Ensamförsörjare har allt sämre ekonomi – Förälder: "Jag hade gärna stannat längre hemma, men det var helt enkelt inte möjligt"

De senaste 20 åren har den ekonomiska ställningen blivit allt sämre för ensamstående föräldrar, visar siffror som Statistikcentralen publicerade förra veckan. Arbetslöshet kan vara en orsak.

Statistikcentralens uppgifter för år 2016 visar att barnhushållen med en förälder hade inkomster som motsvarade endast 75 procent av de inkomster som barnhushåll har i genomsnitt. I mitten av 1990-talet motsvarade enförsörjarhushållens inkomster 85 procent av inkomsterna hos alla barnhushåll.

Vid Förbundet för Ensamstående föräldrar är man oroad över utvecklingen. Enligt förbundets verksamhetsledare Heljä Sairisalo finns det ingen klar orsak till varför ensamförsörjarnas inkomster blir allt mindre, men en bidragande orsak kan vara arbetslöshet.

– Det blir allt vanligare att ensamstående föräldrar är arbetslösa. Arbetslöshetsgraden har stigit varje år sedan lågkonjunkturen på 1990-talet, och den är nu redan 18,7 procent, säger förbundets verksamhetsledare Heljä Sairisalo.

Andra orsaker som Sairisalo nämner är att köpkraften har minskat.

– Ensamförsörjare är väldigt beroende av familjeförmåner och olika stödsystem, som bostadsbidrag eller utkomststöd, och värdet på de här stöden har försvagats sedan 1990-talet, säger Sairisalo.

Enligt Sairisalo är det också svårt att förklara varför arbetslösheten bland ensamstående föräldrar har ökat. En förklaring är att allt fler jobb innebär arbetstider under kvällar och veckoslut, vilket gör det svårt att kombinera jobb och familj.

– Butikernas fria öppettider och andra liknande förändringar leder till att vi allt mer lever i ett dygnet runt-samhälle, men daghemmens öppettider har inte följt den här utvecklingen, säger Sairisalo.

Lika stora utgifter med hälften mindre inkomst

Anne Nickström är ensamförälder till två barn som är ett och fyra år gamla. Hon funderar också på ekonomin i vardagen.

– Utgifterna efter en separation eller skilsmässa är lika stora om inte större, och inkomsterna är hälften mindre om man har förtjänat ungefär lika mycket, säger Nickström, som också bloggar om att vara ensamförälder på sin blogg Singelmamman.

Nickström känner ändå att hon har det bra i och med att hon har ett jobb där arbetstiden är mellan klockan 8 och 16.

– Jag känner mig nog privilegierad, jag kan dessutom jobba deltid, och jag vet att alla ensamstående inte har den möjligheten, säger Nickström.

Det största Nickström känner att hon behövt avstå från i och med att hon är ensamstående förälder är att hon inte kunde vara så länge vårdledig med sitt yngsta barn.

– Jag hade gärna stannat längre hemma, men det var helt enkelt inte möjligt. Jag måste börja jobba när hon var 10 månader gammal, och även om hennes pappa kunde vara vårdledig några månader så var hon under ett år när hon började dagis, säger Nickström.

Föräldrarnas ekonomiska svårigheter påverkar barnet

För barnen kan föräldrarnas låga inkomster ha en större inverkan än man kanske först tänker på.

– Det finns forskning som visar att föräldrar som har ekonomiska svårigheter har det svårare i rollen som förälder. En större del av föräldrarna godkänner aga, och ständig oro för ekonomin och den osäkerhet som det innebär gör att man är mer lättretad, säger Sairisalo, och hänvisar till en undersökning från 2004.

För barnen blir det också svårt om man inte har råd att göra samma saker som kompisarna.

– Låga inkomster kan också leda till social isolering, om man inte har råd att köpa present går man inte på födelsedagskalas till exempel. Det kan också vara för dyrt att fortsätta med en kär hobby efter en separation eller skilsmässa, säger Sairisalo.

Framtida hobbyutgifter är också något som Anne Nickström funderar på, även om hennes barn ännu inte har så mycket hobbyer då de är så små. Hon tror också att det kan uppstå situationer där hon måste välja om hon kan erbjuda barnen de hobbyer de vill ha.

– Samhället överlag har förändrats så att barnen inte längre leker ute på gårdarna tillsammans, utan man skjutsar dem till rum som är ämnade för barn. Jag hoppas att mina barn kommer att ha en jämlik möjlighet att ta del av den världen, som alla andra också, säger Nickström.