Österbottningar identifierar sig genom sitt landskap, politiken är viktig för vänstern och överklassen månar om sin status – men egentligen är vi finländare ganska lika

Trots en lång debatt om skillnader mellan stad och landsbygd har en medelålders arbetsklassman mycket gemensamt med en högutbildad ung kvinna i en större stad.

Det framkommer i en undersökning om finländares identitet som forskningsinstitutet e2 och Finska Kulturfonden har gjort.

Familjen, vännerna, arbetet och utbildningen är grundläggande byggstenar i finländarnas identitet. Över 80 procent av de över 6 000 personerna som svarade i undersökningen ansåg att dessa faktorer är viktiga.

Många identifierar sig starkt med sin hemkommun, men också med att vara nordbo och europé. Trots att man kunde tro att dessa värderingar kunde stå i konflikt upplever finländare det inte så.

Landskapen är viktigt för österbottningar

Hur människor identiferar sig med det landskap de bor i varierar stort.

För österbottningar, och de som bor i norra eller södra Karelen, Södra Österbotten och Lappland, spelar landskapet en större roll för identiteten än i genomsnitt.

Två av tre finländare betonar hemlandskapet som identitetsmarkör. Också bland unga är landskapet viktigt. Av under trettioåringarna anser 62 procent att deras nuvarande bosättningslandskap är viktigt för identiteten

– Detta syns särskilt i anknytningen till barndomens uppväxtmiljö, släktens hembygd och folkstammen, säger forskaren Ville Pitkänen.

Landskapet är klart viktigast för centerpartister. Minst viktigt är landskapet för de Grönas och Vänsterförbundets anhängare.

Politisk tillhörighet är inte viktig för finländare

Bara 35 procent av finländare anser att den politiska ståndpunkten är viktig för identiteten. Det finns ändå stora skillnader från parti till parti.

Bland Vänsterförbundets anhängare anser 60 procent att det är viktigt, medan 45 procent av Samlingspartiets anhängare anser det viktigt.

Den lägsta identitetsmarkören finns bland anhängarna till De blå där 29 procent ansåg att den politiska tillhörigheten är viktig.

Samhällsklassen just inte viktig

85 procent av de svarande känner tillhörighet till någon samhällsklass, men endast en minoritet tycker att det är viktigt för det egna identiteten.

Viktigast var klasstillhörigheten för de som kände sej som överklass eller övre medelklass.

Ville Pitkänen tror att det har att göra med konsumtionsvanor och livsstil

- Vi har tidigare märkt att de som hör till de högre klasserna har en annan livsstil och konsumerar mer kultur.

- Och de andra samhällsklasserna har mera likartade preferenser?

- Om man jämför arbetarklass och medelklass finns inte stora skillnader i hur de konsumerar eller i sättet de lever.

- För en stor del av finländarna är inte den samhälleliga klassidentiteten mera viktig.

Skräpytor och döda zoner – vad ska vi ha landsbygden till?

Vad händer med landsbygden när 80 procent bor i staden?