Hon har sökt hundratals jobb under drygt två år: "Arbetsgivarna vill ha 25-åringar med 20 års erfarenhet"

Nina Rosenström har under de senaste två och ett halvt åren sökt hundratals jobb. Utan framgång. Hon är över 50 år och säger att arbetsgivarna verkar vilja ha 25-åringar med 20 års arbetserfarenhet. Aktiveringsmodellen kallar hon ”skrot”.

I kommunerna i huvudstadsregionen har arbetslöshetsgraden gått ner och aktiveringsgraden upp i en jämförelse mellan februari 2017 och februari 2018. Det här gäller också för över 50-åringar fastän aktiveringsgraden bland dem är lägre än medeltalet för alla åldersgrupper.

Aktiveringsgraden visar hur stor andel av de arbetssökande som är aktiverade genom sysselsättningsåtgärder. I huvudstadsregionen är aktiveringsgraden sämst i Kyrkslätt, 27,4 procent, och bäst i Vanda, 34 procent. I hela landet är den 31,4 procent. Statistiken gäller för februari.

Här hittar du mer statistik!

För att hjälpa över 50-åringar att aktivera sig ordnade arbets- och näringsbyrån i Helsingfors tidigare i veckan en rekyteringsdag där arbetsgivare presenterar sig och där arbetssökande kan få hjälp med CV:n.

"För det mesta tycker arbetsgivarna att jag är för gammal"

En av de över 50-åringar som deltog i rekryteringsevenemanget var Nina Rosenström. Hon bor i Nordsjö i Helsingfors och har sökt jobb i två och ett halvt år.

– För det mesta tycker arbetsgivarna att jag är för gammal. Jag har arbetserfarenhet från många branscher. Men sedan ser de att jag är 50. De vill ha yngre, 25-åringar med 20 års erfarenhet, säger Rosenström.

Säger arbetsgivarna det rakt ut?

– Nej, men det ser man på dem. Det är jättesvårt att få arbete som äldre, säger Rosenström som mest har sökt sekreterarjobb

Rosenström säger att hon sökt flera hundra jobb.

– Jag skickar in 2–3 arbetsansökningar per vecka. Så under några år blir det hundratals. Största delen av arbetsgivarna svarar inte.

"Jag har sökt butiksjobb och då var svaret att jag är överutbildad"

Vid årsskiftet trädde den så kallade aktiveringsmodellen i kraft. I korthet innebär den att en arbetslös måste arbeta, driva företag eller delta i sysselsättningsfrämjande service för att få full arbetslöshetsförmån. Med sysselsättningsfrämjande service menas bland annat arbetsprövning, arbetskraftsutbildning eller frivillig studier.

Nina Rosenström säger att modellen inte har påverkat hennes arbetssökande.

– Hela grejen är skrot. Inte kan en människa tvingas flytta till en annan stad och släpa med hela familjen. Min aktivitet har modellen inte inverkat på.

– Jag är färdig att göra vad som helst, till exempel jobba i en butik eller kontorsarbete. Jag har sökt butiksjobb och då var svaret att jag är överutbildad. Överutbildad att sätta saker i hyllorna. Det är vad det är.

"Det finns arbetsgivare som förstår att 50-åringar har mycket att ge"

Ekonomiskt klarar sig Rosenström trots arbetslösheten.

– Som tur jobbar min man så vi klarar oss. Men tidvis blir jag deprimerad då ingenting händer och jag känner mig värdelös.

Jutta Lundelin, expert vid arbets- och näringsbyrån i Nyland, säger att det är svårare för över 50-åringar att hitta jobb men att det ändå finns en chans.

– Det finns arbetsgivare som förstår att de har mycket erfarenhet och mycket att ge. Vi har ordnat den här rekryteringsmässan för att de som är över 50 ser att det finns arbetsgivare som är intresserade av dem, säger Lundelin.

Det är första gången en liknande mässa ordnas där arbetsgivare presenterar sig för över 50-åringar. Enligt Lundelin är det inte aktiveringsmodellen som är orsaken till evenemanget utan planer på ett liknande evenemang fanns redan i fjol.

Arbets- och näringsbyråerna anställde fler sakkunniga, men snart upphör deras avtal

Om aktiveringsmodellen leder till att flera faktiskt får jobb kan Jutta Lundelin inte svara på. I och med modellen behövs i alla fall en större personal vid arbets- och näringsbyråerna.

Chefen för arbets- och näringsbyråerna i Nyland, Jarmo Ukkonen, säger att byrån under det senaste året har anställt fler sakkunniga. Aktiveringsmodellen är inte direkt orsaken till det utan snarare de intervjuer med arbetslösa som görs med tre månaders mellanrum och som inleddes 2017.

Under fjolåret anställde arbets- och näringsbyråerna i Nyland 165 personer.

”Det har sedan underlättat då klienterna under början av året har haft många frågor om aktiveringsmodellen”, skriver Ukkonen i ett mejl.

Ukkonen skriver att pengarna håller på och ta slut och att avtalet för 100 av de sakkunniga som rekryterades i fjol upphör i slutet av maj. Det finns inte pengar att förlänga avtalen, skriver han. Han uppger att det kostar omkring 2 miljoner euro att förlänga anställningen med ett halvt år.

Fick jobb på arbets- och näringsbyrån

En som varit arbetslös men som nyligen fått jobb på arbets- och näringsbyrån är Janne Leivo.

Han är lite på 30 år, har en magisterexamen i samhällsvetenskap och har varit arbetssökande efter sin examen. Men sedan tre veckor tillbaka jobbar han på arbets- och näringsbyrån i Helsingfors.

– Jag intervjuar arbetssökande med tre månaders mellanrum och gör upp en plan för dem, säger han.

– Jag var registrerad som arbetslös och arbets- och näringsbyrån ringde upp mig då de såg att jag talar svenska. Jag behövs här då det inte är så många som talar svenska, säger Leivo.