Fjärdeklassare börjar läsa svenska i Lojo: "Vi ser redan på Solsidan och Strömsö"

I Lojo går tre finskspråkiga skolor in för gruppundervisning i svenska för fjärdeklassare. Vanligen börjar Lojoeleverna med svenska först i sjätte årskursen.

Vid Tytyri finska skola i Lojo övar en sjätteklass på att köpa glass på svenska, med strössel eller sås.

Eleven Chidima Ndudim står framme vid tavlan och skriver: Kan jag få en vaniljglass, tack.

Först utan j, men hon korrigerar sig snabbt.

- Svenskan är spännande, men ganska svår. Grammatiken kan vara krånglig och uttalet är så annorlunda. Det låter litet lustigt, säger Chidima Ndudim.

Det är andra året som hon och hennes klasskompisar studerar svenska.

Svenskan i minoritet

Knappt 4 procent av Lojos närmare 40 000 invånare talar svenska.

Också om staden är officiellt tvåspråkig är det bara en minoritet som använder svenska dagligen.

Flest svensktalande finns det i Virkby i södra Lojo.

Det är ganska sällan sjätteklassaren Chidima Ndudim hör svenska i vardagen.

Hon och klasskamraten Kanerva Kosonen bedömer ändå att de kommer att ha nytta av att kunna svenska.

- Om man åker med Sverigebåten och besöker Stockholm till exempel. Jag tror nog att man skulle vara modigare att tala då, säger Kanerva Kosonen.

Frivillig svenska från hösten

Lojo har beslutat erbjuda undervisning i svenska som frivilligt A2-språk för finska elever redan från fjärde klass under 2018-2019.

Undervisningen sker i grupper i Tytyri skola, Ojaniitun koulu och Nummen yhtenäisskoulu.

Det ordnas också studiemöjligheter och skjuts för elever från skolorna i Routio och Metsola.

Det är fler som väljer svenska som främmande språk än alternativen tyska och franska.

Att intresset för svenska är så stort både gläder och överraskar språkläraren Tuovi Kemiläinen.

- Det är fint att eleverna vill studera svenska och vi hoppas att motivationen är hög. Kurser i främmande språk ger våra ungdomar bättre möjligheter inom studier och arbetsliv i huvudstadsregionen.

Lojo är till övervägande del finskspråkigt och för de allra flesta är svenskan faktiskt ett främmande språk.

Om intresset för svenska håller i sig på lång sikt är det för tidigt att sia om, menar Kemiläinen.

Hon säger att det också är en fråga om lärarresurser och gruppstorlekar. Och om balans.

- Nu är det ju färre som börjar läsa tyska och franska istället så mångsidigheten kanske lider.

Svenska kreativt

Enligt Tuovi Kemiläinen strävar man efter en mycket mångsidig undervisning i svenska.

- Vi arbetar mycket i par eller i grupp. Vi har många olika slags test, men färre prov än tidigare. Och så övar vi på att använda svenskan muntligt och i praktiska situationer.

Hon understryker det viktiga i att fortsätta studierna utanför klassrummet.

- Det räcker inte med att vara med på timmen, man måste också plugga hemma, betonar Kemiläinen.

Chidima Ndudim intygar att läraren ger dem meningar och uttryck som de gärna får praktisera hemma för att öva sin svenska.

Försprång inom svenskan

Tredjeklassarna Sanni Kulmalainen och Tytti Raitis har valt svenska som främmande språk och kommer att inleda studierna i höst.

Än så länge kan de bara några ord svenska men klarar av att presentera sig.

- Hej, jag heter Sanni.

- Jag heter Tytti.

Det var nog i första hand Sanni Kulmalainen själv som bestämde sig för att det ska bli svenska.

- Finland är ett tvåspråkigt land och människor pratar svenska i Lojo. Sedan kan man ha nytta av det inom många jobb.

Tytti hade först tänkt välja tyska, men hennes mamma föreslog att det skulle bli svenska.

- Jag har många släktingar i Ekenäs och kan prata svenska med dem.

Hon kommer också i kontakt med svenskan genom sina olika hobbyer inom musik och idrott.

Solsidan och Strömsö

Sanni Kulmalainen brukar se på tv-programmet Strömsö på Yle Fem tillsammans med sin mamma.

För Tytti Raitis är serien Solsidan bekant.

- Det är bra att det finns textning. Då förstår man lättare vad som sägs och vilka ord det handlar om.