Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

Språkkolumnen: Kommat har stor betydelse

Från 2018
Uppdaterad 10.04.2018 18:54.
Porträtt av språkvårdaren
Bildtext Charlotta Svenskberg är mediespråkvårdare.
Bild: Svensk Presstjänst

I mitt jobb som språkstöd för de finlandssvenska mediehusen samarbetar jag med professionella skribenter. De texter jag bearbetar är oftast välskrivna och behöver bara en sista finslipning före publicering. En detalj jag ofta kommenterar är hur skribenten kommaterar.

För att en text ska kännas behaglig att läsa behöver den ha en rytm. Det här är något som en språkligt medveten skribent också behöver tänka på. Rytm skapas till exempel genom kommatering. Den här språkkolumnen handlar om kommat – det lilla tecknet med den stora betydelsen för läsbarheten.

Kommatering ska underlätta läsningen. Kommat ska visa läsaren hur skribenten vill att texten ska läsas. Det ska visa vilka delar i texten som hör ihop och vilka som ska hållas isär. Det ska visa var skribenten vill ha en paus. I dag är den så kallade tydlighetskommateringen den vanligaste i svenskan.

I finskan ser reglerna annorlunda ut. Där krävs det alltid komma före bisatser som inleds med till exempel että. Den som översätter från finska till svenska måste komma ihåg att de finska kommateringsreglerna avviker från svenskans och att det därför ofta inte går att “översätta” ett finskt komma till ett svenskt.

Tumregler för kommatering

Lyckligtvis finns det några kommateringsregler att hålla sig till och som slår fast när ett komma krävs. Dessa regler finns samlade till exempel i boken Svenska skrivregler. Är man osäker lönar det sig alltid att slå upp. Här är några tumregler i korthet.

Komma sätts oftast ut mellan huvudsatser som samordnas av ord som och, men, eller, utan: Chefen ville godkänna förslaget, men de anställda motsatte sig.

Komma sätts ut vid uppräkning när bindeord (och, eller, men etc.) saknas: Lisa, Kalle och Oskar är i samma grupp.

Komma sätts ut runt icke-nödvändiga som-satser och andra parentetiska inskott, som jag gör här, för att avskilja sådant som skjuts in i en tankegång.

Komma sätts också alltid ut före ord som dels i konstruktioner som dels …, dels: Testet innehåller dels en skriftlig uppgift, dels en muntlig uppgift.

Komma behövs för att avskilja inledande utropsord: Ja, vi går på bio! eller avslutande fraser: Det är inte så enkelt, tyvärr.

Det är valfritt att sätta ut komma mellan huvudsats och bisats. Om meningen är lång och därför svårläst, är det bra att markera gränsen mellan bisats och huvudsats med ett komma. Detta gäller särskilt om det är bisatsen som inleder meningen: Om du kommer för sent, missar du den intressanta presentationen.

Komma då man vill markera paus

Det här är bara några tumregler och exempel. Är man osäker på om det ska vara komma eller inte kan man alltid ha tydligheten som utgångspunkt. Överväg om meningen blir mera läsbar och tydlig med ett komma.

Den viktigaste regeln är att sätta ut komma där man vill markera en paus. Pauser i läsningen behövs för tydligheten, läsbarheten och för att skapa stämning i texten. Välj mängden komman omsorgsfullt. Det handlar om att varken slösa eller snåla.

Charlotta Svenskberg
Mediespråkvårdare

Språkkolumnen skrivs av mediespråkvårdarna Charlotta Svenskberg och Minna Levälahti vid Svensk presstjänst. Den publiceras på Svenska.yle.fi och i de finlandssvenska dagstidningarna.

Språkkolumnen

Minna Levälahti

Språkkolumnen: Vem får färst julklappar i år?

Ordet färst är fullt levande i vårt språk.

Solveig Arle ler mot kameran.

Språkkolumnen: Språkets första hjälpen-låda

Vill du förstå danska, norska och svenska bättre?

Minna Levälahti

Språkkolumnen: Med tränat loppisöga kan man loppa på loppisar

Vilka ord använder man för att köpa och sälja begagnat?

inzoomat från SAOB på ordet "ni"

Språkkolumnen: Språkförändringar är tecken på att språket lever

Motvilja är en vanlig reaktion på språkförändringar.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Att känna flygskam och smygflyga

Substantivet skam och verbet skämmas har fått ett uppsving.

Minna Levälahti

Språkkolumnen: Jag självoptimerar med nya ord

Deplatforming och självoptimering blev aktuella 2018.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: När man är själv är man ensam

Många väljer att försöka dölja den ofrivilliga ensamheten.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Man kan inte kila före när man hämtar barnen

Ska barnen hämtas på morgonen eller eftermiddagen?

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Symbolerna som förstärker känslorna

Behöver vi emojier för att uttrycka känslor i skrift?

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Professionellt väderprat är som en välkänd melodi

Vi hajar till om uttalet avviker från det vi är vana vid.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Skumläsning ställer stora krav på texterna

Måste webbtexter anpassas så att de tilltalar skumläsarna?

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Att lämna i Sverige och i Finland

Får man ”lämna” utan att nämna vad eller vem man lämnar?

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Kommat har stor betydelse

Också professionella skribenter behöver hjälp med kommat.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Ett vårdat mediespråk kräver tid

Så här jobbar språkstödet på Svenska Yle.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Med ord påverkar vi

Våra mest laddade ord är de som sårar och kränker andra.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Hjärtana bankar för rätt böjda former

Heter det flera videon eller videor, flera taxin eller vad?

Språkvårdare Charlotta Svenskberg.

Språkkolumnen: Nu ser vi hashtaggar i nyhetsspråket

Hashtaggarna blir förmodligen flera i framtiden.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Som det heter på god finlandssvenska

Övning ger färdighet om man vill briljera på svenska.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: När det kommer till sånt som en

Gamla uttryck kan få ett uppsving tack vare engelskan.

Språkvårdare Charlotta Svenskberg.

Språkkolumnen: Ordets skönhet kommer inifrån

"Svenskans vackraste ord är himmelsblå."

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Kan man roa sig med partiklar?

Heter det sätt ner dig eller sätt dig ner?

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Kejsarens nya språkkläder

Vad lurar bakom det enkla och det komplicerade maktspråket?

Charlotta Svenskberg är mediespråkvårdare vis Svensk presstjänst.

Språkkolumnen: Vart tar vart vägen?

Hur ska man använda vart och var rätt?