Forskare gjorde av misstag ett plastätande enzym mer glupskt - nu öppnar det för en lösning på världens plastproblem

Brittiska forskare har av misstag gjort ett vetenskapligt framsteg som i framtiden kan få avsevärd betydelse för att minska på problemet med den ökande mängden plastskräp i världen.

Forskare vid Portsmouth-universitetet i Storbritannien gjorde upptäckten i ett laboratorium för förnybar energi när de granskade ett enzym som förstörde plast.

Enzymet kommer från bakterien Ideonella sakaiensis som forskare lade märke till år 2016 på en soptipp i Japan. Enzymet hade på naturlig väg utvecklats till att äta plast.

Ett enzym är ett ämne som påskyndar biokemiska reaktioner utan att självt påverkas.

Det är otroligt för det berättar för oss att enzymets effekt inte ännu är på bästa möjliga nivå

― professor John McGeehan

Forskarna var tvungna att modifiera enzymet för att känna igen dess struktur. Kort efter det lade man märke till att ämnets förmåga att förstöra plast hade ökat med 20 procent, eller en femtedel.

En femtedel är ingen stor förändring, men det är inte det viktiga här, kommenterar professor John McGeehan till tidningen The Guardian.

– Det är otroligt för det berättar för oss att enzymets effekt inte ännu är på bästa möjliga nivå. Vi har en möjlighet att använda olika slags utvecklingssätt under de kommande åren för att få enzymet att bli supersnabbt.

Enzymer används nuförtiden rikligt bland annat i tvättmedel och i produktionen av biobränslen. Deras snabbhet har kunnat ökas tusenfalt under de senaste åren. Portsmouth-forskarna hoppas nu på något liknande.

– Enzymer är giftfria och biologiskt nedbrytbara och de kan framställas i stora mängder av mikroorganismer, säger Melbourne-universitetets kemist Oliver Jones till The Guardian.

En möjlig förbättring som forskarna utreder handlar om att transplantera mutantenzymet till en bakterie som kan överleva temperaturer på över 70 grader.

PET-plast smälter vid en temperatur på 70 grader. Det är troligt att plasten kan brytas ned 10-100 gånger snabbare när den är i smält form.

Nya möjligheter också för återvinningen

Med hjälp av enzymet så bryts plasten ned till sina ursprungliga råvaror. Det här skulle möjliggöra det att man effektivt kunde producera nya plastflaskor och behovet av att tillverka plast skulle minska.

Enzymet hos Ideonella sakaiensis äter särskilt PET-plast som används bland annat för att tillverka läskedrycksflaskor och förpackningar som ska vara värmebeständiga. Dessutom kan enzymet också bryta ned PEF-plast som är av biologiskt ursprung men som ändå inte bryts ned i naturen.

Vi ställs ständigt inför det faktum att oljan är så billig

― professor John McGeehan

Det tillverkas massvis med plast i världen och en stor del av det hamnar i världshaven och flyter omkring där som plastskräp. Ofta handlar det om plastflaskor.

I världen säljs det en miljon plastflaskor varje minut och endast 14 procent av dem återvinns.

Nuvarande återvinningsmetoder bryter ned plasten till en genomskinlig massa som kan återvinnas på begränsade sätt.

Återvunnen plast används bland annat i kläder och mattor.

– Vi ställs ständigt inför det faktum att oljan är så billig, och därmed är ny PET-plast också så billig, kommenterar professor McGeehan.

Det är alltså billigare för tillverkare att producera ny plast än att återvinna gammal.

– Men folks åsikter håller på att förändras och företag börjar leta efter metoder med vilka man kan återvinna på allvar, tillägger han.

Kan man förstöra havssopområdena?

Plasten i världshaven koncentreras med strömmarna till fem så kallade havssopområden.

Det största är i Stilla havet, mitt emellan Hawaii och Kalifornien och har en yta som är sex gånger större än Finlands yta, och växer ständigt.

En del forskare har kommenterat att man kunde spruta plastätande enzymer i havet ovanpå plastskräp för att få skräpet att försvinna.

Professor Adisa Azapagic kommenterar ändå till The Guardian att samtidigt som enzymet kan vara till stor nytta så måste man se upp så att användningen inte skapar ett nytt problem, till exempel sådana utsläpp som förvärrar klimatförändringen.

Information om framsteget med enzymet hos bakterien Ideonella sakaiensis publicerades först i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

En storskalig uppsamling av plastskräp i Stilla havet torde också starta det här året, efter ett initiativ av holländaren Boyan Slat.

Artikeln baserar sig på en text skriven på finska av Yrjö Kokkonen.

Artikeln uppdaterades 17.4.2018 kl. 19.36: "öppnar det upp" ändrades till "öppnar det" i rubriken. Dessutom: Bakteriens vetenskapliga namn var felskrivet i originaltexten på finska, och där förekom också en sammanblandning mellan bakterien och enzymet, vilket även drabbade den här översatta texten. Det är nu rättat.