Ett finländskt centralsjukhus helt i privat regi – snart är det verklighet i Lappland: "Det är väl så här det är i dag"

Det har aldrig hänt förut att ett helt centralsjukhus i vårt land drivs i privat regi. Men från och med juni är det tänkt att vårdbolaget Mehiläinen fullt ut tar över verksamheten på Kemi centralsjukhus. I bakgrunden spökar missnöjet med regeringens vårdreform.

Litet före jul undertecknades ett historiskt avtal mellan vårdjätten Mehiläinen och fyra kommuner i sydvästra Lappland, även känt som Meri-Lappi. Kemi, Torneå, Keminmaa och Simo gick då in för vårt lands i särklass största utlokalisering inom social- och hälsovården genom att grunda ett gemensamt bolag med Mehiläinen.

Mehiläinen Länsi-Pohja Oy är bolagets namn och det ska sköta kommunernas hälsovårdstjänster de närmaste 15 åren. Det handlar om ett avtal i miljardklassen och inbegriper ett helt centralsjukhus.

Mehiläinen har sista ordet

Ägarstrukturen lämnar inget utrymme för spekulationer om vem som sitter i förarsätet. Det privata bolaget äger 81 procent av det gemensamma bolaget och innehar givetvis ordförandeskapet i styrelsen. Styrelsen består av åtta medlemmar: Fyra från kommunerna och fyra från vårdbolaget.

Det finns ett inbyggt minoritetsskydd i avtalet. Vissa viktiga beslut kräver 75 procents majoritet. Det betyder att enskilda kommuner inte kan blockera bolagets verksamhet. Mehiläinen kan å andra sidan inte heller agera självsvåldigt.

Pengarna som håller igång verksamheten är däremot huvudsakligen offentliga; det är så vårdreformen är tänkt att fungera. Staten kanaliserar skattemedel till landskapen som i sin tur delar ut pengarna till de aktörer som finns; de må sedan vara privata eller offentliga.

Det är här frågorna börjar hopa sig …

Rädda det som räddas kan

Den grundläggande lyder: varför valde de berörda kommunerna ett så drastiskt alternativ. Ett helt centralsjukhus överlåts praktiskt taget över en natt till en privat aktör.

För att få svar på den frågan har jag stämt träff med Centerpolitikern Ritva Sonntag i Kemi; hon är ordförande för Länsi-Pohja sjukvårdsdistrikt. Sonntag sticker inte under stol med att det främst var av själviska orsaker som beslutet fattades.

- Servicenivån för invånarna i den här regionen skulle ha försämrats avsevärt annars, tror Sonntag.

Drivkraften för politikerna och tjänstemännen i Meri-Lappi var regeringens centraliseringsiver. Allt fler beslut har under de senaste åren gynnat Rovaniemi. Inom ramarna för vårdreformen flyttas också tyngdpunkten inom sjukvården till centralsjukhuset i Rovaniemi, ca 100 kilometer från Kemi.

Ritva Sonntag räknar upp flera funktioner på sjukhuset i Kemi som var hotade och tror nu på ett lyckligt slut med Mehiläinen som serviceproducent.

- Det blir snabbare och effektivare så här.

Farhågor

Det återstår givetvis att se. Mycket är oklart ännu. Det visar också en snabbgallupp utanför huvudingången till Länsi-Pohja centralsjukhus..

- Privatiseringen är ganska farlig, menar Erkki. Man vet inte hurudan den nya ägaren är.

Sari har farhågor när man kombinerar hälsa och business, men konstaterar i nästa andetag.

- Det är väl så här det är i dag.

Röda Kemi

Fast det skulle inte ha blivit så här om Aaro Tiilikainen hade fått bestämma. Han representerar det största partiet i Kemi, Vänsterförbundet. Han är likaså partiets ledande sjukvårdspolitiker och sitter – precis som Ritva Sonntag – i sjukvårdsdstriktets styrelse.

Vi träffar honom i hans luftiga lägenhet som ligger ett stenkast från stadens största turistattraktion, Kemi snöslott. Tiilikainen säger sig vara överraskad över utgången.

- Visst var det överraskande att den socialdemokratiska gruppen splittrades så kraftigt.

Staden Kemi är av hävd även känd som ”Röda Kemi”. Det beror på den solida vänstermajoriteten i fullmäktige. Vänsterförbundet och Socialdemokraterna har tillsammans 28 platser av 43. Det räckte inte denna gång eftersom en majoritet av sossarna ställde sig bakom Mehiläinen alternativet.

Tiilikainen har flera invändningar att komma med. Inte minst vad gäller själva processen. Lobbandet var intensivt. Bolaget ringde upp beslutsfattarna. I god tid.

- Det är helt okej att de ringde upp mig, säger Tiilikainen. Däremot var det inte korrekt att ta kontakt innan upphandlingsprocessen var igång och det inte ens fanns beslut i den riktningen.

”Inte lobbat intensivt”

Serviceproducenten Mehiläinen Länsi-Pohja Oy:s ledande personer är tidigare samlingspartistiska riksdagsledamoten Lasse Männistö som ansvarar för den operativa verksamheten och Markku Näreneva med ansvarar för avtalsfrågorna.

När vi träffar Näreneva har han en annan syn på lobbandet än Aaro Tiilikainen.

- Inte har vi lobbat intensivt i frågan, menar han. Vi har presenterat olika alternativ.

Mehiläinen menar att allt har gått rätt till i upphandlingsprocessen; att alla har stått på samma startlinje.

- Vi besökte platsen när vi fick en kallelse till seminarier och offentliga tillställningar, svarar Markku Näreneva.

Konkurrenten Pihlajalinna som förlorade upphandlingen har däremot vänt sig till marknadsdomstolen och kräver att avtalet rivs upp. Bland annat hävdar Pihlajalinna att upphandlingen på grund av sin omfattning borde ha omfattat hela EU-området. Dessutom menar man att Mehiläinen har gynnats i processen på ett otillbörligt sätt.

Vad kostar det?

Juridisk expertis som Spotlight har kontaktat pekar på att det godkända avtalet uppvisar många brister och att flera punkter är oklara.

Gjordes upphandlingen enbart för att rädda sjukhuset i Kemi?

Varför framgår det inte tillräckligt tydligt vad målsättningen är med utlokaliseringen?

Varför finns det inte tydliga sanktioner om Mehiläinen inte levererar god service?

Vad finns det för garantier att utgifterna inte skenar iväg?

Det blir snabbare och effektivare så här

― Centerpolitikern Ritva Sonntag, ordförande för Länsi-Pohja sjukvårdsdistrikt

Markku Näreneva viftar bort farhågorna om att kostnaderna skulle skena iväg.

- Det finns ett fast helhetspris inom vars ramar vi verkar.

Summan är ca 69 miljoner per år och inbegriper kommunernas bashälsovård, mun- och tandvård, rehabilitering och verksamheten vid centralsjukhuset.

Det visar sig i alla fall att priset inte helt och hållet är ristat i sten.

- Det förändras bara om befolkningen ökar, föråldras eller om index stiger, tilläger Markku Näreneva.

Juristerna vann

Aaro Tiilikainen menar att trenden är klar: befolkningen blir äldre under hela kontraktsperioden på 15 år. Det kostar.

- Min uppfattning är att Mehiläinens jurister utgående från sitt eget perspektiv gjorde ett gott avtal, slår Tiilikainen fast.

- Problemet är att det är ett så långt avtal, 15 år. Vem vet vad som händer om 15 år?

― Maija Rask, tidigare undervisningsminister

Ett avtal kan i princip alltid upphävas. Men vanligtvis kostar det pengar. Så också i det här fallet.

- Det kostar 100 miljoner euro om det sägs upp genast i början, bekräftar Mehiläinens Näreneva.

Den summan är så hög att det ska mycket till innan någon vill dra på sig ett så högt bötesbelopp. Och frågan är därför hur det kommer sig att den här klausulen har smugit sig in i avtalet mellan Mehiläinen och kommunerna.

Spricker landskapet?

Överdirektör Kirsi Varhila på social- och hälsovårdsministeriet tror att det är kommunerna själva som har velat ha det på det viset.

- På det sättet vill de säkerställa sig om att avtalet inte sägs upp.

Varhila är bekymrad över att kommunerna i sydvästra Lappland har valt att gå sin egen väg. Det kan bli svårt att få helheten att fungera på ett bra sätt när en stor del av Lapplands budget är bunden till Mehiläinen Länsi-Pohja Oy. Hon befarar att hela landskapets framtid står på spel.

- I värsta fall kan det gå så att landskapet tvångsfusioneras med ett annat. Då skulle det nya landskapet bli tvunget att betala bötessumman om avtalet sägs upp.

Oviss framtid

Tidigare i år presenterade förra undervisningsministern Maija Rask (SDP) och tidigare kommunministern Hannes Manninen (C) en utredning om hur framtidens social- och hälsovård kunde se ut i Lappland.

Vi träffar Maija Rask ute på ett näs i Kemis grannkommun Simo. Rask med rötterna i området säger sig långt förstå den oro som man känner för att förlora sin närservice. Hon förstår likaså den oro som finns bland arbetstagarna inför en oviss framtid.

Och så formulerar hon en fråga som långt sammanfattar problematiken.

- Problemet är att det är ett så långt avtal, 15 år. Vem vet vad som händer om 15 år?

Landskapen i norr går ihop för att konkurrera med vårdjättarna – nätverket sträcker sig från Karleby till Utsjoki

Fyra landskap i norr vill fördjupa samarbetet kring vården.

Analys: Med kunden i fokus går landskapen till offensiv mot vårdjättarna

Landskap i norr vill stävja vårdjättarnas framfart.