Därför är det fel att kalla romer zigenare

I dag bor det mellan tio och femton miljoner romer i Europa. Av dem lever cirka tiotusen i Finland. De bor i hela landet men de flesta lever i de större städerna i västra och södra Finland. Romerna består av många grupper och släkter som uppvisar stora skillnader i såväl språk som kultur och sedvänjor.

Trots att romerna är splittrade och bor på många håll i världen finns det gemensamma symboler som man enas kring. En av dessa är den romska nationaldagen som firas världen över den 8 april.

Varför benämningen zigenare?

I gamla dokument från olika håll runt om i 1500-talets Europa kan man se att man trodde att romerna kom från Atlantis, från månen eller från Egypten.

Det engelska ordet för zigenare är gypsies och den spanska är gitanos, ord som betyder egyptier.

I Grekland förväxlade man ofta romerna med en annan folkgrupp som man kallade atsiganoi, vilket har gett upphov till ordet cigani på de slaviska språken, zigeuner på tyska och zigenare på svenska

Därför är det fel att kalla romer för zigenare. De härstammar inte från Egypten utan från Indien.

En blodig historia

Romernas historia i Finland är cirka 500 år gammal. Och i Europa är den ännu äldre, den går tillbaka till 1300-talet. Ända sedan det första mötet med det feodala klassamhälle som Europa var under medeltiden har romer straffats och dödats för sin säregenhet, sin kultur och sitt språk, skriver Lia Markelin i sin text om Romer i Finland.

Romer har exkluderades, förföljts och avrättats, eller som bäst assimilerats. Exempelvis ansåg drottning Kristina av Sverige (och Finland) år 1637 att alla manliga romer i landet skulle hängas, kvinnor och barn deporteras, skriver Markelin.

Enligt den statistik som tyskarna förde, och som inte hann förstöras, var det omkring en halv miljon romer som förintades i koncentrationslägren, kan man läsa på Delegationen för romska frågor.

De flesta romer var varken registrerade eller mantalsskrivna, så mörkertalet är sannolikt stort. Liksom judarna fängslades romerna av nazisterna, stängdes in i ghetton och deporterades systematiskt till förintelselägren. Det här kan man läsa i Låt oss berätta om hur Europas romer har blivit osynliggjorda, som är skriven av Delegationen för romska frågor.

Det tog nästan trettio år innan de romska offren för Förintelsen erkändes officiellt i Tyskland. Det hände först år 1982 då Västtysklands dåvarande förbundskansler Helmut Schmidt sade att romerna jämte judarna utgjorde de rasmässigt definierade grupper som stod i fokus för Förintelsen.

Under andra världskriget omkom alltså över sexhundratusen i koncentrationsläger enbart på grund av sin etnicitet, vilket innebar att hela den romska populationen i länder som till exempel Holland och Estland utrotades. Det här kan man läsa mera om på Delegationen av romska frågor.

De här upplevelserna har lämnat djupa spår i folkets kultur, värderingar, attityder samt också i deras målsättningar beträffande utbildning.

Romerna i Finland har varit med om att bygga upp landet, bland annat stridit i de finska krigen, och upplever sig som starkt finska vid sidan om sin egen etniska identitet.

De flesta av romerna i Finland hör till den evangelisk-lutherska kyrkan, andra är frikyrkliga. Romernas rättigheter i det här landet har långsamt utvecklats men i dag står det i grundlagens 17 § att "Samerna såsom urfolk samt romerna och andra grupper har rätt att bevara och utveckla sitt språk och sin kultur", skriver Markelin.

Ett stolt och kringresande folk

Dagens romer anses härstamma från Indien, varifrån de utvandrade kanske redan på 1000-talet, troligen på grund av externa intrång, brist på föda och bättre affärsmöjligheter.

Livsstilen utvecklades till ett nomadiskt levnadssätt som levde på det som naturen bjöd och på rörliga inkomstkällor. Romerna var till exempel goda vapensmeder, och hästen blev en viktig inkomstkälla och del av det dagliga livet; hästen blev "romernas åker". Traditionen med spådom härstammar troligen också ända från Indien, skriver Markelin om Romerna i Finland.

"Friheten och rörligheten utvecklades till en viktig del av den romska kulturen: pengar och byggnader ansågs binda en. I stället värdesatte man den egna släkten och gemenskapen med andra romer."

Vi har aldrig ägt land, utan vårt hem är där vår släkt finns

Sägs det i en dokumentär från 1970-talet. Det innebar också att gästfrihet och generositet var viktigt - att dela med sig vad man hade var en fråga om heder och ära.

Ännu i dag respekteras de äldre, de får äta först, gå först i bastu och man tilltalar dem med respekt. Man klär sig sedligt då flera generationer är på plats, och strävar till att ta hand om sina åldringar inom släkten så långt det är möjligt, enligt Markelin.

Konferensen som gav romerna sin nationaldag

I april år 1971 samlades representanter från fjorton länder tillsammans med Indiens delegation, Världskyrkorådet och representanter från forna Sovjetunionen i London för att diskutera romernas framtid.

Under mötet omvandlades den dåvarande Internationella zigenarkommittén till International Romani Union (IRU). Man beslöt då också att den 8 april skulle vara romernas internationella dag (nationaldag).

För att understryka romernas historiska koppling till Indien enades man om att lägga till ett hjul. Det röda hjulet symboliserar bland annat vandringen från Indien samt romernas framtid. Den blå färgen symboliserar himlen (andliga värden) medan den gröna färgen symboliserar jorden.

Nationaldagen firas av allt fler

I början av 1980-talet firades nationaldagen bara av ett fåtal familjer, men under de senaste tio åren har firandet spridits och tilltagit. Idag firas 8 april i ett fyrtiotal länder samtidigt med olika teman.

Skriver Delagationen för romska frågor.

År 2000 utropade International Romani Union Romanistan som romernas transnationella hemland, utan krav på territorium. Man kan säga att hela världen är romernas hemland.

Ett hotat språk

Romerna består av många olika grupper och släkter. De har såväl olika språk som kultur och sedvänjor. På grund av all förföljelse har det blivit en överlevnadsstrategi att leva i slutna grupper. Grupper som värnar om sin kultur och sitt språk.

Romerna delas i dag in i fem grupper: svenska romer, finska romer, resande, utomnordiska romer och nyanlända romer. Deras språk kallas "é romani chib", "romanés" eller bara romani.

Enligt Nationalencyklopedin är romani besläktat med exempelvis hindi och ännu längre bakåt med sanskrit. En ålderdomlig sanskrit, ett arkaiskt indoeuropeiskt språk som ännu i dag utgör ett av de godtagna språken i Indien.

Man brukar tala om tre huvudgrenar av romani: "domari", som är en syrisk eller asiatisk romani, "lomavren" som är en armenisk romani, och slutligen det som kallas europeisk romani.

De varianter av språket som i dag talas runt om i Europa anses alla ha samma rötter, även om språket genom tiden påverkats på olika sätt av olika geografiskt närliggande språk.

Att romani även i Finland framstått som "hemligt" eller ett internt språk har att göra med de attityder som rådde gentemot romer och romskt språk och romsk kultur. Tanken var att ju mindre utomstående vet om romernas inre angelägenheter dess bättre, och därför ville man som en skyddsåtgärd inte lära ut språket åt utomstående, skriver Markelin.

Det finns också finlandssvenska romer vilket kanske inte med tanke på Finlands historia är så konstigt att också många romer växte in även i den finlandssvenska kulturen och det svenska språket.

Aktuella frågor

Romerna har haft svårt att sysselsätta sig sedan många av de gamla traditionella yrkena försvunnit. En orsak till det här är den romska kulturen.

Om en kvinna har valt att klä sig i den traditionella finskromska kvinnodräkten har hon svårt att bära andra kläder. Hon kan inte visa sig inför en annan rom utan att bära kvinnodräkten.

Exempelvis om en romsk kvinna arbetar som sjukskötare och på arbetet bär sjukhuskläder så kan hon kräva att förflyttas till en annan avdelning om en annan rom kommer in som patient.

Av de tiotusen romer som lever i Finland räknar man med att cirka hälften är arbetslösa. Enligt en rapport som arbets -och näringslivsministeriet utförde år 2008 är orsaken till den höga arbetslösheten främst brist på utbildning och arbetserfarenheter.

De allra flesta av de som är utan arbete har bara gått ut grundskolan.
De har inte sökt till yrkesutbildningar eller så har de blivit på hälft.

Enligt en annan rapport som Utbildningsministeriet gav ut år 2012 har ändå antalet som söker till yrkesutbildningarna fördubblats under de senaste tio åren.

Att bli anställd påverkas också av arbetsgivarnas attityder. Endast hälften av de tillfrågade var beredda att anställa en rom.

De romska barnens deltagande i förskoleundervisningen har ökat markant under de senaste åren. Långt fler romska barn får gå om klassen. Det gäller särskilt grundskolans första klasser och den sjunde klassen.

Förut var skolgången svår att kombinera med en kringresande livsstil, men kanske mest avgörande var den totala avsaknaden av både undervisning och utbildningsmaterial på romani.

Idag har ändå över 80 procent av Finlands romer fått avgångsbetyg efter slutförd grundläggande utbildning. För 60 år sedan var motsvarande andel bara 25 procent.

Utbildning var länge en knepig fråga bland romerna.

Skolgång var under en lång tid svår att kombinera med den kringresande livsstil som präglande den romska livsstilen. Men kanske mest avgörande har varit den totala avsaknaden av både undervisning och utbildningsmaterial på romani.

Men romernas inställning till att fullgöra läroplikten och till utbildning allmänt taget har förbättrats ordentligt. Av de svarande som saknar avgångsbetyg från grundskolan, skulle var tredje vilja sluföra utbildningen. Runt hälften är intresserade att bedriva studier i vuxen ålder.

Ännu på 1950- och 60-talen hade skolgången ingen större betydelse i romernas liv. Men när den romska folkgruppen under 70-talet började leva en mer bofast tillvaro blev det också lättare med skolgången. Frånvaro och diskriminering var ändå vanliga ännu då.

I dag är det också möjligt att avlägga en biämneshelhet i romani och romsk kultur vid Helsingfors universitet.

I Finland bor det i dag omkring 10 000 romer och i Sverige ytterligare omkring 3 000 finländska romer.

En välfärdsundersökningen för romer, Roosa, genomfördes under åren 2017–2018. Det här var första gången man bland romer undersökte välbefinnandet, användningen av tjänster, upplevda behov samt funktions- och arbetsförmågan. I undersökningen deltog 365 personer som upplevde sig vara romer; 142 män och 223 kvinnor.

Av deltagarna i undersökningen om välfärd bland romer har nästan varannan av de tillfrågade upplevt att de har blivit orättvist bemötta av en okänd person på en offentlig plats.

Erfarenheter av det här slaget rapporterades särskilt av de yngsta åldersgrupperna. Orättvist bemötande från myndigheternas sida var också vanligt.

Var femte man och var fjärde kvinna hade upplevt att de blivit orättvist behandlade av FPA eller socialtjänsten. Särskilt män upplevde att de blivit orättvist behandlade av polisen.

Välfärdsundersökningen för romer Roosa visar att nästan varannan rom har blivit orättvist bemött av någon okänd

Källor:
Tack till Lia Markelin för informativ text som jag använt som grund för min text.
Romer i Finland

Delagationen för romska frågor:
Romernas ursprung och historia

Suomen romanit

Texten har editerats den 4.4.2019. Och den nya välfärdsundersökningen Roosa har lagts till som länk