Kampanjen "Skiter du i skärgården?" frågar sig om vi tar ansvar för vår miljö

Nordiska skärgårdssamarbetet arrangerade seminarium i Forum Marinum i Åbo. Lennart Andersson från föreningen Skärgårdarnas Riksförbund anser att vi måste se avfall som en råvara och en resurs.

Seminariet handlade om avfall och cirkulär ekonomi, hur man kan börja se avfall som en resurs istället för att låta det vara, just avfall.

Litet seminarium med stora ämnen

Åtta föreläsare var på plats och det satt ungefär 30 människor i publiken.

Många ämnen tangerades som alla på ett eller annat sätt hade att göra med avfall och/eller cirkulär ekonomi.

Jordbruksexperten Pentti Seuri på Qvidja Gård talade om fiskerinäringens möjligheter för återvinning i Åbo skärgård och Patricia Wiklund från Invenire market intelligence tog upp cirkulära affärsmodeller.

"Skiter du i skärgården"? – En ordlek med flera betydelser

Lennart Andersson från den ideella föreningen Skärgårdarnas Riksförbund i Sverige, föreläste om kampanjen "Skiter du i skärgården"?, som försöker väcka öbors tankar om skärgården och dess natur.

– Då är frågan om du skiter i skärgården, alltså att du inte bryr dig om hur det ser ut i skärgården. Så vi försöker väcka folks intresse och funderingar kring miljöfrågorna.

Jobbar hårt med avloppsfrågor

Andersson säger att föreningen jobbar hårt med vatten- och avloppsfrågor för skärgårdsbor. Han berättar att många avlopp är bristfälliga och på det sättet för ut fosfor i Östersjön.

– Så då hjälper vi till att hitta en massa bra anläggningar och ge tips om vad som finns.

Annat som också tas upp i föreningen är sop- och avfallsfrågor.

– Det är kostsamt att sortera avfall ute på öarna, så oftast görs det i fastlandet. Men då måste man transportera alla sopor via färja eller båt, så vi försöker hitta bättre lösningar.

Han nämner att vissa öar börjat med egna komposteringsanläggningar och att det förstås också finns återvinningsstationer, men han poängterar att de nog vill hitta bättre lösningar hela tiden.

Skärgårdsbor måste själv vara aktiva

Andersson lyfter också fram att öar ofta hör till kommuner som också har aktivitet på fastlandet. Det leder enligt honom till att öarna ofta lämnas utanför.

– De bryr sig inte så mycket om skärgården, utan då måste skärgårdsborna ta initiativet själv, prata med politiker och liknande, annars blir det inte till någonting.

– Och det är ett problem alltså, att man måste ha starka föreningar som verkligen engagerar sig i frågorna för att det ska bli någonting.

Enligt Andersson måste man alltså som skärgårdsbo själv vara aktiv om man vill ha någonting gjort.

– Ofta så sitter man och väntar på att någon ska komma med en lösning, men man måste fundera själv att vad det är som vi kan förbättra.

Cirkulär ekonomi kan fungera bra i skärgården

En annan föreläsare var Riikka Leskinen från Valonia, som är Egentliga Finlands servicecenter för hållbar utveckling och energi.

Hennes tema var cirkulär ekonomi och skärgården. Enligt henne handlar cirkulär ekonomi inte bara om avfall, utan också om hur vi producerar produkter och hur vi kan använda resurser smartare och effektivare.

Som ett gott exempel på att använda sig av cirkulär ekonomi nämner Leskinen skärgårdsbor och speciellt ålänningar.

– Vi vet att det finns historier där människor i skärgården är vana att vara mångsysslare och kreativa när det gäller frågor som rör mindre samhällen.

Hållbart Åland innan 2051

Från Åland var Camilla Gunell på plats. Hon är vicelantråd och närings- och miljöminister i Ålands landskapsregering.

Hon berättade om Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda, om att Åland ska bli en hållbar ö innan 2051 och om att Åland får vara pilotområde i flera frågor som rör nya lösningar inom förnybar energi.

– Just nu på Åland så jobbar vi tillsammans med ett stort kluster av företag och universitet och olika myndigheter i Finland för att skapa nya lösningar för det här området. Vi är inne i en väldigt expansiv och spännande fas.

"Miljönsamhet" – En kombination av miljö och lönsamhet

Gunell passade också på att tala om "miljönsamhet", ett ord som hon själv uppfunnit.

– Det är en kombination av miljö och lönsamhet. Jag är ju minister för områdena miljö och näring. Och den är lite intressant den här konflikten som funnits egentligen i alla tider.

Konflikten som Gunell nämner är att näringslivet ofta vill expandera och utvecklas, men att miljöintressen sätter gränser och stopp för det.

– Då gäller det att hitta vägar och den balanspunkten mellan att kunna expandera och utveckla företag, men att göra det enligt miljöns villkor.

– Och de som börjar tänka mera hållbart i sina företag och söker de här vinsterna som är både vinster för miljön och för pengarna, så hittar dem, och tjänar också på dem. Så det finns en sparsamhet här där både miljön och ekonomi blir vinnare, så det är miljönsamhet.

Nya sorteringsmetoder för hemmabruk testas

Åsa Hedman från företaget Sustecon berättade också om ett projekt där man i 200 hushåll testat med flerfackssoptunnor på de egna hemgårdarna.

De speciella soptunnorna skulle då ersätta helt insamlingskärlen och då även transporterna till dem från hushållet och sedan transporterna från insamlingskärlen till återvinningsstationerna.

Analysen torde bli klar under våren, men Hedman kunde ändå berätta en del om resultatet.

– Folk återvinner redan väldigt bra papper och kartong, men i vårt försök så minskade blandavfallet, medan bioavfallet ökade.

Det är alltså en positiv effekt, eftersom mer av avfallet då kan bli biogas, som exempel.

Textil och plast skapade frågor och problem

De flesta var jättepositiva till försöker, säger Hedman, men visst fanns det utmaningar också.

Exempelvis var textilavfall som samlades i plastpåsar ingen höjdare, eftersom de började mögla innan de fördes till slutstationen.

Småelektronik tyckte deltagarna också att var onödigt, då behållaren var så liten.

Det som det frågades mest om var plastinssamlingen.

– Man undrade vilken typ av plast det fick vara där och hur det skulle tvättas med mera.

I det här fallet fick det vara förpackningsplast som skulle tvättas ut med kallt vatten för hygienens skull.

Ifall man vill ta del av de resterande föreläsningarna så kan man gå in på Nordiska skärgårdssamarbetets hemsida, eftersom hela seminariet streamades.