Språkkolumnen: Kommat har stor betydelse
I mitt jobb som språkstöd för de finlandssvenska mediehusen samarbetar jag med professionella skribenter. De texter jag bearbetar är oftast välskrivna och behöver bara en sista finslipning före publicering. En detalj jag ofta kommenterar är hur skribenten kommaterar.
För att en text ska kännas behaglig att läsa behöver den ha en rytm. Det här är något som en språkligt medveten skribent också behöver tänka på. Rytm skapas till exempel genom kommatering. Den här språkkolumnen handlar om kommat – det lilla tecknet med den stora betydelsen för läsbarheten.
Kommatering ska underlätta läsningen. Kommat ska visa läsaren hur skribenten vill att texten ska läsas. Det ska visa vilka delar i texten som hör ihop och vilka som ska hållas isär. Det ska visa var skribenten vill ha en paus. I dag är den så kallade tydlighetskommateringen den vanligaste i svenskan.
I finskan ser reglerna annorlunda ut. Där krävs det alltid komma före bisatser som inleds med till exempel että. Den som översätter från finska till svenska måste komma ihåg att de finska kommateringsreglerna avviker från svenskans och att det därför ofta inte går att “översätta” ett finskt komma till ett svenskt.
Tumregler för kommatering
Lyckligtvis finns det några kommateringsregler att hålla sig till och som slår fast när ett komma krävs. Dessa regler finns samlade till exempel i boken Svenska skrivregler. Är man osäker lönar det sig alltid att slå upp. Här är några tumregler i korthet.
Komma sätts oftast ut mellan huvudsatser som samordnas av ord som och, men, eller, utan: Chefen ville godkänna förslaget, men de anställda motsatte sig.
Komma sätts ut vid uppräkning när bindeord (och, eller, men etc.) saknas: Lisa, Kalle och Oskar är i samma grupp.
Komma sätts ut runt icke-nödvändiga som-satser och andra parentetiska inskott, som jag gör här, för att avskilja sådant som skjuts in i en tankegång.
Komma sätts också alltid ut före ord som dels i konstruktioner som dels …, dels: Testet innehåller dels en skriftlig uppgift, dels en muntlig uppgift.
Komma behövs för att avskilja inledande utropsord: Ja, vi går på bio! eller avslutande fraser: Det är inte så enkelt, tyvärr.
Det är valfritt att sätta ut komma mellan huvudsats och bisats. Om meningen är lång och därför svårläst, är det bra att markera gränsen mellan bisats och huvudsats med ett komma. Detta gäller särskilt om det är bisatsen som inleder meningen: Om du kommer för sent, missar du den intressanta presentationen.
Komma då man vill markera paus
Det här är bara några tumregler och exempel. Är man osäker på om det ska vara komma eller inte kan man alltid ha tydligheten som utgångspunkt. Överväg om meningen blir mera läsbar och tydlig med ett komma.
Den viktigaste regeln är att sätta ut komma där man vill markera en paus. Pauser i läsningen behövs för tydligheten, läsbarheten och för att skapa stämning i texten. Välj mängden komman omsorgsfullt. Det handlar om att varken slösa eller snåla.
Charlotta Svenskberg
Mediespråkvårdare
Språkkolumnen skrivs av mediespråkvårdarna Charlotta Svenskberg och Minna Levälahti vid Svensk presstjänst. Den publiceras på Svenska.yle.fi och i de finlandssvenska dagstidningarna.
Språkkolumnen
Språkkolumnen: Vem vill ha socker i botten och grädde på moset?
Det som en kallar en delikatess kan en annan avsky
Språkkolumnen: Klimatet är i fokus när nya ord bildas
Klimatorden har blivit allmänspråkliga.
Språkkolumnen: Vem får färst julklappar i år?
Ordet färst är fullt levande i vårt språk.
Språkkolumnen: Under 2020-talet kommer jag sluta använda att
Finlandssvenskar petar ibland in för många "att".
Språkkolumnen: Språkets första hjälpen-låda
Vill du förstå danska, norska och svenska bättre?
Språkkolumnen: I kläm mellan TE och arbets- och näringsbyrån
Nya myndigheter kan inte namnges i en handvändning.
Språkkolumnen: I eufemismernas mångsidiga värld råder både värdighet och fördunkling
Ibland kan man inte säga något rakt på sak.
Språkkolumnen: Med tränat loppisöga kan man loppa på loppisar
Vilka ord använder man för att köpa och sälja begagnat?
Språkkolumnen: Språkförändringar är tecken på att språket lever
Motvilja är en vanlig reaktion på språkförändringar.
Språkkolumnen: Det finns mycket jag bör som jag inte gör
Bör passar perfekt i politiken.
Språkkolumnen: Att känna flygskam och smygflyga
Substantivet skam och verbet skämmas har fått ett uppsving.
Språkkolumnen: Tuppluren gör dig pigg som en mört
Orden avslöjar hur vi uppfattar djuren.
Språkkolumnen: Jag självoptimerar med nya ord
Deplatforming och självoptimering blev aktuella 2018.
Språkkolumnen: Skuggor som ruvar och under som sias
"Jag har aldrig varit lucia."
Språkkolumnen: En influencer ger också språkliga influenser
Influerare och influencers konkurrerar sinsemellan.
Språkkolumnen: När man är själv är man ensam
Många väljer att försöka dölja den ofrivilliga ensamheten.
Språkkolumnen: Man kan inte kila före när man hämtar barnen
Ska barnen hämtas på morgonen eller eftermiddagen?
Språkkolumnen: Symbolerna som förstärker känslorna
Behöver vi emojier för att uttrycka känslor i skrift?
Språkkolumnen: Professionellt väderprat är som en välkänd melodi
Vi hajar till om uttalet avviker från det vi är vana vid.
Språkkolumnen: Skumläsning ställer stora krav på texterna
Måste webbtexter anpassas så att de tilltalar skumläsarna?
Språkkolumnen: Att lämna i Sverige och i Finland
Får man ”lämna” utan att nämna vad eller vem man lämnar?
Språkkolumnen: Kommat har stor betydelse
Också professionella skribenter behöver hjälp med kommat.
Språkkolumnen: Ett vårdat mediespråk kräver tid
Så här jobbar språkstödet på Svenska Yle.
Språkkolumnen: Med ord påverkar vi
Våra mest laddade ord är de som sårar och kränker andra.
Språkkolumnen: Hjärtana bankar för rätt böjda former
Heter det flera videon eller videor, flera taxin eller vad?
Språkkolumnen: Nu ser vi hashtaggar i nyhetsspråket
Hashtaggarna blir förmodligen flera i framtiden.
Språkkolumnen: Som det heter på god finlandssvenska
Övning ger färdighet om man vill briljera på svenska.
Språkkolumnen: Verktyg som hjälper vässa språket
Man är aldrig fullärd.
Språkkolumnen: Den ofrivillige översättaren och hans falska vänner
En journalist ägnar mycket tid åt finska texter.
Språkkolumnen: Nya fenomen behöver nya ord
Nyord skapas så gott som varje dag.
Språkkolumnen: När det kommer till sånt som en
Gamla uttryck kan få ett uppsving tack vare engelskan.
Språkkolumnen: Ordets skönhet kommer inifrån
"Svenskans vackraste ord är himmelsblå."
Språkkolumnen: Kan man roa sig med partiklar?
Heter det sätt ner dig eller sätt dig ner?
Språkkolumnen: En story, flera storyer – eller storys?
Hur ska man hantera engelska ord i svensk text?
Språkkolumnen: Kejsarens nya språkkläder
Vad lurar bakom det enkla och det komplicerade maktspråket?
Språkkolumnen: Vart tar vart vägen?
Hur ska man använda vart och var rätt?
Språkkolumnen: Det är de små detaljerna som gör det
Uttalar du rätt når budskapet lättare fram.
Läs också
-
-
Språkkolumnen: Med ord påverkar vi
13.2.2018
Diskussion om artikeln