Har du börjat undvika din halvfärdiga pro gradu? – Då kan studiepsykologen hjälpa

Pro gradun är en vanlig orsak till att studerande kontaktar studiepsykologen. Ett vanligt problem är att man surfar omkring på andra sajter eller helt undviker graduskrivandet.

Orsaken till att pro gradun kan kännas så svår och till och med ångestladdad att skriva är att det är ett så stort och självstyrt arbete, säger Daniel Ventus, studiepsykolog i Vasa.

- Resten av utbildningen kanske har gått bra då det har varit lite tydligare ramar kring vad man ska göra och vad man ska läsa. Sen kommer man till ett stort slutarbete som tar flera månader, kanske ett år, att göra. Då kan det vara väldigt svårt att ta sig an det.

Inte rört sin gradu på två månader

Den vanligaste orsaken till att studerande tar kontakt med Daniel Ventus angående pro gradun eller andra slutarbeten är att de inte har fått någonting gjort på ett par månader och vill få hjälp att komma vidare.

- Ofta har det då blivit något slags undvikande, att man inte alls tar tag i det eller att man försöker göra det men fastnar på andra sajter istället.

Det kan också vara frågan om ren stress, att det är så mycket att göra att man blir stressad av det.

Vaga och breda frågeställningar svåra att greppa

Att veta hur man skriver en pro gradu kan också vara svårt.

- Hur ska man ställa upp det här arbetet, hur ska man leda sig själv att genomföra ett så här stort individuellt projekt? Det går ju nästan inte att veta hur man gör innan man har gjort det en gång, säger Daniel Ventus.

Där hjälper det att ha en tydlig och avgränsad forskningsfråga.

- Många studerande som jag träffar har ett väldigt brett och vagt ämne och då är det svårt att få grepp om vad man riktigt ska göra.

Kan hjälpa till att strukturera upp arbetet

Ventus brukar hjälpa studerande med att först lägga upp någon slags grov struktur. Vilka rubriker ska det finnas, vilka frågeställningar finns det? Vilket slags material behövs?

Då börjar man med att samla in materialet och först sen börjar man omforma allt till text.

Både studieteknik och psykologi

Man kunde tycka att det är handledarens och högskolans sak att hjälpa studerande med den här typen av frågor, men studiepsykologens roll befinner sig i gränslandet mellan handledare, studierådgivare och psykolog.

Det finns också mera psykologiska aspekter av graduskrivandet, till exempel när det gäller undvikande beteenden.

- Då går vi in och tittar på vilka känslor graduskrivandet väcker. Är det obehagligt? Försöker du undvika det? Vilka tankar är det som väcks? Hur ska vi jobba med de här sakerna för att du ska klara av det?

Ingen tittar på vitsordet efteråt

Daniel Ventus konstaterar att det för de allra flesta räcker att man har en godkänd gradu.

- Inte är det ju någon som efteråt tittar på vad man fick för vitsord. För vissa kan den tanken vara en lättnad, men för andra kan det vara lite stressande för då känns det ju inte lika betydelsefullt heller.

Ventus råder studerande som sitter och skriver pro gradu att utnyttja de tider på dygnet då man jobbar bäst.

Försök inte jobba flera timmar i sträck

Ett fel som man lätt kan göra när man sitter och kämpar med sin pro gradu är att man glömmer att ta pauser.

- De flesta tänker att nu ska jag jobba hårt, nu sitter jag här i tre timmar i sträck. Men undersökningar har visat att vi människor kan fokusera i kanske 25 minuter. Sedan blir vår koncentration mycket sämre. Så då är det lika bra att ta en kort paus för att sedan återgå till arbetet.

Om man går helt i lås och inte får en rad skriven är det bäst att ta kontakt med studiepsykologen.

- Jag finns till just för de här frågorna, säger Ventus.