Debutförfattaren Ellen Strömberg: "Jag tänkte inte på att det var mycket sex"

En av Svenskfinlands absolut kändaste bloggare är nu aktuell med boken Jaga vatten som handlar om Hanna och Rakel och deras gemensamma resa mot vuxenlivet.

Hur känns det nu?

– Omvälvande, märkligt och riktigt bra, men jag är överraskad över hur känslig jag är och hur mycket det betyder vad folk säger om boken. Jag trodde att jag hade byggt upp något slags grundsjälvförtroende, att jag skulle ha haft en rustning men ändå märker jag nu att jag är ganska hudlös när det kommer till texten.

Ett hopkok

Det sägs ofta att den första boken är den mest självbiografiska vare sig författaren vill det eller inte, vad svarar du på det?

– Jag brukar säga att ingenting är självbiografiskt, förutom miljöerna. Det är klart att det finns drag av mig själv i alla personer, men inte mer än så. Jag lånar drag från olika människor, men det är ett hopkok av olika saker, inget går på ett ut.

Jag är ganska pryd och tycker inte egentligen att det är så intressant att prata om sex, det är ju en naturlig sak

Det finns ganska mycket sex i den här berättelsen. Det sägs att sex är otroligt svårt att skriva om, hur kändes det för dig?

– Jag förstod aldrig att det var mycket sex i boken men folk som läser den nämner det hela tiden. Det finns i min mening egentligen inte någon regelrätt sexscen i boken och jag har inte skrivit om sexet för sexets skull, utan för att få fram andra saker.

Så nej, det har inte varit svårt eftersom jag inte ens tänkt på det. Sexscenerna är nog en biprodukt.

Det var någon som frågade i min blogg ifall boken påminner om 50 Shades of Grey och det gör den väl ändå inte. Jaga vatten är inte skriven för att vara en sexig bok, säger Strömberg.

– Jag brukar säga att jag är ganska pryd och tycker inte egentligen att det är så intressant att prata om sex, det är ju en naturlig sak.

Kvinnlig solidaritet

På baksidestexten frågas det hur det är möjligt med kvinnlig solidaritet när man inte ens kan förlåta sin egen mamma?
Vad betyder kvinnlig solidaritet för dig?

– För mig som feminist är det väldigt viktigt med systerskap och med det menar jag inte att man förlåter vad som helst.

Jag är intresserad av diskrepansen mellan den man är och den man vill vara

Man skall väl inte göra politik av sina nära relationer men jag tycker att det är intressant hur det kan vara lättare att vara schysst inom systerskapet än vad det kan vara mot någon man står nära, säger Ellen.

– Jag är intresserad av diskrepansen mellan den man är och den man vill vara.

– Lever man i ett patriarkat tror jag att man aktivt måste påminna sig om att man måste vara solidarisk med kvinnor, inte för att jag ser just det som feminismens absolut främsta uppgift, men det finns en poäng i att inte ställa högre krav på kvinnor än på män.

– Vi måste helt enkelt komma ihåg att vara lika tillåtande mot kvinnor som mot män.

Inga Disneyfigurer

Huvudpersonerna heter Hanna och Rakel och Hanna beskrivs med Rakels blick på ett ibland mindre fördelaktigt sätt, samma gäller Rakel själv.

– Jag vill skriva om karaktärerna så att man både kan gilla och ogilla dem samtidigt, i verkligheten är det ju inte heller så att man bara älskar någon till hundra procent hela tiden, det blir ju lite Disneyfilm över sådana beskrivningar.

– Jag tycker att unga personer ofta är intressanta och det här är nog en klassisk coming of age berättelse, sammanfattar Ellen Strömberg.

I sin blogg avslöjar Strömberg att hon i dagarna skrivit ned de allra första orden på den kommande boken, men vad den kommer att behandla är ännu hemligt.

Här kan du läsa vad Julia Tidigs på Hbl skrev om boken (kräver inloggning).

Och här finns Vasabladets recension (bakom betalmur).