Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Aktiveringsmodellen är ett orättvist hastverk, säger arbetssökande i Östnyland

Från 2018
Person som läser ett papper.
Bild: Yle/Mikael Kokkola

Kritiken är inte nådig: den nya aktiveringsmodellen för arbetssökande drar alla över en kam, att hitta korta snuttjobb är svårt och att gå på kurser för kursernas skull är omotiverande.

Så sammanfattar två östnyländska arbetssökande, Chisse Sundström och Frej Renvall, sina åsikter och erfarenheter av aktiveringsmodellen.

Under årets tre första månader borde de antingen utföra avlönat arbete i minst 18 timmar eller delta i sysselsättningsfrämjande service, som kurser, under minst fem dagar.

Chisse Sundström darrar på stämman då hon läser upp brevet med de nya reglerna. Det finns en dos behärskad ilska i rösten.

I det här brevet informerar vi om den aktiveringsmodell som togs i bruk inom utkomststödet för arbetslösa vid ingången av 2018.

Aktiveringsmodellen innebär att du förutsätts arbeta, verka som företagare eller delta i sysselsättningsfrämjande service för att få full arbetslöshetsförmån.

FPA betalar en arbetslöshetsförmån till dig. Därför kommer FPA att följa upp din aktivitet i fortsättningen.

Porträtt på en kvinna.
Bildtext Chisse Sundström.

Hon fick brevet om aktiveringsmodellen från Folkpensionsanstalten i början av februari. Då hade lagen redan gällt sedan årsskiftet.

- Jag kände mig nedstämd då jag läste brevet, säger Sundström. En arbetslös får inte för mycket pengar i månaden. Beslutsfattarna borde själv försöka leva på samma inkomster som de arbetslösa har i ett år, för att veta hur det känns.

Summan som en arbetssökande kan förlora är 4,65 procent av den ersättning de får. I praktiken en utbetalningsdag per tre månader.

Svenska Yle har sammanfattat situation på arbetsmarknaden för de arbetslösa i varje kommun. Det finns stora lokala variationer i aktiveringsgraden.

Enligt vissa bedömningar kan upp till fyra av tio arbetssökande få mindre pengar från och med april på grund av aktiveringsmodellen.

- För mig kommer det nu att bli ännu mindre inkomster, för det känns hopplöst att hitta sådant korttidsjobb som krävs. Vem vill ens erbjuda så korta arbetsförhållanden som 18 timmar?

Från hand till mun

Själv har hon saknat jobb de senaste tre åren och är långtidsarbetslös. Före det jobbade Chisse Sundström som säsongsarbetare vid en större handelsträdgård i Borgå i sex år.

Att gå på sysselsättningskurser ser hon inte som en möjlighet.

- Att efter en yrkesbana på över 30 år börja springa på kurser är inget för mig. Jag är mera en som vill göra saker med händerna än att sitta på en skolbänk.

Som arbetslös lever Chisse Sundström från hand till mun. Blir det pengar över så går hon gärna på konserter.

Fabriksbyggnad täckt av snö.
Bildtext Del av det stora fabrikskomplexet i Strömfors.
Bild: Yle/Mikael Kokkola

Hela den stora parkeringen vid fabrikshallarna i Strömfors bruk är oplogad. Här hade Frej Renvall sin sista arbetsdag vid Schneider Electric i slutet av 2014. Sedan dess har han arbetat snuttjobbat från och till.

Från och med april har han, för ett års tid, jobb som byagårdskarl. Ändå har Renvall noga följt med debatten om aktiveringsmodellen.

- Modellen togs för snabbt i användning och den är ett hastverk. Den är som en bil utan dörrar och fönster.

Konsekvenserna är för tunga för många arbetssökande, tycker Renvall.

- Nu går man åt den enda inkomst som många har. Det är inte bra och aktiverar knappast någon.

Porträtt på mansperson ute i lätt snöfall.
Bildtext Frej Renvall.
Bild: Yle/Mikael Kokkola

Modellen är också alldeles för schematisk.

- Nu dras alla över samma kam. I stället borde TE-byråerna ge mera personligt stöd och aktivt vara i kontakt med de arbetssökande.

Att vara aktiv är inte det stora problemet för Frej Renvall.

- Men, att hitta arbete med en lön som man lever på är den stora utmaningen. Osäkerheten är det värsta med att vara arbetslös. Man kan då inte se så långt framåt i livet.

De senaste tre åren har han jobbat en tid på kärnkraftverket på Hästholmen och som hjälpkarl på olika jordbruk i nejden. Själv bor han i Svenskby en god bit från Lovisa centrum.

- Det är med en väldigt kluven känsla jag nu står här och ser ut över det gamla fabriksområdet och hallarna. Här trivdes jag väldigt bra.

Mansperson står i vinterlandskap.
Bild: Yle/Mikael Kokkola

Diskussion om artikeln