Pargas hotas med vite för bristande barnskydd

Regionförvaltningsverket kräver en utredning kring det bristande barnskyddet i Pargas. Enligt myndigheten är Pargas den kommun i regionen som är allra sämst på barnskydd.

Förra veckan begärde Regionförvaltningsverket att social- och hälsovårdsnämnden i Pargas ska ge en utredning över barnskyddet i kommunen. I brevet nämns att Regionförvaltningsverket kan hota med vite om situationen så kräver.

Tiina Ronkamo, öveinspektör inom socialvården på Regionförvaltningsverket i sydvästra Finland, säger att vitesbelopp är ytterst sällsynta och blir aktuella om det finns belägg för att klientsäkerheten äventyras.

Hon kan inte avgöra när det i så fall kunde bli aktuellt med ett vitesbelopp eftersom begäran skickats så nyligen. Hon vill först se stadens svar.

Personalen byts ut ofta

Senast den 19 april vill RFV ha svar. Vad det är som RFV exakt vill ha svar på kan Ronkamo ännu inte kommentera, men säger att frågorna har nått nämnden som nu ska ta ställning till dem.

Nämnden är ansvarig för att barnskyddet i Pargas motsvarar behovet i kommunen och att den har tillräcklig expertis i kommunen. Enligt Ronkamo är problemet att omsättningen bland de anställda inom barnskyddet varit stor hela tiden.

– Inom barnskyddet krävs långsiktigt arbete och det är omöjligt att utföra arbetet i detta läge då socialarbetarna byts ut med jämna mellanrum och de som finns är oerfarna.

Hon tror och hoppas på att Pargas vill förbättra situationen, det vore bäst för alla.

"Det ska inte finnas svårigheter att följa lagen"

Bristerna kommer till känna då familjer som skulle behöva barnskyddstjänster inte får dem och om de får tjänster, så har lagen inte följts till punkt och pricka. Något fel på lagen är det inte, lagstiftningen är bra det och ska inte finnas svårigheter att följa den, säger Ronkamo.

I nuläget är det ont om socialarbetare och kommunerna tävlar med varandra om dem. Trots det borde Pargas lyckas locka kompetenta inom området, anser Ronkamo.

– De har själv berättat att de har den högsta lönen i regionen, men förstås kan kravet på tvåspråkighet försvåra rekryteringen, men det har åtminstone funnits svenskspråkiga där.

Yle Åboland har försökt nå stadsdirektör Patrik Nygrén. Social- och hälsovårdsnämndens ordförande Merja Fredriksson (SFP) ville inte kommentera situationen.