Aktiveringsmodellen skapar oro och förvirring - "en del förstår modellen först efter de första besluten"
Aktiveringsmodellen väcker oro bland arbetslösa i Pargas. Det berättar sysselsättningskoordinator Minna Lindroos vid Pargas stad. Hon försöker hjälpa stadens arbetslösa att hitta jobb.
Många har tagit kontakt med henne gällande aktiveringsmodellen. En del kommer att förstå modellen först då de första besluten från den första perioden på tre månader kommer i april, tror Lindroos.
- Aktiveringsmodellen har varit ett frågetecken för många. Arbetslösa har frågat hur kommunen eller TE-byrån kan hjälpa dem. Lagstiftningen är ny och vet vi inte hur den kommer att påverka och vilka lösningar vi kan hitta åt de här arbetslösa. Den ekonomiska oron är stor, eftersom deras inkomster är låga redan från tidigare, säger Minna Lindroos.
Meningen med aktiveringsmodellen är att arbetslösa ska aktivera sig. En sådan aktivering har nu skett, säger hon.
Kort om aktiveringsmodellen
- Det är positivt. Många har själva hittat lösningar. Deltidsarbeten och de tidsbundna avtalen har ökat ganska mycket inom service-, städ- och vårdbranschen. Intresset för olika typer av karriärträningar och TE-byråns tjänster med arbetsprövningar har också ökat.
Allt fler erbjuds nollavtal
Enligt Minna Lindroos har arbetsmarknaden blivit mer osäker.
Det märks då allt fler är tvungna att skriva under så kallade nollavtal, där arbetstiden kan variera exempelvis från noll till 36 timmar, beroende på vad arbetsgivaren har för behov.
- Många är tvungna att ta emot arbetsavtal med noll arbetstimmar och uppåt. Det är ganska oroväckande för dem, eftersom de skulle behöva jobba 18 timmar i veckan för att kunna få en lite högre ersättning från arbetslöshetskassorna. Inkomstnivån är då osäker och inkomsterna varierar mycket från månad till månad.
Pargas stad kan inte erbjuda så många sysselsättningsplatser i centrum för en arbetslös, berättar Minna Lindroos.
I skärgården finns lite fler platser. Men många Pargasbor är flexibla och sysselsätter sig exempelvis i Åbo eller i S:t Karins.
- Vi kan här på kommunen intervjua de här personerna tillsammans med personal från TE-byrån. Så kan vi också köpa tjänster av olika föreningar, arbetsplatser i rehabiliterande syfte. Eller så kan vi sysselsätta dem med hjälp av lönestöd eller vidareplacera dem till föreningar med hjälp av lönestöd.
Vissa arbetslösa är svåra att placera på arbetsmarknaden
Enligt Minna Lindroos finns det arbetslösa som är svåra att placera på arbetsmarknaden, exempelvis människor som så sjuka att de inte klarar av ett heltidsjobb men som inte får sjukpension.
De här människorna är svåra att sysselsätta och det är också de här människorna som kan förlora allra mest i och med aktiveringsmodellen.
- I dagens läge har det varit mycket svårare att få sjukdagpenning eller ett positivt pensionsbeslut. Det finns ganska många sådana människor som inte kan aktiveras, de kan inte ta emot aktiveringsåtgärderna. Vissa borde inte alls räknas som arbetslösa.
Allt fler långtidsarbetslösa i Pargas
Enligt Minna Lindroos finns det lite under 500 arbetslösa i Pargas.
Arbetslöshetsgraden låg på 6,7 procent i Pargas och 9,9 i Kimitoöns kommun i februari 2018, enligt statistik från Närings-, trafik- och miljöcentralen.
Arbetslösheten i Egentliga Finland
Den strukturella arbetslösheten har ökat i Pargas, berättar Lindroos. För tillfället flyttar långtidsarbetslösa till Pargas eftersom det finns lediga bostäder på orten.
För tillfället går det bra inom vissa industrier i Egentliga Finland, exempelvis har medvinden inom varvs- och bilindustrin fått mycket uppmärksamhet. Enligt Lindroos märks det här också i Pargas, där många män med yrkesutbildning har hittat ett jobb.
- Nu märker vi också att det börjar dra inom servicebranschen och att det är brist på personal inom städ- och vårdbranschen.
Aktiveringsmodellen har väckt mycket kritik. Även Lindroos har förbättringsförslag.
- Man borde fundera på hur man kunde ta i bektande olika kurser och arbete, exempelvis kunde en kurs som går en gång i veckan räknas med. Eller om frivilligarbete kunde räknas, exempelvis om man tar hand om en äldre släkting, säger Lindroos.