Läsarens berättelse: Han vägrar lösa ut mig, betalar inte räkningarna för huset - nu är jag ekonomiskt och psykiskt ruinerad
Vi rapporterade i morse om hur personer som misshandlats av sin partner tvingas flytta medan förövaren bor kvar i det gemensamma hemmet. Under dagen har läsare skrivit in och önskat dela med sig av sin historia om liknande öden. Det här är "Marias" berättelse.
För några år sedan flydde jag hemifrån med en liten baby och början till en ny graviditet.
Min dåvarande man hade inte varit fysiskt misshandlande, men nog utsatt mig för allvarlig psykisk terror och kontroll.
Bland annat gömde han mina bilnycklar, mitt pass, min telefon.
Vi bodde utanför stan med många kilometer till närmaste kommunikationsmedel.
Jag skulle stå för merparten av alla gemensamma kostnader med min mammapeng, och den räckte till slut inte till mat för oss. Han hade en femsiffrig lön.
Försökt lösa ut sin andel
Han var aggressiv mot mig och kränkte och förnedrade mig så mycket det bara var möjligt. Till sist var jag säker på att antingen tar han livet av mig, eller så gör jag det själv.
Jag försökte prata med honom, men han bara njöt av min rädsla. Då flydde jag med babyn till ett skyddshem, efter att ha varit i kontakt med olika skyddshem under några månaders tid.
Efter en längre tid på skyddshem flyttade jag och vårt barn till en ny stad.
Under de här åren har jag försökt lösa ut min andel av vårt gemensamma hem. Jag har ansökt om och fått en så kallad bodelare (jurist som har rätt att dela boet) som på juridisk väg försökt få loss min del ur vårt hus.
Det har ännu inte efter många år lyckats och min ex-man bor kvar i huset, helt utan att ersätta mig.
Min ex-man har under alla dessa år skrivit besvär efter besvär till diverse olika instanser. Han betalar inte för sitt boende, våra lån har gått till indrivning och jag har inte kunnat förhindra saken.
Ekonomisk mardröm
Mina kredituppgifter är spärrade sedan flera år tillbaka (hans också, förstås), men min poäng är att jag inte på något sätt kunnat förhindra att han fullständigt ruinerat inte bara mitt liv, men också barnens ekonomiska trygghet och framtid.
Vårt gemensamma hus har förfallit under dessa år och är nu svårsålt.
Jag har tappat tron på att det finns någon upprättelse för mig och barnen.
Han har polisanmält de flesta som försökt hjälpa oss, alla tassar på tå runt oss, rädda för att agera. Vi utreds och utreds och utreds. Han har en trovärdig position i samhället.
Mina krafter är slut. Barnens grundtrygghet är inte normal. Ändå känns det som om denna ex-man och pappa har all laglig rätt att förstöra mitt och barnens liv i det oändliga.
Det finns inget sätt att stoppa honom.