Prislappsmodellen får hård kritik av rutinerad vårdforskare: "Är vi på väg mot ett kontrollsamhälle där storebror vet allt och lite mer?"

Olli Kangas vid Finlands Akademi är skeptisk till att sätta prislapp på finländares hälsa, och till skapandet av registret som krävs för att prislappsmodellen ska vara möjlig.

Han undrar hur det kan komma sig att planerna på social- och hälsovårdsreformen igen är i den situationen att man måste börja grubbla över grundlagen.

- Frågorna gällande om skapandet av sådant här register och samlandet av mycket känslig data är grundlagsenligt eller inte borde ha granskats mycket, mycket tidigare. Nu är det oerhört bråttom igen, och det kan hända att det här förslaget faller. Hur i helsike kan det vara så att man inte tidigare vetat att grundlagen kommer emot? säger Kangas.

THL förbereder en så kallad kapitationsersättningsmodell som noggrant kommer att poängsätta finländare enligt olika faktorer som ålder, kön, medicinsk historia, sociala relationer, arbete, utbildning, hemstad och andra socioekonomiska omständigheter.

Hur mycket landskapen i framtiden ska betala till vårdproducenterna bestäms alltså genom att titta på hurdana poäng patientunderlaget har.

Gruppnivå, inte individnivå

THL motiverar modellen med att om ersättningen som hälsocentralerna får skulle vara samma oberoende av hur sjuka patienterna är, så skulle centralerna göra sitt bästa för att nappa åt sig de friskaste patienterna som är billigast att behandla.

Informationen enligt vilken patienterna poängsätts samlas ihop från THL, Folkpensionsanstalten och Statistikcentralen.

Olli Kangas är tidigare forskningsprofessor vid Folkpensionsanstalten och numera programledare för strategisk forskning vid Finlands Akademi. Han föstår varför THL:s planer kring poängsättning får kritik.

- Om massor av känslig information samlas ihop och kopplas ihop på individbasis så finns det en fara med att det kan läcka ut. Mycket beror på vilket sätt datan analyseras.

Hur kan vi dölja individerna bakom sådana murar att ingen kommer åt dem?

THL har försvarat sig med att uppgifterna inte används på individnivå, utan på gruppnivå.

Kangas är ändå skeptisk och konstaterar att man för att kunna operera på gruppnivå också måste operera på individnivå.

- Hur kan vi dölja individerna bakom sådana murar att ingen kommer åt dem? Vi har ganska många exempel på att sådana bergsäkra murar har fallit. Det senaste fallet är förstås Facebook. Vi har också liknande exempel i Kanta-registret där mycket känslig information har hamnat i fel händer.

Alltid risk för hackerintrång

Kangas tror inte på försäkringarna om att uppgifterna inte kan läcka ut i fel händer.

- Det finns alltid risk för att en hacker kan bryta koden och komma åt datan. Inget är bergsäkert nuförtiden.

Är vi på väg mot ett kontrollsamhälle där storebror vet allt och lite mer om oss?

Enligt THL så existerar redan all den här informationen om oss i olika register.

- Förstås finns datan här och där, men nu kopplar man ihop alla olika databaser, och på basis av den ihopkopplade datan sätter man ett penningvärde på varje individ. Det är lite bekymrande. Är vi på väg mot ett kontrollsamhälle där storebror vet allt och lite mer om oss?

Om THL väljer att disponera pengar via kapitationsprincipen så är ett sådant här register ett måste, enligt Kangas.

THL lugnar efter debattstormen: Koefficient i stället för prislapp - grupp i stället för individ

"Som om någon hade kastat in en brinnande tändsticka".