Regeringen vill lagstifta om snuttjobb för under 30-åringar - experter ser uppenbara risker

Regeringens planer på att försämra anställningsskyddet för under 30-åringar får experterna att höja på ögonbrynen. Sådana lagändringar kan skapa mer byråkrati på arbetsmarknaden och allt fler riskerar att fastna i snuttjobbsträsket.

- Risken är uppenbar, säger Niklas Bruun, professor vid Hanken och specialist på arbetsrätt.

Det var under rambudgetförhandlingarna förra veckan som regeringen lade fram det omtalade förslaget: under 30-åringar ska kunna anställas på viss tid utan särskild orsak, om personen i fråga har varit arbetslös i minst tre månader.

Tanken är att underlätta sysselsättningen av unga vuxna.

- Det handlar om att man berövar den här gruppen det uppsägningsskydd som en tillsvidareanställning ger, konstaterar Niklas Bruun.

Ett lagförslag med den innebörden kan betraktas som åldersdiskriminering och stå i strid med grundlagen.

STTK: Hastverk av regeringen

Också andra sakkännare betecknar regeringens förslag som problematiskt och komplicerat.

Direktör Katarina Murto vid tjänstemannacentralen STTK anser att regeringens förslag är ett hastverk, som dessutom luktar åldersdiskriminering.

Arbetsdomstolens tidigare president Jorma Saloheimo hänvisar till gällande EU-lagstiftning och rättspraxis: en arbetstagares ålder kan inte användas schablonmässigt som grund för visstidsanställning.

- En sådan här åtgärd kan vara godtagbar bara om den kan motiveras med ett berättigat mål som berör sysselsättningspolitik och arbetsmarknad, säger Niklas Bruun. Dessutom måste åtgärderna genomföras på ett sätt som är både lämpligt och nödvändigt.

Regeringen har redan låtit ändra lagen så, att långtidsarbetslösa kan anställas på viss tid utan särskild orsak.

Avsikten var att locka arbetsgivare att rekrytera långtidsarbetslösa, och det är helt i sin ordning enligt EU:s regelverk.

Varför särbehandla arbetslösa?

Nu borde alltså regeringen kunna motivera varför det är just under 30-åringar som varit tre månader arbetslösa som borde särbehandlas. Niklas Bruun vet inte vilka utredningar som regeringen stöder sig på.

- Jag har svårt att tro att en rationell arbetsgivare i första hand skulle välja att anställa utgående från huruvida personen i fråga har varit tre månader arbetslös, jämfört med en person som inte har varit det och som därför måste behandlas på ett annat sätt.

En sak är säker: en sådan lagändring skulle genast skapa mer byråkrati på arbetsmarknaden.

- Åtminstone blir systemet inte lättare att hantera för småföretagare, man skapar nya gränser, nya grupper och nya regler, säger Niklas Bruun.