Vem är USA:s nya säkerhetsrådgivare John Bolton?

USA har fått en ny nationell säkerhetsrådgivare. Många befarar att det här markerar början på en hårdare ton i USA:s utrikespolitik.

Den amerikanske presidenten Donald Trump meddelade på Twitter att den tidigare säkerhetsrådgivaren, 55-årige Herbert Raymond ”H.R.” McMaster, lämnar sin post i Trumps administration.

I hans ställe kommer ett för amerikansk politik känt ansikte, John Bolton.

John Bolton, född 1948, är jurist och är också känd för den mera konservativa väljarskaran i USA som återkommande analytiker för Fox News där han ofta hyllat president Trumps politik.

Bolton har tidigare bland annat varit USA:s ambassadör i Förenta Nationerna under George Bush den yngre, och har arbetat som biträdande jurist och statssekreterare för utrikesfrågor under George Bush den äldre och Ronald Reagan.

- Han är någon som varit med länge, han kan det byråkratiska spelet ganska väl och vet hur man ska få sin egen åsikt framåt, säger Charly Salonius-Pasternak vid Utrikespolitiska institutet.

Bolton har gjort sig känd som en neokonservativ politisk aktör med mycket starka och ofta högljudda åsikter om USA:s utrikespolitik.

Han var en av de röster som mycket starkt förespråkade att USA skulle gå in i Irak 2003 på basis av information, som senare visade sig vara falsk, som anklagade Saddam Hussein för att ha tillgång till massförstörelsevapen.

Men Irak är bara ett av de länder som Bolton har tagit tydlig ställning kring.

- Han tycks gilla krig, säger Salonius-Pasternak, och ser sådana här preventiva krig som totalt normalt.

Iran

Boltons inställning till Iran och det kärnkraftsavtal som USA nu har med Iran har varit allt annat än positivt.

Han understöder en hårdare linje gentemot regimen i Iran och har vid flertal tillfällen varnat för att USA:s och omvärldens hantering av Irans nukleära program är önsketänkande.

Bolton skrev 2015 att det var osäkert om diplomati och sanktioner mot Iran någonsin skulle fungera, och att den enda säkra metoden att hindra Iran från att utveckla kärnvapen är att slå till först.

Trump har redan flaggat för att han inte har för avsikt att fortsätta med avtalet när det ska undertecknas den 12 maj, om inte ändringar görs i det först.

Med Bolton vid sin sida är sannolikheten för ett scenario där USA drar sig ur avtalet helt betydligt större.

Israel och Palestina

I frågan om Israel och Palestina har Bolton kallat Trumps plan att flytta ambassaden till Jerusalem för en välbehövlig verklighetsdos.

Bolton betecknar Obamas försök att få till en tvåstatslösning för idealistiskt och verklighetsfrämmande, och skrev i en kolumn 2014 att palestiniernas krav på Västbanken och Gaza bottnar i en strategi att omringa Israel och därmed försvaga det.

Hans förslag på lösning var att istället låta palestinska bosättningar införlivas i Jordanien och Egypten.

Kina

Alldeles nyligen anklagade Bolton, i ett framträdande i programmet Fox Business News, Kina för att stjäla intellektuell egendom av USA medan USA ser på utan att agera, vilket Bolton motsätter sig.

Han menade att Kina missbrukar den fria marknaden och sitt medlemskap i Världshandelsorganisationen WTO genom att inte följa spelreglerna och subventionera export medan man diskriminerar utländska investerare.

Han har även motsatt sig USA:s hållning i frågan om Kina och Taiwan.

Taiwan och Kina splittrades 1949 när den dåvarande nationalistledaren Chiang Kai-shek förlorade inbördeskriget mot kommunistpartiets Mao Zedong och flydde till ön.

Ända sedan dess betraktas Taiwan av Kina som en kinesisk provins som Peking har för avsikt att återta kontrollen över.

USA har sedan 1972 antagit en linje där man inte motsätter sig Kina i den här frågan. Men Donald Trump har antytt att han kommer att ha en öppnare inställning till Taiwans ledare, vilket har fått Kina att uttala sig i kraftiga ordalag.

Bolton anser att linjen från 1972 inte motsvarar dagens verklighet där folk i Taiwan ser sig som taiwaneser och inte som kineser, och att det råder tvetydigheter över hela begreppet ”Ett Kina”, som för kineser betyder en annan sak än för USA.

Bolton menade i en intervju att USA stöder ett oberoende Taiwan och att Kina kommer att bli en av 2000-talets största säkerhetsfrågor för USA.

Nordkorea

Medan Boltons föregångare McMaster inte heller var den som skrädde orden när det gällde inställningen till Nordkorea, så är utnämningen av Bolton ett tydligt ställningstagande för att USA även i fortsättningen tänker inta en aggressiv hållning mot Kim Jong-Un och den nordkoreanska regimen.

Bolton har vid upprepade tillfällen varit kritisk till avhållsamheten kring Nordkorea, och har precis som i frågan om Iran, talat sig varm för en förebyggande attack mot nordkoreanerna för att lägga locket på deras nukleära ambitioner en gång för alla.

- Gällande Nordkorea kommer vi att se betydligt starkare retorik, tror Salonius-Pasternak.

Bolton är övertygad om att nordkoreanernas plötsliga önskan att ha diplomatiska samtal är ett spel för gallerierna. Han ser det förestående mötet mellan Trump och Kim Jong-Un som ett strategiskt drag av den amerikanske presidenten för att förkorta tiden Jong-Un har att förhala.

Bolton hoppas att Trump kommer att ställa konkreta krav på att Nordkorea lämnar över beståndsdelarna i sitt nukleära program.

Ryssland

Ett av de områden där Bolton och president Trump kan uppleva en viss friktion är inställningen till Ryssland.

Trump har under sin tid i ämbetet vid upprepade tillfällen, till många demokraters och republikaners förtret, gjort utspel som tyder på att han vill hålla sig väl med Putin och Ryssland.

Den nytillsatte Bolton däremot är känd för att ha en mycket hårdare inställning till förhållandet till Ryssland.

Han har förespråkat en kraftig amerikansk respons till Putins uttalanden om Rysslands nya missiler, förespråkat starkare åtgärder mot ryska förehavanden på nätet och anklagat Ryssland för att ”äventyra” i Mellanöstern.

- Han tyckte att USA borde reagera mycket starkare i den här frågan med den ryska spionen som utsattes för giftattacken i Storbritannien, säger Salonius-Pasternak. Hans perspektiv på Iran och Nordkorea tycks vara ganska likadana som Trumps, men inte i frågan om Ryssland.

Hur de här två skilda åsikterna ska samsas under samma tak återstår att se. Trump kan numera visa upp en rätt diger lista på gunstlingar som raskt lämnat Vita Huset när deras åsikter och agerande inte överensstämt med presidentens förväntningar.

”Det finns inget sådant som de Förenta Nationerna”

Förutom en konfrontationsbenägen inställning till diverse stater har Bolton också en profil som en uttalad kritiker till FN.

Av den anledningen var ingen som missade ironin när han blev ambassadör för just den organisationen.

John Bolton utnämndes 2005 till amerikansk ambassadör för FN av dåvarande presidenten George Bush. Många ifrågasatte valet av Bolton till posten, inte minst på grund av de uttalanden emot FN som Bolton gjort under olika sammanhang under tidigare år.

Bolton har bland annat kritiserat FN för att vara en uppsvälld, penningslukande apparat med svag förankring i realiteter, utan direkt förmåga att åstadkomma något utöver möten och resolutioner.

Bolton anser att USA och andra tungviktare i FN som bland annat Tyskland, Frankrike och Japan borde kräva att ekonomiska bidrag till organisationen ska vara på frivillig basis och vara resultatorienterade – man borde välja vad man ska betala för och inte, och kräva att få valuta för pengarna.

Utnämnandet av Bolton som USA:s FN-ambassadör var inte heller en affär helt enligt protokoll.

Representanter för det demokratiska partiet, med visst flankstöd av mera moderata republikaner, motsatte sig Bushs utnämning där man hänvisade till att flera diplomater och tjänstemän som haft med Bolton att göra beskrivit honom som brysk och svår att samarbeta med.

Under nomineringssessionerna lyftes också anklagelser fram som påstod att Bolton skulle ha undanhållit och fördröjt information till andra avdelningar inom administrationen i frågor som rörde Iran.

Han påstås också ha försökt att bli av med tjänstemän som motsatte sig Boltons egna uppfattningar om fakta och bevis som rörde massförstörelsevapen.

Ambassadör på nåder

Enligt amerikansk grundlag ska tjänstemän inom nyckelpositioner tillsättas genom en nominering av den sittande presidenten och nomineringen ska sedan godkännas av senaten.

Efter ett halvår av politiskt käbblande där representanter för det demokratiska partiet försökte förhala den officiella nomineringen av Bolton till tjänsten, tog president Bush saken i egna händer och tillsatte Bolton temporärt via en process som kallas ”recess appointment”. Det är en slags politisk bakdörr där presidenten kan tillsätta tjänstemän tillfälligt för att försäkra sig om att landets administrativa verksamhet fortsätter utan betydande avbrott.

Bolton nominerades igen 2006 med förhoppning om att göra hans plats i tjänsten permanent, men vid det laget hade demokraterna så pass mycket makt i senaten att en officiell utnämning verkade ännu mera långsökt än tidigare. Bolton sa upp sig innan ärendet hann gå till omröstning.

Trots hans hårda syn på FN:s roll anser en del att hans kritiska röst i frågan inte är obefogad och att Bolton och hans rättframma stil kan vara en välbehövlig motvikt till en organisation som är mycket snack men lite verkstad.

Bolton PAC och Cambridge Analytica

Utöver att uttala sig eldfängt i diverse utrikespolitiska frågor, som han nu menar är något i det förgångna, har John Bolton även varit aktiv på annat håll.

Bolton står också bakom Bolton PAC, en organisation som under åren arbetat för och donerat stora summor pengar till diverse republikanska kandidaters valrörelser.

Bolton PAC är en av de organisationer som i ett tidigt skede samarbetade med Cambridge Analytica, databehandlingsfirman som just nu är i blåsväder för sitt användande av privatpersoners Facebookdata.

Förändrad dynamik

Att Trump nu skakat om personalstyrkan ett antal gånger har lett till att det skämtsamt talats om att McMaster var den sista vuxna som lämnade rummet.

- Det vi inte vet om och hur det ändrar dynamiken när både McMaster och före detta utrikesministern Tillerson inte längre är på plats, säger Salonius-Pasternak. Den här rådgivarposten har oerhört mycket makt, vem är det som hörs, vad är det som Trump ser när det gäller världen. Den här personen ger inte bara råd, utan kan blockera sådana som den inte tycker om från att någonsin höras.

Men starkare retorik och en benägenhet att vurma för förebyggande åtgärder och kraftigare militär närvaro i världen verkar i alla fall vara på agendan med Bolton i rådgivarstolen.

- Tyvärr tror jag att risken för att något händer proaktivt från den amerikanska sidan har ökat, säger Salonius-Pasternak.