Högstadierna i Esbo korvar om i läsordningen för att ge unga mer tid för sport - de svenskspråkiga högstadierna är föregångare

Högstadieskolorna i Esbo gör ändringar i läsordningen för att ungdomarna ska kunna kombinera skola och hobbyer, som idrott.

De svenska högstadierna kan ses som föregångare. Redan för tre år sedan startades skilda klasser för elever som idrottar på toppnivå.

Enligt en ny bestämmelse ska skoldagen i Esbohögstadierna från och med i höst ta slut senast klockan 14 på onsdagar.

Det här för att eleverna ska kunna gå på idrottsträningar och idka andra hobbyer utan att behöva vara borta från undervisningen.

Enligt Markku Sistonen, chef för idrottstjänsterna i Esbo, behövs förändringen eftersom så många unga, mellan 500 och 600 personer, blir borta från undervisningen då deras träningar börjar redan under skoldagen.

Det var idrottstjänsterna i Esbo som tog initiativ till förändringen i läsordningarna.

- Vi är oroliga för att de unga allt oftare måste vara borta från skolan eftersom träningarna börjar så tidigt. Om ungdomarna halkar efter i högstadieåldern blir det svårare för dem att komma in på gymnasium och att studera vidare. Tanken är att göra det möjligt för unga att träna på allvar utan att skolarbetet störs, säger Markku Sistonen.

Tidigare träningar

Enligt Sistonen har förändringen skett under de senaste två åren.

- Inom många olika sporter har man börjat ordna träningar allt tidigare på eftermiddagarna och på morgnarna. Om träningen är mellan klockan 8 och 9 hinner eleven inte i tid till skolan.

Om ungdomarna halkar efter i högstadieåldern blir det svårare för dem att komma in på gymnasium och att studera vidare

Markku Sistonen

Genom att skolan slutar tidigare på onsdagar kan eleverna träna utan att missa undervisningen åtminstone en gång i veckan.

Sistonen berättar att vissa föräldrar undrat hur förändringen ska gynna deras barn som inte har träningar på just onsdagseftermiddagar.

Att korva om i läsordningarna ska ändå vara till nytta också för andra elever än toppidrottarna.

- Staden ska erbjuda olika frivilliga eftermiddagsaktiviteter som passar alla, både inom idrott och andra hobbyer. Den som inte har en hobby kan komma hem lite tidigare på onsdagar och ha ledig tid eller göra läxor.

De nya läsordningarna tas i bruk nästa höst, men alla Esboskolor är inte nöjda med arrangemanget.

Sistonen berättar att han har fått både positiv och negativ feedback om beskedet.

- Om man i de svenska skolorna kan flexa två dagar i veckan, så borde det nog gå att ändra läsordningen för en dag i veckan också i de finska skolorna, säger Sistonen.

Föregångare

I de svenskspråkiga högstadieskolorna i Esbo tog man ett liknande system i bruk redan för tre år sedan.

Då gick man ett steg längre och startade skilda klasser för idrottare som behöver mer flexibilitet av skolan.

Lagstads skola, Mattlidens skola och Storängens skola samarbetar med Huvudstadsregionens idrottsakademi Urhea och traktens idrottsföreningar.

Då en elev ska börja i sjunde klass kan hen ansöka om att få gå i en så kallad Urhea-klass.

Skolan schemalägger undervisningen så att den slutar tidigare eller börjar senare några dagar i veckan för att ge eleverna möjlighet att träna då.

Aurora Kapanen går i åk 8 i Mattlidens skola, i en Urhea-klass. Hon tränar estetisk truppgymnastik på hög nivå.

Förra året kom Kapanens dåvarande lag OVO Junior Team tvåa i juniorvärldsmästerskapen. I år tränar Kapanen i laget OVO Team som hon också är kapten för. OVO står för Olarin Voimistelijat.

- Jag prioriterar nog skolan, men satsar mycket på idrotten ändå, säger Kapanen.

Målet är att bli världsmästare i estetisk truppgymnastik. För att nå dit tränar Kapanen mellan åtta och nio gånger per vecka.

- Jag har lärt mig att göra alla skolsaker effektivt och göra läxorna genast då jag får dem. Sedan åker jag till träningarna. På veckosluten hinner jag ha lite fritid.

Måste ta igen det man missar

I år har Kapanens Urhea-klass tid att träna på tisdags- och torsdagsmorgnar då skolan börjar senare. Kapanen måste ändå vara borta från en del av lektionerna för att hinna till sina träningar.

- På tisdagar och torsdagar slutar skolan fyra. Då måste jag ofta gå en timme tidigare för att hinna till träningarna. Jag frågar de andra vad de gjorde under de timmarna och gör det hemma.

Kapanen är nöjd med systemet. Hon tycker att det går bra att kombinera idrotten och skolan.

- Bara man ser till att ta igen det som man missar så går det bra.

Kapanen tror att hon nog skulle kunna träna även om hon inte skulle gå i en klass för idrottare, men då skulle hon kanske behöva komma senare till vissa träningar, och det skulle vara svårare att få ledigt för tävlingsresor.

Några av Kapanens lagkamrater går i finskspråkiga högstadier utan Urhea-klasser. Hon säger att de ibland måste ta lite ledigt, men att de inte missar så mycket skola.

Kapanen gillar idén om att alla högstadieelever i Esbo ska sluta skolan tidigare på onsdagar för att ha tid för hobbyer.

- Det är skönt att ha hobbyerna tidigt, så har man kvällen ledig, säger Kapanen.

Kontrakt

För att gå i Urhea-klass ska eleven uppfylla vissa krav, bland annat förbinda sig till att delta i den träningen som föreningen eller skolan ordnar och skriva under ett avtal om att sköta skolarbetet.

- Vi ordnar först en infokväll och sedan brukar vi ha en intervju för de föräldrar med barn som vill börja i Urhea-klass. Tanken är att få med sådana elever som satsar på toppidrott och som vill kombinera det med skolan på ett framgångsrikt sätt, säger Laila Andersson, rektor i Mattlidens skola.

Enligt Andersson är det vanligt att eleverna som går i idrottsinriktade klasser är mycket borta från skolan till exempel på grund av träningsläger.

- På idrottsföreningarna finns en kontaktperson som ser till att eleverna ska ha tid att läsa läxor, och man kan till och med skicka med prov på lägret som eleven gör under övervakning, säger Andersson.

Inget problem på svenskt håll

Trots att vissa elever är borta mycket upplever Andersson att skolan har saken under kontroll just tack vare Urhea-samarbetet.

- Man har alltid en plan för hur man tar igen det man är borta från.

Enligt Andersson handlar det inte bara om idrott, utan om helheten.

Till exempel har eleverna på idrottarklasserna ett kylskåp så att de ska kunna äta morgonmål och mellanmål i skolan efter och före träningar.

Ellinor Hellman är rektor i Storängens skola. Enligt henne är det ett tjugotal elever per årskurs som går i Urhea-klasserna i Storängen.

- När det gäller våra idrottare så har jag inte upplevt deras träningar som ett problem. Tills vidare har skolan kunnat komma ganska bra till mötes. De elever som tävlar på den nivån vi talar om brukar nog vara jättebra på att hålla reda på saker och ting.

Hellman tycker inte att antalet elever som tränar mycket har vuxit under de senaste åren.

- Jag ser det nog inte som ett problem, säger Hellman.

Vilket är då toppidrottaren Aurora Kapanens bästa tips för att kombinera skola och träning?

- Gör läxorna effektivt och genast då du får dem. Gör läxorna och träna, sedan kan du ha fritid.

Rättelse 29.3.2018 klockan 15:01: Estetisk gruppgymnastik ändrat till estetisk truppgymnastik.