Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Invånare i så kallade danska ghetton upprörda över hårdare straff: “Om du bor på andra sidan gatan har du flera rättigheter”

Från 2018
Unga damer i niqab och lång kjol går över övergångsställe.
Bild: Yle/Linda Söderlund

I Danmark försöker regeringen tvinga invandrarna till integration och föreslår att den som utför brott i särskilt utsatta områden ska få högre straff, och att alla barn måste gå i dagis från ett års ålder. Invånarna i de så kallade ghettona anser att förslagen är diskriminerande.

Snöslasket vräker ner över bostadsområdet Mjølnerparken i norra Köpenhamn.

Här bor knappt 2000 personer, från över 30 olika länder, och området har klassats som ett av de två hårdaste ghettona i Köpenhamn.

En innergård med två röda tegelhus och vita balkonger.
Bildtext Mjølnerparken är ett kvarter i Nørrebro som består av en handfull innergårdar med hus på alla sidor.
Bild: Yle/Linda Söderlund

I Mjølnerparken är arbetslösheten hög och här finns också mycket kriminalitet. Gängbråken och skottlossningarna i Köpenhamn sker ofta i just de här kvarteren.

Varför kallar danskarna utsatta områden för ghetton?

I invånarföreningens samlingsrum dukar 80-åriga Janni Milsted fram kaffe och kakor. Milsted bor i Mjølnerparkens äldreboende och hör till de aktiva invånare som försöker vända den negativa trenden i området. Milsted trivs mycket bra.

- Ingen har någonsin frågat om jag vill bli medlem i något gäng, skrattar hon.

Den danska polisen genomsöker en lägenhet i Nørrebro efter terrordådet i Köpenhamn.
Bildtext Gärningsmannen som utförde terrorattentatet i Köpenhamn 2015 hade kopplingar till Mjølnerparken.
Bild: EPA/BAX LINDHARDT

Men Milsted förnekar inte att det finns problem i området. Många av familjerna har flytt från krig och oroligheter och föräldrarna har inte alltid haft de krafter och resurser som behövs för att ta hand om sina barn på bästa sätt, förklarar Milsted.

- Här finns några unga män som inte har jobb eller utbildning. Jag tror att det är 25-30 unga män som har problem, men det kommer också endel utifrån som går samman med dem. Eller sådana som kommer för att slåss med dem.

En av ministrarna sa dessutom att här gäller inte grundlagen, utan här gäller sharialagen

Invånarföreningen har startat läxhjälp för alla barn i området. Frivilliga ser också till att det finns olika aktiviteter, såsom barndans och gymnastik.

- Vi har många saker på gång för att förbättra invånarnas livsvillkor. Det bästa skulle förstås vara om folk fick arbete, då skulle många saker lösa sig, säger Milsted.

Regeringen vill motarbeta parallellsamhällen

I Danmark finns 57 särskilt utsatta områden och 16 av dem klassas av regeringen som hårda ghetton.

Regeringen är oroad över att misslyckad integration ska leda till parallellsamhällen och konflikter, och därför har man presenterat en plan på 22 punkter för att bli av med ghettona.

Fem kriterier definierar ghetton i Danmark

Regeringen vill bland annat införa skärpta straffzoner, så att till exempel narkotikabrott och inbrott bestraffas dubbelt i vissa områden. Alla barn i de här områdena måste gå i dagis från ett års ålder, för att de ska lära sig danska.

Nya invandrare får inte flytta till de utsatta områdena. Samtidigt ska boendemiljöerna förbättras och vissa hus ska rivas helt.

Danmarks statsminister Lars Løkke Rasmussen tillsammans med flera av sina ministrar i Mjølnerparken.
Bildtext Åtta ministrar besökte Mjølnerparken den första mars, men invånarna fick inte veta någonting om besöket på förhand.
Bild: EPA/Mads Claus Rasmussen

Statsminister Lars Løkke Rasmussen, från borgerliga Venstre, presenterade det så kallade ghettoutspelet tillsammans med sju andra ministrar i Mjølnerparken i början av mars.

- Jag tycker att det var en provokation att komma ut hit till Mjølnerparken och sätta fram ett ghettoutspel som är så hatiskt som det här. Och en av ministrarna sa dessutom att här gäller inte grundlagen, utan här gäller sharialagen, och det tycker jag var en provokation utöver alla gränser, säger Milsted.

- Så det är inte sant, menar du?

- Jag har aldrig hört någon tala om sharialagen. Om det är någon familj som tycker så, det vet jag inte, men det är åtminstone ingenting som präglar området här i Mjølnerparken.

Invånarna befarar att resursstarka flyttar ut

Mohammed Aslam kom till Danmark från Pakistan då han var sju år gammal. Han flyttade till Mjølnerparken 1987 då området var nybyggt. Här har hans fyra barn växt upp.

- Först bodde det mest danskar här, för hyrorna var höga, men småningom flyttade de ut. Varje gång en lägenhet blev ledig, så hänvisade kommunen och bostadsbolaget människor hit som kom från krig och andra hemskheter. Vi fick mycket flyktingar hit, berättar Aslam, som är nyvald ordförande för invånarföreningen i Mjølnerparken.

En man med huvudbonad och stort grått skägg på en innergård.
Bildtext "Mjølnerparken är i en positiv utveckling, om vi får kan vi ändra utvecklingen på kort tid", säger Muhammed Aslam.
Bild: Yle/Linda Söderlund

Regeringens mål med ghettoutspelet är att minska segregationen, men Aslam befarar att det istället går tvärtom.

- Jag tror inte att de resursstarka vill flytta in i vårt område i framtiden. Och de resursstarka som i dag bor i vårt område flyttar ut.

Ett av målen med dansk politik är att slippa den situation vi ser i Malmö

Aslam tycker att regeringens förslag är diskriminerande mot invånarna i de utsatta områdena.

- Det går emot alla principer som rättssamhället Danmark bygger på, att alla ska vara lika inför lagen. Det fingrar man nu på. Om du bor här i Mjölnerparken så har du färre rättigheter, om du bor på andra sidan gatan har du flera rättigheter. Det är väldigt diskriminerande.

Också flera jurister har påtalat att regeringens förslag kan strida mot FN:s konvention om mänskliga rättigheter.

Venstre vill ge barnen i ghettona samma möjligheter som andra

Invandring och integrationsfrågor är det som diskuteras mest i dansk politik just nu. Och det är sannolikt att regeringens förslag får stöd i Folketinget, Danmarks riksdag.

Riksdagsledamoten Mads Fuglede från regeringspartiet Venstre hör till dem som har varnat för att Danmark inte får bli som Sverige.

- Ett av målen med dansk politik är att slippa den situation vi ser i Malmö, där stora delar av Malmö inte är under den svenska statens kontroll, säger Fuglede.

Porträttbild på Venstres riksdagsledamot Mads Fuglede.
Bildtext "Vi hoppas vi kan rycka upp problemen med rötterna, så att Danmark är utan ghetton år 2030", säger riksdagsledamoten Mads Fuglede (V).
Bild: Yle/Riikka Uosukainen

Fuglede ser inget problem med att regeringens förslag kan strida mot mänskliga rättigheter. Han vänder istället på steken och menar att det nu är barnen i de utsatta områdena som fråntas sina mänskliga rättigheter.

- Då man endast kan tala arabiska då man kommer till danska skolor och är långt efter i sociala färdigheter, för att man har upplevt otrivsel som barn - då har man fått sina rättigheter tagna ifrån sig. Nu ger vi barn i ghettona möjlighet att få det liv som vi erbjuder andra i samhället.

Kontroversiella metoder för skärpt invandringspolitik

Danmark har under flera år skärpt sin invandringspolitik och föreslagit flera kontroversiella metoder. För två år sedan infördes till exempel smyckeslagen som innebär att asylsökande med värdesaker ska betala för sitt uppehälle.

Tidigare i år föreslog regeringen att burka och niqab ska förbjudas.

Oppositionspartiet Socialdemokraterna föreslog nyligen att det ska bli förbjudet att söka asyl i Danmark.

Det är ju inte i de dyra villaområdena som de syriska flyktingarna får en bostad

Invandrarkritiska Dansk Folkeparti är stödparti till regeringen och har påverkat hur de andra partierna agerar i invandringsfrågor.

Mattias Tesfaye är riksdagsledamot för Socialdemokraterna.

Han oroar sig för att det danska samhället blir mer och mer segregerat. Tesfaye är utbildad murare och han växte upp i Århus. Hans pappa är från Etiopien och mamman är danska.

Porträttbild på riksdagsledamoten Mattias Tesfaye, Socialdemokratyerna.
Bildtext "Socialdemokraterna vill att alla barn som inte lär sig danska hemma ska tvingas gå i dagis, inte bara de barn som bor i utsatta områden", säger riksdagsledamoten Mattias Tesfaye (S).
Bild: Yle/Riikka Uosukainen

- Vi vill att det ska finnas flera bostadsområden som sköter sin andel av integrationsuppgiften, så att vi kan sprida ut utmaningarna med integration. Vi vill att en del av dem som har en anställning och dansk bakgrund ska kunna flytta in i de här områdena. Vi önskar att folk ska bo blandat, säger Tesfaye.

- Varför har Socialdemokraterna ändrat sin ståndpunkt i frågorna kring integration och invandring?

- Det är ju inte i de dyra villaområdena som de syriska flyktingarna får en bostad. Och därför är det inte heller de rika danskarnas barn som får nya klasskamrater från arabiska länder.

- Det är igen de klassiska socialdemokratiska områdena, där folk har lägre inkomster, som ska bära hela integrationen. Det tycker vi är orättvist, säger Tesfaye.

Socialdemokraternas mål är att det inte ska finnas bostadsområden där det bor mer än 30 procent invandrare.

“Var ska vi annars bo, Lars?”

Snöslasket fortsätter vräka ner över Mjølnerparken. Janni Milsted visar plakaten som invånarna gjorde inför demonstrationen mot ministrarna. “Var ska vi annars bo, Lars?”, står det på ett av plakaten, riktat till statsministern.

Muhammed Aslam och Janni Milsted med demonstrationsplakat i bakgrunden.
Bildtext Muhammed Aslam och Janni Milsted arrangerade en spontan demonstration mot regeringens ghettoplaner för två veckor sedan.
Bild: Yle/Linda Söderlund

Milsted är besviken på att politikerna inte har brytt sig om att diskutera integration och ghetton med invånarna i de utsatta områdena. Hon förfärar sig också över att folk inte längre är lika inför lagen.

- Alla barn ska gå i dagis från att de är ett år, men endast om du bor i ghettoområden. Om du bor i Nord-Sjælland så får du själv som förälder bestämma om du vill vara hemma med ditt barn tills det är två år, men det får man inte om man bor i ett ghetto.

Milsted förstår tanken med att barnen ska lära sig danska, men hon tycker att man borde uppmuntra föräldrarna istället för att tvinga dem.

Muhammed Aslam menar att regeringen har gjort det här ghettoutspelet för att ha större chanser att vinna riksdagsvalet om ett drygt år. Men konsekvenserna för Mjølnerparken blir oskäliga, anser han.

- Fler klarar sig i skolan, fler går vidare på någon utbildning och fler får arbete. Vi har faktiskt vänt utvecklingen till något positivt. Det finns ingen orsak att använda oss för deras skamkampanj inför nästa val.

Diskussion om artikeln