Vattenandelslag diskuteras på allvar i Degerby i Ingå - frågan är hur många som vill hänga med

Det finns nu en allmän plan för ett vattenandelslag i Degerby i Ingå. Problemet är att hitta någon som kan leda projektet.

En osäkerhetsfaktor är också frågan om hur många hushåll som är villiga att komma med i projektet.

Företaget SKT Suomi har gjort upp en allmän plan för området. Man räknar med att upp till 450 fastigheter kunde ansluta sig. Omkring hälften är fast bosatta och resten alltså fritidsfastigheter.

För att projektet ska bli av behövs en anslutningsprocent på mellan 50 och 70 procent, säger försäljningschef Mikko Kantola vid företaget.

Evighetsfråga

Frågan om vatten- och avlopp i Degerby har varit på tapeten i tiotals år.

Det finns en detaljplan för området som tillåter byggande, men enligt planen måste man ha fungerande kommunalteknik innan man kan bygga.

För några år sedan införde kommunen ett byggförbud i Degerby, berättar byggnadstillsynschef Mikael Wikström. Orsaken var att området planerades.

Förbudet har frångåtts och det går att bygga också med andra lösningar trots att man saknar kommunalteknik.

Ett frågetecken är ändå vad som händer ifall vatten- och avloppsnätet byggs ut.

Wikström säger att kommunen möjligtvis kan kräva att också sådana med andra lösningar går med i vatten- och avloppssystemet.

- Det kräver skilda beslut i så fall, säger Wikström.

- Oberoende så är det en bra lösning som nu diskuteras i Degerby, säger han.

Kommunen bygger inte

Tidigare har det diskuterats om kommunen skulle stå bakom vatten- och avloppsprojektet i Degerby.

Ingås kommundirektör Jarl Boström säger ändå tydligt att det nog inte blir kommunen som bygger ut vatten- och avloppsnätet.

- Det är nog genom andelslag den här typen av vatten- och avloppsnät ska byggas ut.

Boström säger att det för kunden ekonomiskt inte ska vara någon skillnad om det är ett andelslag eller kommunen som bygger ut nätet.

- Enligt lagen ska konsumenten stå för kostnaderna.

Understöd

Ingå kommun har beslutat att man stöder invånare som går med i vattenandelslag med vissa villkor.

Om villkoren uppfylls kan en fast bosatt fastighet få upp till 25 procent av anslutningskostnaderna ersatta, maximalt 3 500 euro.

En fritidsbosatt kan få ett stöd på 7,5 procent.

Försäljningschef Mikko Kantola vid företaget SKT Suomi betecknar stödet som generöst och säger att det är det största stödet han känner till inom kommunerna.

- De flesta kommuner stöder med noll procent. Kyrkslätt har hittills varit den mest generösa med ett stöd på mellan fem och tio procent, säger Kantola.

Kantola säger att väldigt preliminära kostnadskalkyler för projektet ger en kostnad på mellan 11 000 och 13 000 euro per hushåll. I det är understödet från kommunen inte inräknat.

Kantola poängterar att ett andelslag kan ändra på sina planer om kostnaderna ser ut att skena i väg.

- Man kan helt kallt ta bort en linje som ligger på ett glesbebyggt område och där få är villiga att komma med. Och på så sätt få ner kostnaderna.

- Huvudsaken är att så många som möjligt längs med huvudlinjen är anslutna, säger han.

Om de anbud man får in för att utföra arbetena är väldigt dyra kan man också vänta ett år och begära in nya offerter.

- Högkonjunkturer kan påverka prisläget och dessutom kan man alltid förhandla, säger Kantola.

Kommunens roll beror på olika faktorer

Eftersom planerna är i sin linda är många detaljer ännu oklara.

Det är bland annat oklart vart avloppsvattnet ska ledas. Det finns till exempel en möjlighet att leda avloppsvattnet till Sjundeå och därifrån till Esbo. Degerby ligger på gränsen till Sjundeå.

Det är också oklart varifrån vattnet tas, men det finns vattentag i området som kommunen äger.

Kommundirektör Jarl Boström säger att Ingå för tillfället egentligen bara har ett vattentag som är i bruk. Det finns i Bollsta.

Marsjön används som reserv genom ett hyresavtal med Fortum.

Dessutom har kommunen köpt områden som kan fungera som vattentag, bland annat Sandarna som hör till Degerbyområdet.

- Om vattenandelslaget tar vatten från Sandarna kan kommunens roll bli en annan och systemen kopplas ihop på ett annat sätt, konstaterar Boström.

Boström berättar att Ingå riktar blickarna mot Lojo och österut mot Sjundeå och ända till Esbo för att lösa frågan om mera grundvattentag.

- På sikt tror jag att det bildas regionala vatten- och avloppsverk. Frågan har redan diskuterats och varit på tapeten, men har ännu inte förverkligats.

Boström säger att fördelen med regionala vatten- och avloppsverk är att de ger en trygghet och säkerhet då man kan hjälpa varandra vid olika krislägen.

Behöver någon som leder projektet

Sedan hösten har en liten arbetsgrupp på fyra eller fem personer träffats och diskuterat frågan om ett vattenandelslag i Ingå, berättar Robert Lemström.

Lemström är själv invånare i Degerby. Dessutom är han ordförande för kommunfullmäktige och SFP-politiker.

Om det inte är lokala krafter finns det en risk för att det bara blir skrivbordspapper av planerna

Kommundirektör Jarl Boström

Lemström säger att de som nu jobbar i arbetsgruppen inte har möjlighet att leda projektet. Det är en arbetsdryg uppgift.

Därför behöver man någon som kunde ta sig an rollen.

- En möjlighet är att anställa någon på projektbasis, säger Lemström.

Men hur finansieringen skulle skötas utreds som bäst.

Ingås kommundirektör Jarl Boström säger för sin del att det skulle vara bra om projektet leds av lokala krafter.

- Om det inte är lokala krafter finns det en risk för att det bara blir skrivbordspapper av planerna, säger Boström.

Mikko Kantola vid SKT Suomi säger att man inom företaget möjligtvis kunde hjälpa till med att hitta personer som kunde ställa upp som projektledare.

Det är oklart hur finansieringen av en lön till en sådan person skulle skötas.

- Det är något vi utreder, säger Lemström.

Stort behov

Det råder en enighet bland dem Yle Västnyland har talat med om att Degerby behöver ett fungerande vatten- och avloppssystem.

Robert Lemström säger att det skulle vara bra för områdets utveckling.

I Degerby finns i dagens läge ett vattenandelslag i centrum för cirka 60 hushåll. Men det handlar bara om bruksvatten och inte avlopp.

Leif Nystén, som är sekreterare i det nuvarande vattenandelslaget, säger att en del av systemen är från 1960-talet och att det behövs en del förbättringar.

Dessutom kunde andelslaget skötas annorlunda.

- Det är redan ganska stort med över 60 medlemmar. Det skulle kanske behövas en disponent, mera muskler. Vi som sköter det nu är amatörer.

Nystén säger att bättre infrastruktur skulle göra Degerby mera attraktivt och föra med sig inflyttning.

Då man gräver vatten- och avloppsnätet kan man också passa på att gå in för optisk fiber, till exempel.

- Vi ligger nära Helsingfors och många pendlar härifrån. Det är viktigt att ha infrastrukturen up to date, säger han.

Också kommunen är med i nuvarande andelslaget i Degerby eftersom skolan i Degerby är med i systemet.

Hur kommunen ser på ett nytt andelslag och eventuellt medlemskap kan kommundirektör Jarl Boström inte säga i det här skedet.

Överväger

Det är företaget SKT Suomi som har tagit initiativet till andelslaget.

Försäljningschef Mikko Kantola säger att företaget jobbar så att man studerar kartor och ser var det kunde vara möjligt med vattenandelslag.

Sedan tar man kontakt med kommuner eller intressegrupper för att diskutera och höra sig för.

Den här gången kom man först i kontakt med Degerby byaråd.

Företaget gör upp en preliminär plan. Om ett andelslag bildas och man går vidare med planerna kostar arbetet. Annars är det gratis.

Man lyssnar gärna i det här skedet. Men ingen vill ta ställning

Robert Lemström om läget

Också i övrigt erbjuder företaget olika former av stöd och konsulttjänster då man bildar andelslag, berättar Kantola.

I Degerby är frågan nu hur många som är villiga att komma med.

Veckan före påsk ordnades information om vattenandelslaget, men det kom bara få personer till träffen.

Leif Nystén berättar att Degerby byaråd har på sin webbsida en enkätförfrågan där man hoppas att invånarna tar ställning till om de är intresserade av att delta eller inte.

Robert Lemström konstaterar att det är svårt att gissa hur många som är intresserade av att komma med.

- Man lyssnar gärna i det här skedet. Men ingen vill ta ställning. Vi ska få en noggrannare och bättre kostnadskalkyl, säger Lemström.

Olika behov

Lemström bedömer att man kan dela invånarna i området grovt i tre kategorier.

Det finns de som definitivt behöver göra uppgraderingar.

Sedan finns det de som inte har tillgång till bra vatten.

- Jag hör själv till den gruppen. Jag har vid min brunn ett kostsamt reningssystem som jag måste sköta själv.

Den tredje gruppen är de som nyligen har gjort förbättringar och investeringar i bland annat vattenreningen.

- De kanske inte är så intresserade av att komma med i det här skedet, konstaterar Lemström.

Kunde byggas om ett år

Det kommer att ordnas ett invånarmöte i juni då också sommargäster ska kunna vara med, säger Mikko Kantola vid SKT Suomi.

Han bedömer att om projektet får luft under vingarna kan byggnadsarbetena inledas redan år 2019 eller år 2020.