Fyra unga som skadats under militärtiden får grupprehabilitering - 20 år efter sina olyckor

Mikko Vaittinen gjorde som 19-åring sin militärtjänst då han halkade ner för en kulle och skadade vristen. Den spikades och gipsades, men på fel sätt, så att han fick en nervskada. Det ledde efter många år till en ryggoperation som gav nya komplikationer. I dag är han 39 år gammal, rör sig med rollator och är deltidspensionär.

Aarre Arrajoki skadade sin vrist i en reservövning för 20 år sedan. På militärsjukhuset i Dragsvik trodde man det var en stukning, men en vecka senare visade det sig att vristen var bruten. Då hade benen redan börjat växa ihop fel. Efter en misslyckad operation vet han nu att hans fot aldrig kommer att bli bra. Han är 47 år gammal, har ständiga smärtor och rör sig med käpp.

Varje år skadas cirka 1 500 beväringar och reservister i Försvarsmakten. Av dem får 30-50 bestående men som kräver rehabilitering, men det är först i år som de första fyra får gå en grupprehabiliteringskurs vid Laitilan Terveyskoti i Letala, norr om Åbo. Arrajoki och Vaittinen hör till dem.

– Det vi främst erbjuder är kamratstöd, tillsammans med olika slag av rehabiliteringar, gångrobotar och terapier - också på svenska, berättar Susanna Vuori från Laitilan Terveyskoti.

Krigsinvalider och fredsbevarare har fått hjälp i Letala

Vid vårdhemmet har man erfarenhet av att rehabilitera krigsinvalider och fredsbevarare som skadats, men det har alltså tagit länge innan den första pilotkursen för beväringar och reservister startade.

– Det skulle vara viktigt att ge rehabilitering i ett så tidigt skede som möjligt, cirka ett halvt år efter att en skada uppstått, säger personalchefen, specialsjukskötaren Marianne Rapala.

Det betyder att de beväringar som i oktober 2017 skadades i plankorsningsolyckan i Skogby nu borde inleda en djupare rehabilitering, om de är i behov av det. Det är Statskontoret som behandlar ansökningarna.

"En omöjlig byråkratidjungel"

Föreningen Asevelvollisena Vammautuneiden tuki r.y., som är en stödförening för personer som blivit invalidiserade under värnplikten, säger ändå att det är få ungdomar som får den hjälpen.

– Det är en omöjlig byråkratidjungel. Det är inte många 20-åringar som kan eller har råd att kämpa sig igenom den. Mitt bästa råd är att skaffa en bra advokat, så går allt snabbare, säger Aki Toivonen från föreningen.

Toivonen drabbades själv av nervsjukdomen GBS (Guillain-Barré-Strohls syndrom) då han gjorde sin militärtjänst. Han fick de obligatoriska fyra vaccinsprutorna, trots att han hade influensa och en latent lunginflammation. De ledde till förlamning och hjärtstopp, innan han blev bättre. Men GBS gör sig påmind hela tiden.

Ny lag skulle göra det lättare att få rehabilitering

I början av år 2017 trädde en ny lag i kraft, lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom. Den bestämmer ersättningsgrunderna för dem som skadas nu, men den är fortfarande otydlig gällande vem som bär ansvar för och bekostar rehabiliteringen. Riksdagen har beslutat att lagen ska utvärderas före slutet av 2018.

– Situationen har blivit bättre, och från Försvarsmaktens sida hoppas vi att staten skulle stöda beväringar så mycket som möjligt om det sker en olycka, säger överstelöjtnant Riku Mikkonen från huvudstaben.

De fyra första som skadats under sin militärtjänstgöring avslutar denna vecka sin tio dagar långa rehabiliteringskurs i Letala. Det är en pilotkurs, men den har varit nyttig säger de fyra enstämmigt. Och trots sin skada har Aarre Arrajoki inget negativt att säga om Försvarsmakten.

– Försvarsmakten behövs och alla har sin egen uppgift där. Också reservövningarna behövs, fastän där sker olyckor. Så är det. Men de som skadats borde få ordentligt stöd efteråt, säger Arrajoki.