Brist på trygghet gör att lågutbildade män skaffar färre barn, säger 22-åriga Markus: ”Jag har fått växa upp i en säker miljö och jag vill att mina barn ska kunna göra detsamma”

Tröskeln för att bilda familj blir allt högre för män med lägre utbildning och låga inkomster. Det är en bekymmersam utveckling anser forskare och politiker. Det oroar också 22-åriga Markus Myllyniemi som skrev en insändare om saken.

I sin insändare i Helsingin Sanomat skriver Myllyniemi, som också är fullmäktigeledamot för Socialdemokraterna i Kyrkslätt, att de sjunkande födelsetalen i Finland inte enkelt kan förklaras av att unga skulle vara rädda att binda sig och skaffa barn eller av att dejtingkulturen ser annorlunda ut i dag.

Det ligger betydligt svårare orsaker bakom problematiken tror han.

I sitt arbete möter Myllyniemi många unga som ser dystert på framtiden.

- Jag tänkte först att det handlade om enstaka fall som inte upprepas i någon större skala bland befolkningen. Men nu inser jag att det inte handlar om slumpmässiga människor som jag möter, utan detta finns mycket mer än vad man tror, säger Myllyniemi.

Han tror de bakomliggande orsakerna hänger ihop med den osäkra arbetsmarknaden med korta arbetskontrakt, nollavtal och längre prövotider.

- Arbetsplatsen är inte lika säker i dag. På 1980-talet spelade det inte lika stor roll om man hade en utbildning för man kunde ändå få jobb. Men nu krävs det ofta att man har en andra eller tredje stadiets utbildning för att få ett jobb med lite bättre lön.

- De välbetalda mellannivåjobben som fanns förut, till exempel inom industrin och byggbranschen, finns helt enkelt inte längre.

Myllyniemi säger själv att han inte kunde tänka sig bilda familj om han inte vet att han har en trygg inkomst.

- Jag har fått växa upp i en privilegierad och säker miljö och jag vill att mina barn ska kunna göra detsamma.

Forskningen stämmer överens med verkligheten

Tomi Timperi är verksamhetsledare på Miessakit rf, en medborgar- och expertorganisation som arbetar för att stödja mäns mentala, psykiska och sociala välbefinnande.

Enligt Timperi stämmer resultaten i Befolkningsförbundets familjebarometer, som Svenska Yle rapporterade om förra veckan, överens med den uppfattning organisationen har av läget för unga män.

- Om man inte är tillräckligt utbildad eller har ett sådant jobb där man kan lita på att inkomstutvecklingen är tillräcklig så tvekar man nog över att skaffa barn, säger han.

Timperi berättar att problematiken kan förklaras av att kvinnor och män lägger olika vikt vid status när de söker efter en partner.

- Det är positivt att flickor och kvinnor vidareutbildar sig i hög grad nuförtiden. Men när majoriteten av de högutbildade är kvinnor och antalet pojkar och män som går miste eller hoppar av utbildningen ökar, växer också skillnaderna mellan könen.

- Kvinnor vill inte inleda en relation eller bilda familj med en man som har en betydligt lägre utbildning än hon själv. Då utbildningsskillnaderna ökar mellan könen leder det till att fler män har svårt att hitta en partner över huvud taget. Detsamma gäller såklart också kvinnor.

Finns inga entydiga och enkla svar

En som har ett bredare perspektiv på problematiken är Harry Lunabba som är universitetslektor i socialt arbete och socialpolitik vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet.

Lunabba har i sin forskning fokuserat särskilt på genus och pojkar. Han efterlyser en bredare politisk diskussion kring unga mäns marginalisering och barnlöshet.

- Det här handlar inte om en specifik sak. Männen kan inte räddas med en viss åtgärd. Det handlar mer om att fundera över vad de stora linjerna i den breda familjebildningspolitiken. Hur är det att växa upp i den generationen som nu är i familjebildande ålder?

Lunabba säger att den yngre generationen utmanas av globala krafter som leder till större förändringar på arbetsmarknaden. Han är samtidigt kritisk till nedskärningarna som gjorts inom utbildningen och att rätten till dagvård minskats.

- När arbetsmarknaden blir osäkrare borde samhället bygga upp strukturer som stödjer den unga generationen.

Inte mycket individen kan påverka

Lunabba framhåller att barnlösheten bland unga män med låg socioekonomisk status är endast ett sätt som marginalisering tar sig uttryck.

Enligt Lunabba leder otrygga strukturer i samhället att vissa problem blir större hos vissa grupper. När det då blir värre blir det värst för de mest utsatta.

- Det finns väldigt lite man personligen kan göra åt den strukturella arbetssituationen som finns bland fabriksarbetare eller inom den lägre arbetarklassen. Det är inte mycket en man kan göra, trots sin manlighet, för att råda bot på en situation om problematiken är strukturell.

Han betonar också att barnlöshet inte bara är ett problem som gäller marginaliserade män.

- Den här problematiken berör inte bara män. Det intressanta är att trots att män i flera avseenden har en fördelaktig position i vårt patriarkala samhälle är det många män som drabbas av den rådande strukturen.

- Det är problematiskt att peka på en viss betydelsefull faktor här. Jag kan tänka mig att det finns de som i vår nuvarande politiska omgivning vill peka ut till exempel arbetarrörelsen eller unga kvinnor som syndabockar för varför man har det dåligt ställt i samhället. Men sådana förklaringsmodeller går jag inte med på. Det handlar om ett mer mångfacetterat problem.

Lösningen stavas utbildning

Lunabba konstaterar att Finlands tidigare lösningar till nästan allt har handlat om utbildningspolitik. Genom utbildning har Finland förenats, blivit en del av västvärlden och förvandlats från ett agrart till ett urbant samhälle.

- Det är väldigt bekymmersamt att man gjort inbesparningar inom yrkesutbildningen. Den är helt central i det här avseendet. Jag förstår mig inte över huvud taget på aktiveringsutbildningarna som ordnas av TE-byrån. De resurser som satsas där borde man i stället sätta på yrkesutbildningen för att skapa mer långvariga utbildningsplatser för unga män.

Han anser att diskussionen också borde handla om den planerade reformen av universitetsantagningen.

- Jag tycker inte alls om utvecklingen att gymnasie- och studentbetyg ska bli dominerande. Tvärtom tror jag att det skulle drabba män. Eftersom det finns en mångfald hos unga män måste det finnas flera chanser att ta sig vidare i utbildningen. Det ska finnas flera vägar till universitetet.

- Det är utbildningssatsningar som fört Finland framåt i alla tider.

Rättelse 17:28: Myllyniemis namn var fel i rubriken.