Lärarna vill ha läroplikt till 19 och in på andra stadiet – studerande sågar idén: ”Mekaniskt tvång sänker studiemotivationen”

Undervisningssektorns fackförbund OAJ föreslår en ny reform där bland annat läropliktsåldern höjs till 19. Läroplikten förlängs också till andra stadiet, det vill säga yrkesskola eller gymnasium.

Reformen skulle betyda att eleven har tid på sig till 19 års ålder att genomföra grundskolan.

Christer Holmlund, ordförande på Finlands svenska lärarförbund, berättar att tanken bakom den nya modellen är att minska på antalet unga som marginaliseras.

- Vi vill att vårt utbildningssystem ska stöda och fånga upp de här unga och ge dem en stark framtid i vårt samhälle, säger Holmlund.

Finlands svenska lärarförbund är underställt moderorganisationen OAJ.

OAJ uppger att 69 000 unga under 30 är marginaliserade. De unga som saknar examen från andra stadiet har oftast inte ett jobb.

Studentmössan eller yrkesbehörigheten borde vara tecken på inhämtad kunskap och kompetensnivå, inte bara på att man fullföljt närvaroplikten

FSS ordförande Bicca Olin

Enligt OAJ avbryts studierna under andra stadiet till följd av bristfälliga studiefärdigheter, motivationsbrist och avsaknad av framtidsutsikter.

I sin helhet innehåller läropliktsmodellen sex ändringsåtgärder som OAJ vill förverkliga.

"Tar inte tag i de verkliga problemen"

Andra stadiets studerandeorganisationer Finlands Gymnasistförbund (SLL), Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS och Suomen Opiskelija-Allianssi - OSKU dömer ut det nya förslaget och höjningen av läropliktsåldern.

Enligt SLL:s ordförande Alvar Euro tar förslaget inte tag i de verkliga problemen.

- År 2016 var det enbart 50 personer som avslutat den grundläggande utbildningen och inte sökte en studieplats på andra stadiet via den gemensamma ansökan, så det finns inget behov av att tvinga unga till utbildning, säger Euro.

Mekaniskt tvång sänker studiemotivationen

FSS ordförande Bicca Olin

Enligt honom är problemet avbrutna studier på andra stadiet, som kan bero på flera olika faktorer.

Christer Holmlund anser att studerandeorganisationerna bara fixerar sig på en sak i den nya modellen och att de ignorerar flera föreslagna stödåtgärder, bland annat alternativa undervisningsmetoder.

Han tror att om studerandeorganisationerna fördjupar sig i förslaget skulle de förstå tanken bakom det.

- När man ger sig in i ett så här heltäckande förslag borde man diskutera vad det innebär som helhet, säger Holmlund.

"Mekaniskt tvång sänker studiemotivationen"

Studerandeorganisationerna oroar sig för hur den låga skoltrivseln och skolmotivationen i Finland går att kombinera med ett krav på att slutföra andra stadiets studier.

- Vi är oroade för att ett mekaniskt tvång sänker studiemotivationen. Låg motivation leder till svagare inlärningsresultat, säger FSS ordförande Bicca Olin.

- Studentmössan eller yrkesbehörigheten borde vara tecken på inhämtad kunskap och kompetensnivå, inte bara på att man fullföljt närvaroplikten.

I PISA-undersökningen år 2015 utredde man för första gången också teman som gällde välmående och motivation. I Finland upplever 15 % av eleverna utanförskap i sin skolgemenskap.

Dessutom har eleverna i Finland den lägsta motivationen av alla i jämförelsen.

Genom att satsa i början av utbildningen tror vi att vi kan garantera ett kunnande så att vi får en lärstig som börjar från småbarnsfostran

I dagens läge slutför 4 procent av de unga inte grundskolan. Genom att höja läropliktsåldern tror Holmlund att fler unga kommer att kunna ta sig igenom skolsystemet.

Han medger ändå att de antagligen inte kommer att kunna få alla att avsluta den utbildning de är förpliktigade till.

- Vi tyckte 19 år var ett bra förslag för då har man kanske fått första och andra året av andra stadiets utbildning genomförd. När man kommit så långt tror jag att risken för att avbryta minskar, säger Holmlund.

För att förhindra avbrott i studierna under grundskolan har det pratats om att flytta resurser så att eleverna tidigt under lärstigen får det stöd de behöver.

- Genom att satsa i början av utbildningen tror vi att vi kan garantera ett kunnande så att vi får en lärstig som börjar från småbarnsfostran och slutar vid andra stadiet, yrkeshögskola eller universitetsstudier, säger Holmlund.

"Lika grund att stå på"

OAJ föreslår också att förskolan förlängs till två år. 5- och 6-åringarna ska gå i förskola.

Enligt Holmlund har Finland den största andelen 5-åringar som inte går i dagvård eller deltar i småbarnspedagogiken.

- Av den enkla orsaken tror vi att det skulle vara bra att alla får en lika grund att stå på, säger Holmlund.

Men åtgärden är även ett sätt att hjälpa nyanlända invandrarbarn att integreras i det finska skolsystemet och lära sig språket och den finska kulturen.

- Ur den synvinkeln skulle de få en bättre start i skolan.

OAJ har uppskattat att hela den nya läromodellen kommer att kosta nästan 300 miljoner euro.

Enligt Holmlund skulle den ändå ge valuta för pengarna. Holmlund säger att de 69 000 som är marginaliserade kostar samhället 1,4 miljarder årligen.

- Det här paketet måste kosta för att det ska kunna genomföras. Kostnaden är 25 procent av vad vi lägger på marginaliseringen. Det är frågan om att flytta pengar från ett senare skede till ett tidigare skede. Därför att vi tror att det ger resultat.

Christer Holmlund intervjuades av Carmela Walder.

Skolornas roll viktig i kampen mot marginalisering

Många elever i Åbo får stöd under sin skolgång.

Rapport: Marginalisering hot mot Finlands inre säkerhet

Klyftan mellan fattiga och rika bland de största hoten.

De som bara går grundskolan får korta karriärer - högskoleutbildning kan ge 15 år mer jobb

Myt att de med låg utbildning får jobb i ung ålder.