Unga män med låga inkomster har svårt att hitta en partner och skaffar inga eller få barn – "Vi borde tala om familjebildningspolitik"

De sjunkande födelsetalen i Finland seglar nu upp som en av de verkligt stora framtidsfrågorna. Just nu riktas särskilt fokus på de finländska männens benägenhet att skaffa barn.

Ju högre inkomster och bättre utbildning en man har, desto fler barn skaffar han. Och tvärtom; ju lägre utbildning och lägre inkomster, desto färre barn får han.

Den kopplingen är tydlig och den framkommer bland annat i de studier som forskningsprofessor Anna Rotkirch vid Befolkningsförbundet ägnar sig åt.

Sambandet finns i alla västländer, inte bara i Finland.

- Männen med lägre utbildning och sämre inkomster har svårt att hitta en partner att få barn med, säger Anna Rotkirch.

"Det handlar om de första stegen i familjebildningen"

I Finland har vi länge haft rekordhög barnlöshet. I synnerhet bland män som nu är 45 år gamla har var fjärde inga egna barn.

Bland de lägst utbildade är det var tredje som inte har egna barn. Det är bland de högsta siffrorna i Europa.

- Vi har samma trend som i andra länder men den är mer extrem hos oss, konstaterar Rotkirch.

Vi har samma trend som i andra länder men den är mer extrem hos oss

Anna Rotkirch

Hon säger också att den medicinska infertitiliteten, det vill säga att man helt enkelt inte kan få biologiska barn, bidrar väldigt lite till den här helheten.

- För de lägre utbildade männen med låg inkomst handlar det nog om de första stegen i familjebildning; att hitta en partner och att ha sådana livsvillkor att man vill skaffa ett barn, förklarar Anna Rotkirch.

Nu har också höga tjänstemän slagit larm

Under de senaste dagarna har det skrivits och rapporterats mycket om hur marginaliseringen bland unga män kan vara kopplad till det faktum att nativiteten i Finland sjunker.

Bland annat rapporterade Helsingin Sanomat att finansministeriets högsta tjänsteman, statssekreterare Martti Hetemäki, nu i olika sammanhang uttryckt oro över de sjunkande födslotalen.

Färsk statistik visar att andelen låginkomsttagare bland män i åldern 25-34 år ökar.

Även sysselsättningsgraden bland unga män minskar medan den stiger bland den övriga befolkningen.

Forskningsprofessor Anna Rotkirch är noga med att betona att man inte direkt kan säga att lägre nativitet i Finland rakt av beror på att unga män marginaliseras.

Den sjunkande nativiteten är en långvarig trend.

Hon säger att det ändå är intressant och viktigt att de här frågorna nu debatteras i offentligheten.

- Man kan anta att just den här gruppen män har det svårare än andra att hitta en partner. Det direkta sambandet mellan den här trenden och den sjunkande nativiteten skulle jag ändå inte dra i det här skedet, betonar Rotkirch.

- Det är mycket som har förändrats i Finland under senaste tio åren, men det är ändå högst troligt en bidragande orsak, resonerar hon vidare.

Vi borde prata om den breda vägen till att få barn, inte bara familjepolitiska åtgärder

Anna Rotkirch, forskningsprofessor på Befolkningsförbundet

Vad anser du då om det faktum att höga tjänstemän nu slår larm om den sjunkande nativiteten?

- I den offentliga diskussionen om nativiteten har den ofta kopplats till enbart familjepolitiska åtgärder och man har i synnerhet talat om föräldraledigheterna.

- Men jag tycker det nu är bra att man talar om den bredare vägen till att få barn, det man kan kalla familjebildningspolitik, säger Rotkirch.

Också män får barn, inte bara kvinnor

Det är det som enligt henne behövs för de unga männen med lägre inkomster, att ens ha en partner med vilken man får barn och sedan kan njuta av familjepolitiska förmåner.

- Det är välkommet att diskussionen breddas och att vi minns att också män får barn och inte bara kvinnor, säger Rotkirch.

Hon vill lyfta fram den starka polariseringen i samhället och arbetsmarknadens betydelse för familjebildningen.

Så familjepolitiken handlar om steg två eller tre eller fyra och spelar mindre roll för själva nativiteten?

- Familjepolitiken spelar en roll för barn nummer två eller tre eller fyra. Och den spelar en roll för det allmänna klimatet och hur barnfamiljer har det.

- Men det är de första barnen som inte föds. Den största enskilda orsaken till att nativiteten sjunker är att det föds allt färre första barn. Och då handlar det om familjebildningspolitiken, konstaterar forskningsprofessor Anna Rotkirch.

Det är det första barnet som inte föds

Anna Rotkirch, forskningsprofessor på Befolkningsförbundet

Den grafiska bilden ovan visar det förväntade antalet födda barn per kvinna ifall fruktsamheten i olika ålderskategorier är oförändrad.

Statistikcentralens prognoser för nativiteten har slagit rejält fel. Enligt Rotkirch har det här drabbat alla prognosmakare, inte bara i Finland.

- Det beror på att förändringarna är mer dramatiska än vi tidigare insett, säger Anna Rotkirch.