Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Folktinget: Valfrihetslagen måste skrivas om

Från 2018
Uppdaterad 16.04.2018 14:44.
Markus Österlund.
Bildtext Folktingets sekreterare Markus Österlund.
Bild: Yle/ Axel Nurmio

Valfrihetslagen kommer inte att garantera oss svenskspråkig vård på vårt modersmål om den går igenom i sin nuvarande form. Det här upprör Folktinget.

Folktinget är fortfarande ytterst kritiskt till valfrihetslagen som är en av grundpelarna i vård- och landskapsreformen.

Skrivningen om att "i mån av möjlighet" erbjuda vård på svenska har skrivits om till att de språkliga rättigheterna ska garanteras "så långt som möjligt".

Det ska inte vara ett extra plus inom vården om man kan svenska

― Markus Österlund

– Vi anser att det här både strider mot grundlagen och språklagen. Språklagen säger att finskspråkigas och svenskspråkigas rättigheter ska tillgodoses på lika villkor i Finland. Det är helt klart att man inte gör det i den nya valfrihetslagen, säger Folktingets sekreterare Markus Österlund.

Enligt Österlund borde det i lagen stå att svensk- och finskspråkiga ska garanteras vård på sitt modersmål.

Att kunna svenska inte ett extra plus

Folktinget arbetar med att försöka få riksdagsledamöterna att inse att valfrihetslagen måste skrivas om genom att skriva utlåtanden. Dessutom ska Folktinget höras som sakkunnig i utskottet den här veckan.

Vården blir beroende av vilket landskap du bor i

― Markus Österlund

I dagens läge får tvåspråkiga kommuner lite mera statsandelar för att man ordnar vård på två språk. Den här modellen ska tillämpas också då ansvaret för vården flyttas över till landskapen. Det låter som en bra lösning enligt Österlund som säger att det ska få kosta lite mera att garantera vård på två språk.

– Det ska inte vara ett extra plus inom vården om man till exempel kan svenska, utan språk är substanskunskap. Språk är en otroligt viktig del av själva hälsoprocessen när man vårdar en sjuk person, säger han.

Varierade vård beroende på landskap

Det som är problematiskt är enligt Österlund att språket borde garanteras i lag, men nu ger man istället över ansvaret åt lanskapen.

– Istället för att garantera vård på båda språken i lagen så har man valt att ge över ansvaret åt landskapen. Det här betyder att vården blir beroende av vilket landskap du bor i. Det kan leda till att du får bättre vård på svenska i en del landskap än i andra, säger han.

Det här strider enligt Österlund mot både grundlagen och språklagen.

– Just därför skulle det vara så viktigt att definiera det här i lag och inte låta landskapen själva bestämma över vården, säger han.

Diskussion om artikeln