Marknadens behov dikterar arbetskraftsinvandringen i Finland: "De flesta ansökningarna godkänns"

Socialdemokraterna i Sverige vill ha strängare regler för arbetskraftsinvandringen och återinföra arbetsmarknadsprövningen. I Finland beaktas redan behoven, åsikterna går bara isär över hur de ska tolkas.

Statsminister Stefan Löfvén (S) i Sverige vill skärpa regelverket kring arbetskraftsinvandring så att de arbetslösa som redan finns i landet ska få det bättre. I Finland är man ganska nöjd med nuvarande situation, motsättningarna handlar mest om vilka branscher man ska kunna invandra till.

De allra flesta ansökningarna om att få flytta till Finland för att arbeta godkänns, säger regeringsråd Olli Sorainen på arbets- och näringsministeriet.

- Ungefär fem, sex tusen tillstånd godkänns per år, och lite färre förlängningar av existerande tillstånd, säger Sorainen.

- Det är ganska samma siffror som i Sverige, men vi måste komma ihåg att man i Sverige kan få arbetstillstånd på många andra vis.

I Finland debatteras mest huruvida vi behöver mer arbetsrelaterad invandring, och till vilka branscher.

Klassisk höger-vänsterdelning

Precis som i Sverige är tudelningen ett skolexempel på den gamla höger-vänster-skalan.

- Samlingspartiet och Näringslivet EK vill öka åtminstone invandringen av personer med specialexpertis, medan Socialdemokraterna, fackförbundens centralorganisation FFC och i viss mån också Centern, Sannfinländarna och de Blå tycker att det är alldeles tillräckligt så som det är nu, säger Sorainen.

Meningsskiljaktigheter förekommer också då man diskuterar vilka branscher som behöver arbetskraft. Det är det som arbetsmarknadsprövningen, som Löfvén vill att Sverige ska återinföra, handlar om; att man kollar först om det redan finns arbetslösa med kompetens i landet.

- Beroende på lite vem du frågar får du olika svar. Bland annat bygg-, service- och restaurangbranschen har enligt vissa brist på arbetskraft, med det finns alltså väldigt motstridiga uppfattningar om vad läget är.

Den bransch som alla är överens om att har ett underskott av arbetskraft är ITK-branschen.

- Den bransch som alla är överens om att har ett underskott av arbetskraft är ITK-branschen, data- och informationsteknik och sådant. Alla vet att det är så, säger Sorainen.

10-15 procent avslås

Av de uppemot sex tusen ansökningarna om arbetstillstånd som lämnas in årligen godkänns de flesta. Sorainen säger att åtminstone tio till femton procent av dem avslås, och det finns egentligen två huvudorsaker till nekande beslut.

En del nekas tillstånd för att arbetsgivaren inte har förutsättningar att uppfylla kraven för att vara arbetsgivare.

- En del nekas tillstånd för att arbetsgivaren inte har förutsättningar att uppfylla kraven för att vara arbetsgivare. Företaget kan till exempel vara för litet, har haft problem med att betala löner eller har näringsförbud eller liknande.

De flesta avslagen beror på att branschen är mättad. Om det är lite otydligt vilka branscher som behöver mer arbetskraft från utlandet, ger Sorainen snabba svar på vilka som absolut inte behöver det.

- Just nu finns ett överutbud av arbetskraft för till exempel administrativa tjänster, och för handeln, säger Olli Sorainen.