”Språkkunskap ÄR yrkeskunskap” - Helsingfors har inte rätt att neka patienter vård på svenska i ambulansen, säger Folktinget

Folktingets generalsekreterare Markus Österlund menar att det är en fråga om liv och död att kunna bemöta patienten på hens modersmål.

- Man missar helt att det kan få konsekvenser för vården, om man inte kan uttrycka sig i en akut situation, säger Österlund.

Han är trött på att man ställer yrkeskunskap och språkkunskap mot varandra.

- Man säger att det är viktigare att den som finns i ambulansen kan sitt jobb, framom att kunna svenska. Men att kunna kommunicera med en patient är absolut att kunna sitt jobb, tycker jag.

Svenskan borde vara med från början

På grund av språkkontaktens slumpmässighet behöver förstavården i Helsingfors inte kunna svenska, tycker myndigheterna. Fel, säger Markus Österlund.

- Ambulansen hör till den prehospitala vården och då har myndigheten som upphandlar den en skyldighet att beakta ortens språkförhållanden. Och det är helt klart att vi bor i ett tvåspråkigt område, säger Österlund.

Han tycker att det är tråkigt att räddningsverket försöker slingra sig undan sina skyldigheter.

- Sen visar det sig att man inte gjort något för att förbättra situationen, säger Österlund och syftar på att Helsingfors räddningsverk inte automatiskt betalar ut tillägg till språkkunniga förstavårdare.

Han påminner om att språkkunskapslagen är entydig i hur man ska gå till väga.

- I lagen står det att man redan i rekryteringsskedet ska anställa tillräckligt många som kan svenska. Och sen har också arbetsgivaren en skyldighet att utbilda samt ordna kurser i svenska.

Markos kollegor ser snett på honom när han talar svenska: "På jouren måste alla förstå vad vi talar om"

Akutvårdare i Helsingfors kan inte heller få språktillägg.