Hur kunde Gazatragedin ske? "En fredlig marsch borde uppmuntras - och inte avbrytas med dödligt våld"

En fredlig demonstration i Gaza slutade i att 16 palestinier dödades. Palestiniernas FN-sändebud har meddelat att över 1 400 civila palestinier skadades. Hur kunde en fredlig marsch utmynna i en sådan tragedi?

Över 750 av de skadade träffades av kulor medan resten skadades av gummiklädda kulor eller tårgas.

Ingen israelisk soldat dödades eller skadades i attacken.

Det skulle bli en fredlig marsch

Demonstrationen ("Den stora återkomstmarschen") var avsedd att vara en fredlig marsch där palestinierna skulle demonstrera för sin frihet och för rätten att återvända till sitt land.

Tusentals palestinier placerade sig vid det elektriska gränsstaket som har hållit två miljoner Gazabor inspärrade i många år på den smala kustremsan.

Demonstranterna reste upp fem läger vid gränsen, från Beit Hanoun i norr till Rafah i söder, nära gränsen mot Egypten.

Israel fördubblade sin militära närvaro vid gränsen.

Marschen på långfredagen förlöpte i huvudsak lugnt. En del palestinier kastade dock sten och brände bildäck.

Israels reaktion på palestiniernas demonstration var att placera ut krypskyttar och stridsvagnar för att "skingra upploppet".

Resultatet av detta dödliga våld blev att 16 palestinier dödades medan över 1 400 skadades

Vad hände?

De israeliska försvarsstyrkorna (IDF) hävdar att det fanns cirka 17 000 palestinier på fem olika platser nära gränsstaketet.

De flesta demonstranter höll sig i tältlägren, men vissa ungdomsgrupper ignorerade organisatörernas vädjanden om att demonstranterna skulle hålla sig borta från staketet. De närmade sig i stället de israeliska positionerna.

IDF-soldaterna öppnade eld mot "de huvudsakliga uppviglarna" för att få ett slut på upploppet där bensinbomber och stenar kastades mot staketet.

En talesman för IDF säger att alla de som dödades hade försökt bryta sig igenom eller skada gränsstaketet, skriver The Jerusalem Post.

Den palestinska sidan anklagar å sin sida Israel för att ha använt oproportionerligt mycket våld.

Israel placerade ut både stridsvagnar och krypskyttar. En drönare användes för att sprida tårgas, säger ögonvittnen.

Palestiniernas aktion var fredlig och avsikten var att fästa uppmärksamhet vid palestiniernas rätt att få återvända, säger de palestinska organisatörerna.

Den palestinska organisationen Hamas medger att fem av dödsoffren var medlemmar av dess väpnade gren och att två andra var medlemmar av en annan militant organisation.

Inget av dödsoffren bar ändå vapen, uppger ögonvittnen.

Tre sporrar för manifestationen på långfredagen

• Enligt de ursprungliga planerna skulle demonstranterna stanna kvar i gränsområdet i en bräckligt uppbyggd tältstad fram till "Nakba" den 15 maj - den dag då "katastrofen" skedde. Katastrofdagen var den dag år 1948 då deras släktingar och vänner flydde eller tvingades fly från sina hem för att staten Israel skulle byggas upp.
• Långfredagen markerade också en annan årsdag för palestinierna: Det som inträffade under "landdagen" år 1976 då israeliska soldater och poliser öppnade eld mot palestinska invånare och dödade sex människor. Palestinierna demonstrerade då mot att deras land hade tagits ifrån dem.
• En tredje drivkraft för de palestinska protesterna är USA:s planer på att flytta sin ambassad till Jerusalem den 15 maj. Palestinierna anser att USA försöker legitimera Israels agerande trots att det bryter mot internationell lag; i det här fallet handlar det om olaglig annektering av östra Jerusalem.

Den största tragedin i Gaza är det outhärdliga läget för invånarna

Men det som kanske allra mest har drivit demonstranterna till aktion är ändå situationen för de människor som bor i Gaza.

Gazaborna har länge levt under en israelisk-egyptisk blockad.

Invånarna lever i ett ständigt återkommande krisläge med bristande tillgång till både elektricitet och vatten. Väldigt få människor har i praktiken möjlighet att lämna enklaven Gaza.

Gazaborna har också utsatts för militära övergrepp som gör deras dagliga liv ytterst tungt.

Gazaborna vill påminna omvärlden om sin existens och sina rättigheter

I stället för att ta itu med de politiska frågor som ligger bakom eländet i Gaza satsar både USA och Israel på att hålla blockaden av Gaza vid liv.

Med sin marsch ville palestinierna i Gaza påminna omvärlden om att
de inte kan bli "styrda", och att de och alla övriga palestinska flyktingar fortsätter att hålla fast vid sina rättigheter enligt internationell lag.

De konstaterar också att FN-resolutionen 194 bekräftar palestiniernas rätt att återvända.

De civila organisatörer som ordnade marschen har påpekat att aktionen inte hade kopplingar till något politiskt parti, och att det var fråga om civilt agerande.

Israels regering: En fientlig provokation

Israels svar har varit hätskt. Israels regering har definierat marschen som en "fientlig provokation" organiserad av Hamas

Israel vill inte att palestinierna i Gaza demonstrerar mot de omänskliga förhållanden de utsätts för. Israel förväntar sig att palestinierna håller sig "lugna" på israeliskt område.

Trots att Israel drog tillbaka sina bosättare från Gaza år 2005 är den israeliska kontrollen över området fortsättningsvis effektiv.

Israel anser sig ha rätt att försvara sina gränser

Israel motiverar sitt handlande med att landet har rätt att försvara sina gränser på det här sättet.

Gaza är ändå inte en separat nation eller ett grannland till Israel. Enklaven är ett område som är ockuperat av Israel.

Palestinierna reagerar mot segregeringen

Palestinierna i Gaza marscherade inte mot den israeliska gränsen utan i stället mot det stängsel som håller dem segregerade och fängslade.

En del diplomater och analytiker runt om i världen skakar ifrån sig idén om att palestinierna skulle ha rätt att återvända till sina forna hemtrakter.

För invånarna i de konkreta områdena handlar det ändå om en orättvisa som enligt dem skedde år 1948, och att påtala detta är det centrala i deras strävan efter frihet, rättvisa och jämlikhet.

Fredliga demonstrationer borde inte få utmynna i tragedi

Protester mot det israeliska förtrycket utmynnar ofta i tragedi.

Det finns palestinier som ser att det finns makt också i enbart civil olydnad - och att det är betydelsefullt att ordna manifestationer som pekar på okränkbara individuella och kollektiva rättigheter.

Fredliga marscher på Västbanken, i östra Jerusalem och i israeliska städer och omgivande länder kunde vara en väg som kan leda till att det internationella samfundet utmanar Israel och fäster uppmärksamhet vid förtrycket av det palestinska folket.

USA stoppade FN-resolution

Palestinierna anklagar hårt Israel för massakern, och påpekar att det användes oproportionerligt mycket våld mot demonstranter som inte utgjorde något hot mot liv.

Både EU och FN-chefen Antonio Guterrez har krävt en transparent, obunden utredning om vad som hände, men USA stoppade natten till söndag en FN-resolution i säkerhetsrådet.

Källor: BBC, The Guardian