Stadsdirektör Patrik Nygrén om barnskyddet i Pargas: "Det mest akuta är underbemanningen"
Barnskyddet i Pargas får kritik från flera håll. För tillfället är enheten underbemannad, efter att flera socialarbetare sagt upp sig.
Regionförvaltningsverket har begärt att social- och hälsovårdsnämnden i Pargas ska ge en utredning över barnskyddet i kommunen. Enligt överinspektör Tiina Ronkamo är problemet att omsättningen bland de anställda inom barnskyddet varit stor hela tiden, och det omöjliggör långsiktigt arbete.
Yle Åboland har pratat med en socialarbetare som ger sin syn på varför hon valde att säga upp sig, och kritiserar ledningen. Också familjer har berättat om problem som uppstår då socialarbetarna ofta byts ut (ÅU 15.3).
Underbemanning medför risker
Enligt Patrik Nygrén är det största problemet just nu att man inte ännu kunnat tillsätta de lediganslagna tjänsterna.
- Det allvarligaste och mest akuta just nu är att familjetjänster, vår enhet som jobbar med barnskyddet, arbetar med en klar underbemanning.
Underbemanningen för enligt Nygrén med sig en risk för att inte kunna ge kunderna den service de behöver, och inte hinna reagera inom utsatt tid.
En annan risk med tanke på underbemanningen handlar enligt Nygrén om hur personalen orkar.
- Redan i ett normalläge är den psykosociala belastningen stor inom barnskyddet.
- Jag vet att man gör allt för att inte kunderna ska bli lidande. I det här läget är det akut också med tanke på personalens ork, säger Nygrén.
Många har sagt upp sig de senaste åren
Enligt Nygrén är det inte ovanligt med en viss omsättning i personalen på arbetsplaster där den psykiska och sociala belastningen är stor och jobbet är krävande.
- Det att omsättningen är så här stor är förstås inte bra, det är ingenting vi som arbetsgivare eftersträvar eller ska godkänna.
- Vi måste ju hela tiden försöka jobba på sådant sätt att vi kan sporra arbetstagarna att stanna längre, och det jobbar vi på.
Patrik Nygrén ledde utredningen som gjordes för drygt två år sedan, efter att fyra socialarbetare vid familjeenheten sagt upp sig. Enligt rapporten hade då inga sådana uppgifter uppdagats, som skulle kräva åtgärder beträffande ledningen. Däremot fick de socialarbetare som sagt upp sig kritik.
Nu har problemen vid enheten fortsatt, också med helt nya anställda.
Håller du fast vid att ledningen inte är en del av problemen?
- När det gäller ledarskap måste vi komma ihåg att stadsstyrelsen nu har anställt den fjärde ledaren under två års tid, för enheten familjetjänster.
- Ledare har kommit, och ledare har också gått. Det är inte en entydig problematik, och det är det är absolut inte en entydig ledarskapsproblematik. Det är min bedömning, så här utifrån.
Personalomsättningen har alltså varit stor både bland socialarbetarna och cheferna.
- Det finns säkert många där det är helt normalt att man söker till andra arbetsplatser. Det finns en stor rörlighet bland socialarbetare inte bara hos oss, utan på hela marknaden.
- Men det är klart att det har kommit signaler, också från någon av dem som slutat nu, att man inte har varit nöjd med till exempel ledarskapet. Men min bedömning är som sagt att det inte handlar bara om en ledarskapsfråga, utan att det är som helhet ett arbetssamfund som kanske inte mår så bra.
Enligt Nygrén kan orsaken till att illamåendet vara att det på sistone varit många svåra barnskyddsfall som lett till juridiska processer.
- De är sällan smärtfria och innebär ett enormt tryck för de som jobbar med frågorna, säger Nygrén.
Högre lön ska locka arbetstagare
Just nu har Pargas stad siktet inställt på att rekrytera flera socialarbetare. På stadsdirektörens förslag har man höjt lönerna för socialarbetarna för att kunna locka behöriga, tvåsspråkiga arbetstagare. Lönen är 3500 euro, och enligt Nygrén, på högsta nivå i Egentliga Finland.
Regionförvaltningsverket har lyft fram att ingen av de som jobbade med barnskyddet i Pargas vid årsskiftet, varken chefer eller socialarbetare, hade mer än två års erfarenhet av kommunalt barnskyddsarbete.
Hur kan man åtgärda det här?
- Ja, hur får man anställda med lång erfarenhet, och en utmärkt kompetens? Det är klart att skulle jag få önska så är det ju exakt det jag skulle önska av de människor vi nu försöker rekrytera.
- Erfarenhet, kompetens, och språkkunnighet. Tillsvidare har de inte funnits personer med alla de här egenskaperna på marknaden.
Nygrén anser ändå att kompetensen vid enheten räckt till också nu.
- Vi har människor som har flera års erfarenhet av barnskydd. Också enhetschefen har en lång arbetskarriär och kommit i kontakt med barnskyddsfrågor långt för det hon jobbar med nu.
- Man har kanske inte de åren på nacken inom barnskyddsarbete som man från regionförvaltningsverkets sida har önskat. Men det här är den verklighet vi lever i, och vi jobbar med de människor vi lyckats rekrytera.
Problemen med barnskyddet har pågått i flera år och i slutändan är det kunderna, det vill säga barnen och deras familjer som påverkas mest. Tycker du man tagit sitt ansvar och gjort tillräckligt för att få barnskyddsenheten att fungera?
- Jag tror man har gjort allt vad man tyckt att man har kapacitet och möjlighet till, och försökt vända många stenar.
Enligt Nygrén har man sedan problemen som uppdagades för två år sedan bland annat kollat att resurserna är tillräckliga, erbjudit språkutbildning, gått igenom hur man ska tackla osakligt bemötande på arbetsplatsen, intervjuat anställda och hållit utvecklingssamtal.
För cheferna utarbetades skräddarsydda utvecklingsplaner, de har utvärderats och fått respons för sitt ledarskap.
- Man har också gått igenom processerna på enheten, det var en stor brist som kom fram då för två år sedan.
En extern part anlitades för att jobba fram bättre processer tillsammans med personalen, och för att utföra en personalenkät.
Utmaning då arbetstagarna inte stannat länge
Den socialarbetare Yle Åboland pratat med anser att många av problemen man hade vid barnskyddsenheten tidigare kvarstår. Enligt Nygrén utgör personalomsättningen en utmaning då man försöker åtgärda problem.
- Vi har aktivt försökt sätta in åtgärder för att åtgärda de problem som fanns då. Men det har försvårat läget då både ledare och arbetare har bytts. Det är kanske den viktigaste orsaken till att det ännu återstår saker att göra.
- Jag är övertygad om att en del av de problem vi hade för två år sedan har lösts, helt eller delvis, men att det säkert kvarstår utmaningar. Men som sagt, det handlar absolut inte enbart om ett ledarskapsproblem, utan det är nog att arbetssamfundsproblem.
Ny enhetschef tillträder i vår
Stadsstyrelsen har nu valt en ny enhetschef för barnskyddet. Det är Sami Salmivirta, ledande socialarbetare i Tavastehus, som kommer att leda barnskyddet. Nygrén är förhoppningsfull.
- Det kommer en ny chef, och det kommer förhoppningsvis tre nya socialarbetare som är kunniga och kompetenta. Jag hoppas alla som berörs ser det här som en ny möjlighet och ger det en chans.
- Det positiva är att det, både när det gäller styrelsen och den högsta ledningen i övrigt, finns en stor förståelse för att det här är ett tungt krävande jobb som behöver tillräckliga resurser.
Förra veckan har man kommit överens om att personalen ska få mera juridiskt stöd.
- Vi är villiga att satsa på familjetjänster och ge dem de arbetsredskap de behöver. Också en bra lön, som ett tecken på uppskattning.
Socialarbetare berättar: Därför lämnade jag Pargas barnskyddsenhet
Tidigare anställd kritiserar ledningen: brist på sakkunskap.