Raseborgs nya byggnadsordning på målrakan - kulturmiljöer kan lida varnar stadsplaneringsarkitekten

Revideringen av byggnadsordningen i Raseborg har dragit ut på tiden. Nu ser det ändå ut som om den slutgiltigt kan godkännas av fullmäktige i maj.

Men som alltid när det handlar om byggande så är det inte lätt att göra alla parter nöjda.

Ett av målen med den nya byggnadsordningen är att den ska göra byggandet enklare och minska på byråkratin - men också här finns gränser, anser bland annat stadsplaneringsarkitekten Simon Store.

Stadsstyrelsen strök kulturhistoriskt värdefulla områden

Stadsstyrelsen i Raseborg beslöt i slutet av 2017 att man kunde förminska och delvis helt stryka områden i Karis och Ekenäs som var A1-märkta - det vill säga områden med särskilda kulturmiljövärden.

Det gäller bland annat äldre stadsdelar i centrum av Karis och Ekenäs och i Fiskars.

Också B1-områden som avser områden på glesbygden med särskilda kulturmiljövärden hade strukits i styrelsens förslag.

Stadsplaneringen spjärnar emot

Det här mottogs inte med blida ögon av stadsplaneringsavdelningen i Raseborg som anser att det skulle försvåra övervakningen av byggande inom de här områdena.

På onsdag kväll (21.3) ska planläggningsnämnden ge ett utlåtande angående byggnadsordningen. Nämnden väntas då ta ställning för att A1 och B1-beteckningar återinförs på vissa särskilt känsliga områden.

"Också Billnäs bruk borde klassas som kulturmiljö"

I planläggningsnämndens beredning föreslås också att Billnäs bruksområde skulle anvisas som A1-område.

- Så där allmänt ska den nya byggnadsordningen göra det lättare att bygga eftersom man oftare kan använda sig av ett anmälningsförfarande i stället för åtgärdstillstånd, förklarar Simon Store.

- I de allra mest känsliga områdena måste man ändå vara lite försiktig med att ta till de allra enklaste förfaringssätten för att undvika misstag.

Anmälan eller åtgärdstillstånd?

Store anser också att övervakningen av byggandet försvåras om områdena inte är märkta med A1 eller B1.

Det här beror på att en stor del av byggandet i så fall sker genom det betydligt enklare anmälningsförfarandet. Byggaren behöver med andra ord inget tillstånd utan det räcker med en anmälan.

Är området däremot märkt med A1 eller B1 krävs åtgärdstillstånd. Då krävs också att man hör grannarna innan man påbörjar bygget.

Inte käppar i hjulet

Stadsplaneringsarkitekten Simon Store vidhåller ändå att det inte handlar om att sätta käppar i hjulet för folk som planerar att bygga på sin tomt.

- Det är ingalunda så att det här är ett instrument för att stoppa byggande. Det handlar om anpassning och vilket förfaringssätt man använder sig av, säger Store.

Han nämner också att en annan fördel med B1 är att det faktiskt krävs en mindre areal för att få bygga på B1-områden än andra.

På områden märkta med B1 får man bygga på så små som 3 000 kvadratmeter stora tomter medan det annars krävs 5 000 kvadratmeter.

Vilka är då riskerna med att områdena inte blir märkta som kulturhistoriskt värdefulla? Store säger att den största risken inte är husbyggen.

- Det är inte så stor risk beträffande byggnader för de är reglerade i stadsplanen. Men det gäller i synnerhet konstruktioner som biltak, skyddstak, grilltak och växthus. Sådana konstruktioner kan slinka förbi om det inte krävs åtgärdstillstånd.

- Även om de inte är byggnader är de bestående och kan ha en förfulande inverkan på stadsbilden och det kan också orsaka problem med grannar, säger Store.

Tillägg torsdagen 22.3.2018 cirka klockan 16:

SFP ville inte ha separat klass för kulturmiljöer

Nämnden var oenig om tanken att ha A1- och B1-områden i byggnadsordningen. Det blev därför omröstning.

Ordföranden Sven Holmberg (SFP) föreslog att nämnden godkänner det som stadsstyrelsen föreslår. Styrelsen hade strukit A1- och B1-områdena som stadsplaneringsarkitekten ville ha med för att skyddda känsliga kulturmiljöer.

Holmberg tycker att det redan har tagit för länge att uppdatera och förenkla byggnadsordningen. Han tycker också att anmälningsförfarandet egentligen inte innebär någon risk för känsliga miljöer.

- Tjänstemännen har två veckor på sig efter att de tagit emot anmälan. Om de då anser att miljön är så känslig att det behövs ett åtgärdstillstånd, kan de kräva det, förklarar Holmberg.

Så här röstade nämnden:

Ordförandens förslag stöddes av nämndens fem SFP:are:

• Sven Holmberg
• Hans Rajalin
• Frank Lindholm
• Jonna Öblom
• Ann-Britt Lindgren

Beredningens förslag om att ta med en klass för känsliga kulturmiljöer stöddes av de övriga fyra i nämnden:

• Pirjo Rautiainen, vice ordförande (SDP)
• Sanna Sipola (SDP)
• Frank Holmlund (SDP) (ersättare för Johan Kvarnström)
• Ira Donner (De gröna)

Donner lämnade avvikande åsikt till protokollet liksom föredragande tjänstemannen Simon Store.