Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

På Vidkulla gård i Pargas volontärjobbar människor från hela världen

Från 2018
Uppdaterad 28.03.2018 11:34.
Kvinna i röd jacka står framför två hästar som har mulen i hennes hand.
Bildtext Taina Nyström på Vidkulla gård i Lielax bedriver wwoof-verksamhet.
Bild: Amanda Vikman/Yle

När jag stiger ur bilen på Vidkulla gård i Lielax i Pargas hör jag tuppar gala, en ivrig hund av rasen groenendael kommer framrusande till mig och trots kylan sjunger fåglarna för fullt den här soliga vårdagen i mars.

Taina Nyström som bor här med sin man och sina djur har sedan 2011 fungerat som värd i organisationen Wwoof. Hon har haft mycket nytta och glädje av medlemskapet.

Wwoof är en förkortning för world wide opportunities on organic farms, som fritt översatt betyder världsomfattande möjligheter på ekologiska gårdar. Organisationen har sitt ursprung i Storbritannien och den grundades 1971.

Sekreteraren Sue Coppard jobbade då som sekreterare i London. Hon märkte ett stort behov bland människor runt omkring henne att få vara fysiskt delaktiga i den ekologiska matproduktionens utveckling.

Hon tyckte att det var svårt om man själv inte hade tillgång till egen mark så hon startade ett experiment.

Fyra personer volontärjobbade ett veckoslut på en gård i Sussex. Experimentet var lyckat och wwoof blev snart ett mycket populärt fenomen i England.

100 gårdar i Finland

I Finland har verksamheten sakta vuxit i omfattning och i dag är drygt 100 gårdar med i verksamheten ända från Lappland till Pargas.

Om man själv vill åka iväg som volontär är det under gårdarnas vår- och sommarsäsong man ska passa på att söka sin plats.

Gris under täcke i halmen
Bildtext Grisen Digger tycker om att gräva ner sig under täcket.
Bild: Amanda Vikman/Yle

Konceptet är enkelt. Den som har ett småskaligt ekologiskt jordbruk, som inte behöver vara ekocertifierat, erbjuder mat- och husrum till en volontär som jobbar 4-6 timmar per dag med vardagliga sysslor på gården.

Hemma hos Taina Nyström finns det alltid något att göra, och mycket att se på. En bit ifrån oss står det några mörkbruna hästar och gnider sig mot varsin tall i hagen. Hästarna är hennes främsta intresse och har varit mer än bara hobby.

– Jag bedrev tidigare ridskoleverksamhet med både westernridning och "skill at arms", det vill säga ridning i medeltida stil med rustning och vapen.

Svart hund med stående öron.
Bildtext Gårdshunden skyddar hönorna från räven.
Bild: Amanda Vikman/Yle

När en volontär är intresserad av att komma till hennes gård skickar han eller hon ett meddelande via hemsidan. Personerna kan komma varifrån som helst i världen.

– Jag väljer ofta sådana personer som redan har en viss vana med hästar. Det kommer framför allt mycket förfrågningar från Tjeckien och Frankrike.

Nyström säger att det är trevligt när man bor lite avlägset att ha sällskap som njuter av stillheten och naturen.

– Ofta planerar jag något program för dem, men många vill bara vara här. En gång hade jag två personer från Singapore och de ville absolut inte åka på några som helst utflykter utan njöt bara av tystnaden och naturen.

En grå höna med röd kam fotad från sidan, två bruna hönor i bakgrunden
Bildtext På gården finns också en liten flock hönor som täcker husbehovet av ägg.
Bild: Amanda Vikman/Yle

Det största problemet man har haft på Vidkulla gård är unga personer som mest ser på mobilen. Om man har problem så finns det inte mycket att göra under den tiden volontärerna är på gården, om de inte själva väljer att åka iväg.

– Men hos mig går det nästan alltid jättebra och de jobbar på med allt man hittar på. I sommar ska vi måla stallet och bygga färdigt den där, säger Nyström och pekar på en virkeshög i snön. Det är meningen att det ska bli ett till vindskydd för hästarna.

Volontärer får inte utnyttjas

Heini Rosvall driver den Finska wwoof-organisationen och är själv en aktiv volontär. Hon wwoofar både för möjligheten att lära sig mycket nytt under vistelserna utomlands, men också för de sociala kontakterna.

– En gång hjälpte jag ett äldre par bygga en trädkoja. Mannen ville bo där, och sen ville han ha en lian som han kunde svinga sig med över till fruns lilla hus.

På frågan om det finns risk för att värdar utnyttjar den här gratis arbetskraften på ett orättvist sätt, säger hon att det sällan är ett problem.

– Vi uppmuntrar volontärer att rapportera om missförhållanden. Men det hörs sällan några sådana rapporter. Själv har jag inte varit med om det.

Kvinna sitter på en brun häst i ett exotiskt grönskande landskap (Azorerna).
Bildtext Heini Rosvall under sitt volontärjobb på Azorerna.
Bild: Heini Rosvall

Enligt Rosvall är motiven för att en gård ansluter sig till wwoof ofta olika, men en gemensam nämnare är att många som driver en gård uppskattar det sociala umgänget.

– De bor ju ofta långt från tätort och har sällan möjlighet att resa iväg eftersom de är så bundna till gården. Då kan det vara uppiggande med besök från olika hörn av världen.

Diskussion om artikeln