Varifrån kommer attacken, vilka vapen kan användas och vad är målet? Sex saker du behöver veta om angreppet mot Syrien
Om USA och dess allierade angriper Syrien som straff för misstänkt bruk av kemiska vapen kan det ske från flera ställen och riskerna kan vara stora.
1. Varifrån kommer attackerna?
USA och Storbritannien har missilbestyckade örlogsfartyg och ubåtar i östra Medelhavet. Brittiska jaktplan är stationerade på Cypern.
Dessutom har USA flygbaser i Jordanien och Qatar som också kan tänkas användas för ett angrepp.
USA har jaktplan på en flygbas i Incirlik Turkiet, men det anses inte troligt att den används för angrepp på grund av de infekterade relationerna mellan USA och Turkiet.
2. Vilka vapen kan användas?
De flesta spekulationerna tippar på kryssningsmissiler som avfyras från örlogsfartyg och/eller ubåtar i Medelhavet.
Det är det mest riskfria alternativet ur västlig synvinkel.
Det är betydligt fler risker inblandade om angreppen sker med jaktplan eftersom de riskerar att skjutas ned av det syriska luftvärnet.
President Donald Trump skrev på Twitter på onsdagen att "missilerna kommer". Det väckte stort uppseende att presidenten gav förhandsbesked om en militär operation.
På torsdagen preciserade han att han aldrig sade när det skulle ske. "Attacken kan komma snart eller inte så snart".
3. Vilka är målen för angreppet?
Den syriska arméns kommandocentraler och depåer för kemiska vapen, ifall det finns information var sådana finns.
Dessutom kan USA försöka slå ut så mycket av det syriska flygvapnet som möjligt.
Det kan i alla fall bli svårt, eftersom Syrien väntar sig sådana angrepp och rapporteras ha flyttat så många plan som möjligt till baser där det finns ryska styrkor.
Syrierna räknar med att USA inte vågar ta risken att ryska soldater dödas av amerikanska missiler och att de syriska flygplanen därmed är i säkerhet på de ryska baserna.
4. Vad hände i Douma?
Invånare och syriska hjälparbetare rapporterade att Douma i östra Ghouta nära Damaskus utsattes för en giftgasattack på lördagen, troligen från helikoptrar.
Biståndsorganisationen Vita hjälmarna publicerade en video som uppgavs visa barn och vuxna som spolades med vatten och fick hjälp mot andningssvårigheter.
Vita hjälmarna publicerade också bilder på döda människor som sades ha dött av gasförgiftning.
Händelsen kunde dock aldrig verifieras av oberoende källor. Den syriska armén lät varken observatörer eller journalister komma in i Douma.
5. Varför kan ett angrepp vara farligt?
Ryssland stöder utan förbehåll president Bashar al-Assads regim i Syrien och har flera militärbaser i landet.
Det finns inte några entydiga bevis på att Syriens regering använt kemiska vapen mot sin egen civilbefolkning.
Därför kan både regeringen och uppbackaren Ryssland bestämt förneka att en kemvapenattack överhuvudtaget ägt rum.
Ryssland har hotat skjuta ner amerikanska missiler och också fartyg och flygplan de avfyrats ifrån. Ryssland har stationerat sitt modernaste luftvärnssystem i Syrien och kan tänkas vilja testa det.
De flesta analytiker tror ändå att Ryssland kan acceptera ett begränsat västligt angrepp och att landet håller sig till verbala hotelser, men om ryska trupper dödas - även i misstag - kan reaktionen bli en annan.
Det farligaste scenariot är att det utbryter strider mellan kärnvapenmakterna USA och Ryssland.
6. Vad vill man uppnå?
Västländerna säger sig vilja straffa al-Assad för bruk av kemiska vapen och försäkra sig om att de inte kan användas igen.
Målet på längre sikt är inte klart. De västliga scenarierna för Syrien har varit diffusa, medan den ryska strategin är helt klar.
Ryssland vill hålla al-Assad vid makten för att ha en god allierad i regionen.
Västländernas Syrienstrategi är betydligt oklarare. Väst vill ha bort al-Assad, men någon plan för vad som ska hända efter det har inte presenterats.
