Yle svarar: Yle och anonymiteten

En insändarskribent (VBL 21.3) kritiserar Svenska Yles nätdebatt. Jonas Jungar, chef för publikkontakt och kvalitetskontroll på Svenska Yle, svarar.

Bo Holmberg kritiserar Svenska Yle i en insändare i Vasabladet den 21 mars. Enligt Holmberg följer vi inte en ansvarsfull journalistik då det gäller debatten på nätet. Vidare anser han att vi sänker debattnivån genom att tillåta anonymitet.

Vi är väl medvetna om att det finns brister med anonymitet, men vi tror att rätten att kommentera utan att uppge namn trots allt har ett värde. En anonym, men förhandsmodererad debatt kan bidra till nya synvinklar, då tröskeln för att delta är lägre och flera röster hörs.

Det gäller inte minst i lilla och ofta trånga Svenskfinland, där cirklarna är små och risken uppenbar att en åsikt inte värderas utifrån dess innehåll, utan utifrån vem som uttrycker den.

Vi vill att också andra än journalister och debattörer som är vana vid att uttrycka sig under eget namn ska våga och vilja delta i samtalet. Lagen om Rundradion (paragraf 7) förpliktigar oss uttryckligen att “stödja enskildas möjlighet att påverka” samt att “tillhandahålla en möjlighet till växelverkan”.

Att människor med olika bakgrund vågar delta i diskussionen kring vårt skattefinansierade innehåll är också vårt ansvar, i synnerhet i ett läge då den etablerade journalistiken ifrågasätts på många håll och förtroendet för oss prövas. Den dialogen med publiken kan vara värdefull även om den skulle ske i anonyma tecken.

Eftersom debatten på webben är viktig för oss utvärderar vi kontinuerligt vår praxis då det gäller kommentarerna. Som bäst utreder vi möjligheten att använda Yle-kontot för att ytterligare förbättra kvaliteten i kommentarsfälten.

Att man uppträder med namn är för övrigt ingen garanti för att debatten blir mera respektfull eller kvalitativ. Om det vittnar inte minst diskussionerna på Facebook.

Jonas Jungar
chef för kvalitetskontroll och publikdialog, Svenska Yle

Det här svaret publicerades i Vasabladet 24.3.2018.