Rum 306 står kvar på hotell Lorraine som symbol över halvfärdigt arbete för afroamerikanerna

Femtio år har gått sedan mordet på den svarta medborgarrättskämpen Martin Luther King i Memphis. Det högaktas i dag med högtidligheter runtom i USA.

Hotell Lorraine var hotellet där afroamerikanska musiker, affärsmän och andra resande bodde. Där bodde också predikanten Martin Luther King med följe. De var i Memphis för att stöda sophämtarnas strejk för bättre löner.

Hotellet är numera ett centrum för den amerikanska medborgarrättsrörelsens historia.

Balkongen där King dog, och rum 306 där han bodde, är bevarade. I övrigt presenteras både Kings liv och framgångar i museet.

Selfie med Rosa Parks

Den svarta medborgarrättsrörelsens största kamper och framgångar visas upp i National Museum for Civil Rights. Från det svarta slaveriet till frigörelsen, kampen för rätten att sätta sig var som helst, utan uppdelning i vita och svarta.

De långa marscherna och fängelsestraffen som drabbade många aktivister är också med.

Bussen där Rosa Parks satte sig på en plats för de vita är med i utställningen. En docka finns på plats för att visa kvinnan som startade slutet på rasåtskillnaden i bussarna.

De många skolklasserna går igenom bussen och många stannar för en selfie med Rosa Parks som blev en hjälte i sin tid, och fortfarande uppmärksammas.

Plats för reflektion

Kuratorn Noelle Trent vid museet i Memphis anser det viktigt och naturligt att uppmärksamma halvårsseklet sedan dr Kings tragiska död.

- Det är en punkt när man kan reflektera över det som hände, och vad som har hänt sedan dess.

Vart går vi vidare och vad kan göras? Det är några frågor som Noelle Trent vill ställa med anledning av dagen.

Man kan peka på många framsteg men allt är inte bra. Fattigdomen som gäller både afroamerikaner och barn med annan bakgrund är en viktig fråga. Varför är barn hungriga i vårt land, varför får de inte det skydd de behöver, är frågor museet vill ställa.

En hatad man blev älskad

Martin Luther King var en av USA:s mest hatade män när han dog, påpekar Noelle Trent. Han hade visserligen fått Nobels fredspris 1964 men anklagades också för vänsterpolitik.

Han talade för fredliga metoder, mot Vietnamkriget och mot stora satsningar på försvaret. I stället förespråkade han rätten till arbete, kampen mot fattigdom och för en tidig version av medborgarinkomst.

- Han är populär i dag, men jag tror folk inte uppskattar hela bredden av hans arbete. Det brukar ta slut vid hans tal ”I have a dream”. Men det fanns fem år till av arbete för sociala frågor, påpekar Noelle Trent.

Religiöst och politiskt firande

Festligheterna i Memphis har förberetts länge och pågått en tid.

I mitten av januari firades Kings födelsedag, han skulle ha fyllt 89 år. Nu kulminerar högtidligheterna denna onsdag.

Programmet är både religiöst, kulturellt och politiskt. På klockslaget 18.01, tidpunkten för Kings död, blir det klockringning. 39 slag för att markera Martin Luther Kings ålder då han dog.

Några av dem som var med honom på hotellet kommer att vara med på festligheterna, liksom Martin Luther Kings familj.

Det är inte döden utan hans liv som firas

I Memphis säger man sig vilja fira Martin Luther Kings liv och gärning, inte hans död. På samma sätt som museets samlingar sägs visa mer än en mans kamp.

Hans arbete mot rasdiskriminering och fattigdom belönades med Nobels fredspris. Men de svartas livsvillkor är fortfarande sämre än den vita befolkningens i USA.

Det är inte bara de unga besökarna som chockas över vad som hänt i USA:s närhistoria. Det blir levande på museet, och speciellt nu när Martin Luther Kings dödsfall är aktuellt.

Kamp mot statistiken

Rasismen är numera förbjuden i USA. Men det syns fortfarande rester av den på många områden.

Flera seminarier har hållits i Memphis inför årsdagen. De svartas låga valdeltagande var tema för en debatt. Fattigdomen och kampen mot statistiken är ett annat tema.

Den afroamerikanska befolkningen har en medellön som är hälften av de vitas. Detta trots att den svarta befolkningen i Memphis har mångdubbelt bättre utbildning än förr.

De svarta drabbas tidigare av sjukdom och död. Fler afroamerikaner än vita sitter i fängelse. De bor sämre, äter sämre.

Orättvisorna börjar redan i barndomen. Färsk forskning bekräftar att de amerikanska lärarna oftare bestraffar svarta barn. De präglas som brottslingar redan i unga år, visar statistiken.