2015 och 2016 har ofta beviljats ett år långa "uppehållstillstånd på annan grund".

Brister ska åtgärdas

Bristen på övervakning, utbildning och ett gemensamt register är välkända hos myndigheterna. Våren 2017 inledde en ny arbetsgrupp sitt arbete med målet att presentera lösningar redan i höst.

Arbetsgruppen lyder under arbets- och näringsministeriet och leds av överinspektör Hermanni Jansson vid Migrationsverket. Jansson säger att en av de stora utmaningarna är att mängden ensamkommande barn kan variera stort.

”Hur kan vi då säkerställa att vi har en så kallad reserv med lämpliga vuxna som har kunskap och kanske också erfarenhet av att jobba som företrädare?”

Anna Bruun, konsultativ tjänsteman på arbets- och näringsministeriet är medlem i samma arbetsgrupp.

”En stor fråga är om systemet ska fortsätta som förr eller knytas till ett annat system. Det handlar om lagstiftning och resurser.”

Bruun säger att myndigheterna samarbetar och försöker ta lärdom av de tre senaste åren för att veta hur man ska agera nästa gång antalet ensamkommande ökar.

Ett uppdrag som görs på heltid

Att vuxna kan göra en god förtjänst på att vara företrädare för ensamkommande barn är en uppfattning som spreds efter att Ilta-Sanomat sommaren 2016 skrev om månadsersättningar på upp till 14 000 euro – för ett jobb utan utbildningskrav.

Anna Mikkonen anser att nyheten gav en helt felaktig bild av företrädarnas arbete.

”De flesta gör en massa oavlönat arbete och ersättning betalas endast för de timmar man skött ärenden med den minderåriga. Det finns också begränsningar på hur mycket tid man får använda varje månad för att lära känna barnet”

Hur mycket ersättning en företrädare får beror på hur många minderårigas ärenden hen sköter och i vilken situation barnet befinner sig: asylprocessen är mer intensiv än integrationsskedet då barnet och den vuxna kanske träffas 6–12 gånger i året.

Största delen av företrädarna har under tio barn eller unga, i enlighet med Migrationsverkets rekommendationer. Det finns ändå åtminstone en handfull vuxna som varit eller är företrädare på heltid.

En av dem är Jaakko Pursiainen, pensionerad kriminalöverkommissarie och tidigare handledare vid Sjundeås flyktingmottagning. Under den mest hektiska tiden hade han över 40 barn eller unga, i dag har nästan alla fyllt 18 och då hävs företrädarskapet automatiskt.

”Hur många man kan företräda är en fråga om professionalitet”, säger han och påminner om att han är pensionär och haft tid att besöka myndigheter under kontorstid.

Dagen innan vi träffas har han besökt en av sina ungdomar i Kuopio, en resa som tog hela dagen och gav en ersättning på 60 euro plus ersättning för resekostnader och dagtraktamente.

”Ser man på helheten och hur mycket tid det går till resor, bokföring och pappersarbete är ersättningen inte märkvärdig.”

Att avsluta företrädarskapet på grund av långa avstånd har inte varit ett alternativ för Pursiainen.

”Barnet eller den unga måste ha något som är bestående, det är i enlighet med barnets bästa”, säger Pursiainen.

Artikeln och radiodokumentären Ensam på flykt har delvis förverkligats med stöd av Alfred Kordelins stiftelse och av stiftelsen Tre Smeder. Research: Lina Laurent och Jeanette Björkqvist.

Barnet eller den unga måste ha något som är bestående, det är i enlighet med barnets bästa.

Företrädare Jaakko Pursiainen