"Merry Påskmas!" basunerar bandet Jävlaranamma - men var finns resten av påskens populärmusik?
Vad är egentligen påskmusik? Bachs Johannes- och Matteuspassioner känner de flesta till. Och Händels Messias som faktiskt numera ofta framförs inför julen, även om dess händelser till största delen handlar om påsken. Ja – vi tycks ha en uppsjö av både kyrklig och profan musik under julen, medan påskens utbud närmast känns obefintligt.
- Visst finns det ju enormt mycket påskmusik, men den är främst religiös eller har haft en religiös anknytning, och är egentligen det vi i dag kallar för konstmusik och har blivit upptagen i det vi kallar för konstmusikens kanon, berättar Johannes Brusila, professor i musikvetenskap vid Åbo Akademi.
Att vi upplever att utbudet av påskmusik är snävt beror antagligen på att utbudet av kommersiell påskmusik är så försvinnande litet i jämförelse med julmusik. Dessutom har julmusiken fått en alldeles annan genomslagskraft i medierna än påskmusiken.
- Man har nog försökt göra påsken mera kommersiell. Och delvis lyckats med det i USA och England, dels också inom musikbranschen. Men ändå är det en jättestor skillnad jämfört med julen. Det finns inte en likadan marknad. Julen har traditionellt varit bok- och skivmarknadens kulmination eftersom det är det man ofta ger som gåvor, och man bygger upp hela den kommersiella förväntan inför jul bland annat med hjälp av musik.
Påsken lockar inte som kommersiell fest
Påsken anses vara kristendomens största helg men paradoxalt nog tycks julen ändå dra det längre strået. Och det kan vara helt förståeligt.
- Julen upplevs som en glad fest tack vare Jesu födelse och är någonting som lätt går att spinna vidare på. Påsken inbegriper naturligtvis uppståndelsen men i och med att korsfästelsen har en så stor roll i firandet så är det naturligtvis svårare att göra det till en likadan kommersiell eller underhållande fest, konstaterar Brusila.
Julen tycks dessutom ha oddsen på sin sida tack vare en potentiell lång ledighet med koppling till nyår medan påsken mera firas som ett förlängt veckoslut. Påsken är i och för sig en vårhögtid, men har kanske inte riktigt klarat konkurrensen med första maj när det gäller vårfester. Så den har kanske blivit tvåa där också.
Påskmusikens historia
Musiken har alltid varit en central del av de kyrkliga högtiderna. Det finns en uppsjö av musik där man helt enkelt följer kyrkoårets traditioner och liturgi. Högtidsfirandet är på så sätt ganska klart utstakat när det gäller grundelementen.
- Det finns de som något ironiskt säger att kyrkan var det första transkulturella multimediekonglomeratet vars praktiker och symbolik spred sig över Europa och också utanför Europa, och där man hade som mål att befästa en tradition och dess roll i vardagen på flera olika ställen i samma form. Och det här har blivit kvar vid liv.
Som exempel nämner Johannes Brusila Stabat Mater som är begynnelseorden i en av sekvenserna i den katolska kyrkan, där man nämner eller utgår ifrån Jesu moder Maria som stod vid korset.
- Det är en text som har återgetts i form av gregoriansk sång och vidare tonsatts ända fram till våra dagar. Det är nästan lättare att nämna vem som inte har tonsatt den här texten än vem som har gjort det, säger Brusila.
De flesta av oss tänker sannolikt på de stora oratorierna och passionerna när vi talar om kyrkans påskfirande och musiken.
Det kanske mest kända verket är Händels Messias som faktiskt numera ofta framförs inför jul men vars händelser till största delen handlar om påsken. Messias är ett oratorium som Händel skrev i och med att han sadlade om i karriären.
- Hans enorma operor var tungrodda, stora, dyra, enorma spektakel och lyckades inte längre dra publik i London. Han måste helt enkelt fundera om sitt koncept, kan man säga. Och då drog han sig till Dublin där han uruppförde Messias. Det blev ju genast en megahit och den framförs fortfarande, även om det ofta är så att man framför endast delar av det och i helt andra sammanhang än ursprungligen.
Och så har vi naturligtvis Bachs Johannes- och Matteuspassioner.
- Bach var kyrkomusiker i Leipzig och det ingick i hans tjänst helt enkelt att han skulle skriva verk till kyrkans tillställningar. Ur det här utvecklades sedan långfredagens musik; Johannes- och Matteuspassionerna som ju fortfarande uppförs. De framförs i allmänhet i samband med påsk. Men liksom väldigt mycket annat så lever de vidare också som så att säga rent estetiska verk som människor lyssnar på i helt profana, konstnärliga sammanhang och njuter av som vilken som helst annan konstmusik.
Påskmusiken, i sin begynnelse, komponerades främst utgående från bibeltexter och för kyrkligt bruk, som ett led i gudstjänsten.
- Det har varit en ganska massiv del. Bachs passioner är två och en halv timme långa och de har i tiden framförts som en del av gudstjänsten. Så nog har det ju varit enorma uppföranden på sin tid, konstaterar Brusila.
Jesus Christ Superstar - kontroversiellt verk
Ett ikoniskt verk som knappast kan förbises då vi talar om lite modernare musik med koppling till påskens händelser är musikalen Jesus Christ Superstar.
- Jesus Christ Superstar är intressant på det sättet att den uttryckligen handlar om Jesu liv och död. Den slutar med korsfästelsen, men det som är kontroversiellt och gör det lite speciellt i samband med påsken är att den inte för handlingen fram till uppståndelsen. Och det här är ju egentligen kärnan i Jesus Christ Superstar; att man beskriver Jesus som en människa. Det här har kanske varit orsaken till att musikalen inte har levt vidare som explicit påskmusik.
Den som letar finner, även i påskmusikväg…
En orsak till att påsk och populärmusik inte riktigt har funnit varandra är kanhända att påsken så länge har varit en högtid med väldigt stränga restriktioner. Det är inte ljusår sedan det egentligen inte fick hända just någonting alls på påsken, åtminstone inte från skärtorsdagskväll till långfredagskväll. Bara att glömma bioföreställningar, konserter eller öppna restauranger. Lugn och tystnad var ledorden.
- Om vi talar om huruvida det finns påskmusik så finns det enormt mycket amerikansk pop-gospel, r’n’b och white rock, som helt enkelt är populärmusik med religiösa texter. Och den marknaden är enorm i USA. Men den lever egentligen ganska långt för sig själv och därmed har den kanske inte heller nått internationell spridning. I den musiken är naturligtvis påsken ett helt naturligt tema. Men den är explicit religiös och följer den religiösa musikens traditioner, berättar Brusila.
Den som suktar efter mer profana musikalternativ med påskstuk får lov att leta med öppet sinne. Alternativ finns, men utbudet är varken enhetligt eller entydigt.
- Det jag kommer att tänka på som explicit har en anknytning till påsk inom amerikansk populärkultur är kanske musikalen Easter Parade. Det är en väldigt traditionell musikal som, beskrivande nog, bara formellt ramas in av påsken. Det är en typisk kärleksmusikal som är förlagd i varietévärlden, utan desto mera anknytning till påsken. Men där fanns en hit, Easter Parade, som nog på något sätt har blivit kvar vid liv. Och det är ju Judy Garland och Fred Astaire och hela stjärngardet som var med i den på den tiden.
Easter Parade tonsattes av Irving Berlin. Berlin hade judisk bakgrund, och många av dem som har skrivit till exempel de största jullåtarna hade de facto judisk bakgrund.
- Man har ofta sett deras bakgrund som en förklaring till att deras sånger om de stora kristna högtiderna, framför allt julen, kunde bli så generaliserande, eller allmänna. Väldigt många olika befolkningsgrupper kunde ta dem till sig. De blev liksom mera allmänna beskrivningar av till exempel julen som den snöiga familjehögtiden. Och det är kanske det som har krävts för att en ursprungligen religiös högtid skulle kunna bli ett mera populärkulturellt fenomen, konstaterar Brusila.
Easter Parade har också gjorts av Povel Ramel.
Povel Ramel gjorde i tiderna en radioshow i samband med påsken.
- Han gjorde en radioshow i mitten på 60-talet som hette ”Far jag kan inte få upp mitt frukostägg”. Den bygger långt på den gamla paroditraditionen och dessutom på det här med att travestera julsånger. Många av låtarna var julsånger som han helt enkelt skrev påsktexter till.
I Sverige kan man också hitta rapartisten Promoe, vars projekt Påskskivan var ett skämt i Sveriges Televisions program Gabba Gabba, men har levt vidare på nätet.
- Det han egentligen ironiserade över är artisters sätt att göra julskivor som rent kommersiella grejer, fast julen ursprungligen är allt annat än en kommersiell högtid.
Kristet, folkligt, hedniskt
Om vi ser på påsken som tradition så är den, liksom många andra av våra kristna fester, egentligen en blandning av såväl kristen tradition som folkliga traditioner. Och även hedniska traditioner från tiden före kristendomens spridning.
- Jag skulle säga att klassikernas klassiker egentligen är en låt som inte överhuvudtaget är en påsklåt; Monty Pythons ”Always Look on the Bright Side of Life” från filmen Life of Brian. Filmen slutar ju med att Brian, som är en Jesus-karaktär, korsfästs, och så sjunger han och de övriga: always look on the bright side of life. Hela den filmen är egentligen ett ironiserande och en parodi på det hyckleri som många anser att institutionaliserade former av religion omges av.
Lite samma stil kör det svenska albumet Merry Påskmas av bandet Jävlaranamma med. Pastischartad musik med ironiska texter där man också skämtar med hyckleri och utgår från bibliska och religiösa teman.
- Jävlaranamma grundades i mitten på 80-talet och gjorde sig populära inom universitetskretsar; studentikosa kretsar. De har en viss punk- och proggattityd, och lite alternativ och underground-inställning till grejer.
Politiskt inkorrekta häxor och death metal
Häxor hör påsken till, men i musiksammanhang är de måhända på fallrepet.
- Tidigare kunde det vara helt acceptabelt att sjunga en kuplett eller en schlager där man talade om häxor. Om Blåkulla-kärringar och sådant. Och då skämtade man om könsroller och kvinnor på ett sätt som helt enkelt inte i dag skulle gå igenom. Antingen skulle låtarna anses vara direkt politiskt inkorrekta eller så skulle de bara anses vara töntiga, och därför har de kanske inte levt vidare.
Vidare finns det en hel del musik som bygger på mer eller mindre mörka element och snarast betonar hedniska traditioner, alternativt påskfirandets dystra korsfästelsetematik. Då talar vi om black metal, death metal och dylika genrer.
- Men det är ju lite annat, och man kan fråga sig om det verkligen handlar om påskmusik då … Allt det som har med den här symboliken att göra lever ju vidare året runt i black metal-sammanhang, allt från Judas till korsfästelse.