Vad var det regeringen beslöt om i förhandlingarna om rambudgeten? Vi förklarar i 5 punkter

Vad handlar kompromissen om rambudgeten om i praktiken? Vad betyder besluten för dig som jobbar, studerar eller är småbarnsförälder? Vi sammanfattar budgetuppgörelsen i fem punkter.

1. Hur ser den här rambudgeten ut i stora drag?

Ser man till helhetsbilden så har regeringen inga stora reformer att komma med i ramuppgörelsen.

De flesta nya satsningar kostar några miljoner eller på sin höjd tiotals miljoner. Det här är småpengar om man jämför med statens sammanlagda budget som går på cirka 53 miljarder euro.

För beredningen av landskapsreformen anvisar regeringen 95 miljoner euro och för finansieringen av digitaliseringen i de blivande landskapen anvisas ytterligare 98 miljoner euro.

Dessutom har regeringen beslutet att öka på finansieringen av de pågående pilotförsöken i landskapen från 100 till 200 miljoner euro.

Om budgetramarna håller kommer underskottet i statens budget att minska från 3,1 miljarder euro i år till 1,3 miljarder euro år 2019.

2. Inför förhandlingarna lovade statsminister Sipilä att aktiveringsmodellen för arbetslösa ses över. Höll regeringen sitt löfte?

Ja, aktiveringsmodellen kommer att ses över.

Bland annat ska det bli lättare att uppfylla villkoren för aktiveringsmodellen. Till exempel ska verksamhet som ordnas av fackförbund, medborgarorganisationer eller kommuner kunna räknas till i fortsättningen.

Regeringen har också beslutat att tillmötesgå NTM-centralernas krav på mer resurser.

I praktiken betyder det här att arbetskraftsmyndigheterna kan rekrytera mer personal för att hjälpa de arbetslösa att hitta ett jobb.

3. Regeringen vill också se över arbetsavtalslagen. Vad innebär det här?

I framtiden behöver arbetsgivare inte uppge en orsak för att få ingå ett tidsbundet arbetsavtal med en person som är under 30 år.

Förutsättningen är att personen som rekryterats varit arbetslös i minst tre månader innan rekryteringen.

Regeringen vill också göra det lättare för företag med högst 20 anställda att säga upp personer. Enligt regeringen blir tröskeln för att rekrytera lägre om det blir lättare att säga upp anställda.

I syfte att stöda anställda som jobbar på en annan ort ändrar regeringen på avdraget för bostad på arbetsorten. Den maximala nivån på avdraget höjs från nuvarande 250 euro till 450 euro.

4. Regeringen lovade också att komma med åtgärder för att minska på de sociala klyftorna. Vilka åtgärder föreslår regeringen?

I ramuppgörelsen beslöt regeringen att höja på minimibeloppen för sjukdagpenningen, föräldrapenningen, rehabiliteringspenningen och specialvårdspenningen. Dessa höjs med ungefär 80 euro i månaden.

Vidare kommer regeringen att satsa 10 miljoner euro på att höja garantipensionen som betalas till de pensionärer som har de lägsta inkomsterna.

5 miljoner euro kommer att riktas till att minska den årliga självrisken för läkemedel. Förändringen påverkar dem som använder mycket mediciner.

Regeringen kom också överens om ett tillägg för undervisningsmaterial för mindre bemedlade studerande på andra stadiet.

Tillägget är 46 euro per månad.

5. Vad föreslår regeringen i övrigt?

Under rambudgetförhandlingarna beslöt regeringen bland annat om att gå vidare med reformen av gymnasierna och daghemmen.

Den nya gymnasielagen som överlämnas till riksdagen nästa vecka syftar till att öka på intresset för gymnasiestudierna samt att höja på kvaliteten av undervisningen.

Målet med den nya lagen för småbarnspedagogik är bland annat att höja på utbildningsnivån och se över yrkesbeteckningarna och behörigheten inom småbarnspedagogiken.

Regeringen beslöt också om att tidigarelägga undervisningen i det första inhemska språket i grundskolan.

Från och med 2020 kommer inlärningen av A1-språket att inledas på våren under det första året i grundskolan.