Socialarbetare berättar: Därför lämnade jag Pargas barnskyddsenhet
De senaste åren har varit turbulenta för barnskyddet i Pargas. Regionförvaltningsverket pekar på brister och har bett om en utredning, samtidigt har personalomsättningen varit snabb. Yle Åboland träffade en av socialarbetarna som sagt upp sig.
I dag jobbar Anna, som egentligen heter något annat, på en ny arbetsplats. Arbetet vid barnskyddsenheten i Pargas slutade efter att hon själv sade upp sig. I den här artikeln berättar Anna om hur hon ser på problemen vid enheten.
Då Anna sökte jobb som socialarbetare vid Pargas barnskyddsenhet kände hon till att det funnits problem, och att fyra socialarbetare sagt upp sig. Hon litade på att man rett ut problemen, och började jobba vid enheten. Snart fick Anna ändå uppfattningen att problemen kvarstod.
- Nog märkte man ganska snabbt att det fortfarande fanns problem och utmaningar, att man inte kommit vidare med problemen i organisationen och ledningen.
Enligt Anna saknade den ledande socialarbetaren, enhetschefen och social- och hälsovårdsdirektören sakkunskap och tidigare erfarenhet av barnskyddsarbete.
- Ingen på chefsnivå hade tillräcklig erfarenhet av barnskydd, och alla socialarbetare var nya. Enligt min åsikt skapar det risker i arbetet.
Till en början tänkte Anna att teamet tillsammans skulle försöka åstadkomma en förändring; att de tillsammans skulle lyfta fram problemen och försöka göra ett bättre jobb.
- När jag sedan märkte att det inte blir till något, insåg jag så småningom att det inte är en möjlighet att jobba kvar.
Enligt Anna fanns det inget direkt motstånd mot utvecklandet bland kollegerna, men ledningen tog av någon anledning aldrig tag i utvecklingsarbetet.
Gamla problem kvarstår
Anna berättar att hon personligen inte lagt märke till betydande förbättringsförsök från ledningens sida. Hon hänvisar till det hon läst om situationen vid barnskyddsenheten för två år sedan, då fyra personer sade upp sig, och säger att inget verkar ha ändrat sedan dess.
- Jag tror att det mest beror på att man inte förstår hur krävande arbetet med barnskydd är, och vad det kräver.
- Att ingen av cheferna har kunskap och förståelse för jobbet är roten till problemen, säger Anna.
Anna berättar att hon själv kommit med förslag på hur verksamheten kunde utvecklas, men förslagen hade inte fallit i god jord.
- Hade de gjort det hade jag stannat.
"Det är fel på personalen"
Under tiden Anna jobbade vid enheten utförde Regionförvaltningsverket en arbetsskyddsinspektion. Efter inspektionen kom verket med uppmaningar och anvisningar till arbetsgivaren beträffande bland annat den psykosociala belastningen för de anställda.
- På mötet då vi skulle behandla inspektionsberättelsen, upplevde vårt team att man bara gick igenom att det är fel på personalen, och där tog behandlingen slut.
Hela rapporten såg teamet först då de själva skaffat fram den. Att det på mötet endast diskuterades vad de anställda ska göra annorlunda ser Anna som symptomatiskt.
- För mig visar det bara att roten till problemen ligger i ledningen och organisationen. Man kan inte ta åt sig. Har man läst regionförvaltningsverkets rapport ser man var problemet ligger.
Till slut valde Anna att säga upp sig.
- Situationen blev olidlig. Risken för att det skulle göras stora misstag blev för stor. Därför upplevde jag att jag inte kunde stanna.
Orimligt för familjerna, barnen lider mest
Då personalomsättningen är stor är det i slutändan barnskyddets kunder som påverkas mest, påminner Anna.
- För familjerna är det fullständigt orimligt. Som jag ser det har flera kunders ärenden stampat på ställe i ett par år för att socialarbetarna byts ut.
- När en socialarbetare byts ut måste man igen lära känna kunden och hela processen börjar nästan från noll igen. Familjernas rättigheter förverkligas inte som de borde i Pargas.
Anna har tudelade känslor kring sitt beslut att lämna barnskyddsenheten i Pargas och börja med ett annat jobb. På det nya jobbet räknar Anna med organisationens och chefens stöd, och den biten känns bra.
- Men samtidigt så har jag, och flera andra med mig som lämnat enheten, sett att man i Pargas kunde ha en strålande chans att göra ett strålande jobb, men det lyckas man helt enkelt inte ta tag i.
- Där fanns trevliga arbetskompisar och det har varit trevligt att jobba med kunderna, så det harmar nog. Men själv såg jag inget annat alternativ än att sluta.
Vad hade fått dig att stanna?
- Att man hade systematiskt börjat jobba och planera för att åstadkomma förändring vid barnskyddet och utvecklat arbetssätten.
Tror du att situationen kan bli bättre under de personers ledning som nu är chefer?
- Det skulle nog kräva väldigt stora attitydförändringar, och att man på riktigt granskar också sig själv och funderar på hur man kunde utveckla sig själv och sitt ledarskap.
Juridiskt stöd behövs
Enligt Anna skulle socialarbetarnas vardag påverkas mest om man fick en ny enhetschef med gedigen kunskap om barnskyddsarbete. Hon upplever också att den juridiska konsultationen som erbjöds per telefon eller mejl av en firma i Uleåborg, inte var en fungerande lösning.
- Det är jätteviktigt att man kan konsultera någon om det juridiska. Flera arbetstagare har fört fram att man hellre skulle träffa någon personligen för att diskutera juridiken, istället för att sköta det på distans.
- Vi var inte värst nöjda med tjänsten. Vi ville få diskutera om utmanande situationer och lagstiftningen ansikte mot ansikte.
"Så här kan det inte fortsätta"
Anna hoppas nu att social- och hälsovårdsnämnden ska ta itu med barnskyddet.
- Framför allt krävs det att nämnden går in för att kräva förändring. Så här kan det inte fortsätta, säger Anna.
Har du förtroende för nämnden?
- Vad jag läste i Åbo Underrättelser finns där [i nämnden] tydligen några som verkar vara oroliga på riktigt och förbryllade över situationen. Andra verkar gå efter ledningen och sakna förståelse för hur allvarligt läget vid barnskyddet är, och hur slut arbetstagarna är.
- Det beror på nämnden som helhet. Om största delen av ledmöterna på riktigt är oroliga, då finns det hopp.
En ny enhetschef har nu utsetts, vad väntar honom?
- Mycket jobb. Om han antar utmaningen finns det mycket att ta itu med, där finns ett team som väntar på honom.
Social- och hälsovårdsdirektör Paula Sundqvist var inte tillgänglig för en intervju. Stadsdirektör Patrik Nygrén har svarat på frågor gällande barnskyddets situation i Pargas.
Stadsdirektör Patrik Nygrén om barnskyddet i Pargas: "Det mest akuta är underbemanningen"
En höjd lön ska locka kompetenta och tvåspråkiga sökande.