"Det har uppstått en polarisering mellan unga kvinnor och unga män, där kvinnor är segrarna och männen förlorare"

Utan unga, välutbildade toleranta kvinnor skulle Finland vara ett helveteshål, säger Nils Erik Forsgård och är orolig för de unga outbildade männen.

Tankesmedjan Magmas chef Nils Erik Forsgård skräder inte orden.

Det är de unga, utbildade kvinnorna som står för tolerans och ett slags upplysningstänkande i samhällsdebatten, menar han, och talar om de unga männen som en växande grupp marginaliserade som nonchalerats.

- På något sätt har det uppstått en polarisering i Finland mellan unga kvinnor och unga män, där unga kvinnor helt klart är segrarna och de unga männen helt klart är förlorare, redan nu och i allt större utsträckning, säger Forsgård.

Jag har den här föreställningen att utan kvinnor, utan unga, välutbildade toleranta kvinnor skulle Finland vara ett helveteshål

Nils Erik Forsgård

Magmas opinionsundersökning från i fjol visar att kvinnor i Finland i dag är betydligt mer toleranta och öppna för ett mångkulturellt samhälle än vad män är.

De socioekonomiska skillnaderna mellan män och kvinnor lyfts också fram i boken Demokratins drivkrafter gavs ut i torsdags, samt i boken Demokratins öde som gavs ut i fjol.

- Jag har den här föreställningen att utan kvinnor, utan unga, välutbildade toleranta kvinnor skulle Finland vara ett helveteshål, det är nånting jag är ganska övertygad om, man ser det på olika sätt, säger Forsgård som är redaktör för Demokratins öde.

Man ska ta det på allvar om många unga män upplever sig vara marginaliserade, eller kanske inte upplever sig vara det men ändå hamnar utanför samhället

Ainur Elmgren

Nu gäller det framför allt att vara medvetna om läget och försöka åtgärda det, säger han. För följderna syns redan ute i Europa.

- Vem är det som röstar på populistpartierna? Det är unga och medelålders, outbildade män som saknar framtidsföreställning och framtidshopp. Det är där man måste gå in och bearbeta mentaliteter.

Polarisering mellan män och kvinnor

Marginaliseringen är ett faktum och den är absolut en könsfråga, säger en av skribeterna, historikern Ainur Elmgren.

- Man ska ta det på allvar om många unga män upplever sig vara marginaliserade, eller kanske inte upplever sig vara det men ändå hamnar utanför samhället, säger hon.

Elmgren deltog i paneldiskussionen i torsdags där fokus låg på bland annat åsiktsbubblor och marginalisering.

Och precis som tidigare under den här veckan var det särskilt en grupp medborgare som flera gånger nämndes: de unga, outbildade männen.

- Som historiker kan jag bara peka på tidigare tillfällen i historien då det funnits marginaliserade grupper som inte känner tillhörighet i samhället.

- Där tycker jag att institutionerna har ett stort ansvar att visa att det finns möjligheter att påverka, att det finns möjligheter att delta, säger historikern och statsvetaren Ainur Elmgren, en av skribenterna.

"Absolut en könsfråga"

Den här veckan har det också talats om de unga män som inte bara är utan utbildning och jobb, utan inte heller får barn.

- Sedan finns det andra grupper som är procentuellt sett mindre men som också hotas, till exempel fattiga pensionärer är också en förbisedd grupp i samhället. Men eftersom de inte förväntas producera nya medborgare så pratar man inte om deras problem.

Elmgren poängterar också att Finland skiljer sig från Sverige när det gäller fokuset på unga män i marginalisering: I Sverige har marginaliseringsdiskussionen en etnisk koppling.

Också i Finland borde vi tala mer om vem som ens har rätt att överhuvudtaget delta i val:

- Det tar en tid innan invandrare har rätt att rösta, de är temporärt utanför systemet.

Bara var femte unga lågutbildade röstade i kommunalvalet

I takt med digitaliseringen och globaliseringen har det offentliga samtalet och den medialiserade offentligheten förändrats oerhört.

Var pågår ens det offentliga, demokratiska samtalet i dag, utöver det som pågår i de egna åsiktsbubblorna på sociala medier? Och har alla samma möjligheter att ta del i det?

Samtidigt visar en färsk rapport om senaste kommunalval att det finns grupper där valdeltagandet verkligen är extremt lågt: bland röstberättigade lågutbildade i åldern 25-34 år röstade knappt 20 procent i kommunalvalet.

De har dessutom en stark uppfattning om att de inte kan påverka ärendena i sin egen kommun genom att rösta.

Partierna och institutionerna måste ta ansvar

Demokratidiskussionen i går gav inga klara svar på vad som måste åtgärdas för att komma åt marginaliseringen av vissa grupper, men klart är åtminstone att det är en kamp som måste föras på många fronter.

Ainur Elmgren säger ändå att hon ser förtröstansfullt på demokratin i dag. Men hon önskar att institutionerna skulle ställa upp mer för medborgarna.

- De har ett ansvar för att försöka engagera också de människor som inte trivs med de former av engagemang som erbjuds i dag.

Elmgren sätter sitt hopp till skolorna och önskar att de skulle ingjuta en trygghet i ungdomen, helt enkelt en känsla för att de visst har möjligheter att påverka hur deras samhälle ser ut.

Hon hoppas också att partierna skulle jobba mera med att öppna upp sina ungdomsorganisationer för fler.

- Tidigare har man kunnat engagera sig i politiken via ungdomsorganisationer som också har haft fritidssysselsättning. I dag är fungerar partierna inte alltid på det sättet utan det är mera maskinerier som utbildar sina egna eliter.

Vad är Facebooks roll i demokratiutvecklingen?

I samband med torsdagens tillställning höll medieforskaren Anu Koivunen, även hon skribent i boken, ett anförande om Facebookkrisen och demokratidiskussionen som den har lett till.

Det handlar om betydligt mer än hur Facebook använder vår data och hur datauppgifter i fel händer kan påverka utgången av val:
Koivunen ifrågasätter i sitt kapitel om man alls kan se kopplingen mellan media, demokrati och den nationella staten som självklar i dag.

Medierna har haft en viktig roll för upprätthållandet och skapandet av demokratier, men den kopplingen är inte självklar i dag

Anu Koivunen

- Tidigare har medborgare vetat var det offentliga samtalet pågått. Medierna har haft en viktig roll för upprätthållandet och skapandet av demokratier, men den kopplingen är inte självklar i dag, säger Koivunen.

Demokratins öde engagerar forskare och skribenter

Hur mår demokratin i Finland i dag? Vilka är det som röstar, vilka känner överhuvudtaget att de har någon påverkningsmöjlighet i samhället? Och vad betyder det här för demokratin i dag och i framtiden?

De här frågorna diskuterades hos Svenska Litteratursällskapet i torsdags då boken. Demokratins drivkrafter gavs ut.

I antologin medverkar Eva Blomberg, Ainur Elmgren, Janne Holmén, Petri Karonen, Anu Koivunen, Henrik Meinander, Jari Ojala, Matti Roitto, Oula Silvennoinen och Kjell Östberg.

Unga män med låga inkomster har svårt att hitta en partner och skaffar inga eller få barn – "Vi borde tala om familjebildningspolitik"

Större klassklyftor och mer otrygghet betyder färre barn.