Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

En historia om lögner, likgiltighet och lukt – 57 barn förgiftades av gas från en soptipp och nu har ryssarna fått nog av den usla sophanteringen

Från 2018
Uppdaterad 20.04.2018 16:53.
Också en fuktig vårdag stiger det upp förorenat damm från soptippen.
Bild: Kerstin Kronvall/Yle

Protester mot dålig avfallshantering har förekommit redan länge, men först efter skandalen i Volokolamsk, där 57 barn i mars förgiftades av gas från en soptipp, har protesterna fått publicitet.

En av de orter där invånarna har gått upp till kamp mot sopbergen är staden Kolomna sydost om Moskva. Där finns en jättestor soptipp, Volonitji, som inte var till något större besvär fram till förra sommaren.

Då började invånarna klaga på stanken, det var tungt att andas och obehagligt att vistas utomhus.

Orsaken till problemet är absurt nog ett beslut som president Vladimir Putin fattade under det ryska miljöåret 2017. Han gav order om att stänga en fasansfullt miljöfarlig avstjälpningsplats, Kutjino, dit Moskvabornas avfall fördes.

Anläggningen stängdes, men det innebar samtidigt att det inte fanns någon plats för de tusentals ton avfall som årligen produceras i Moskva.

Storstadens sopor förs till andra orter

Lösningen blev som så ofta när det gäller miljöfrågor i Ryssland bara att problemet bytte hemort. Avfallet från Moskva kördes per lastbil till soptippar på olika håll i Moskvaområdet.

Till Kolomna körde nu 300 sopbilar per dag, och soptippen blev snabbt överbelastad. Då man tidigare hade täckt över soporna med ett lager sand eller lera lämnades stora områden nu under bar himmel. Det medförde utsläpp såväl i luften som i vattendrag.

Här vill myndigheterna i Kolomna bygga ut soptippen.
Bildtext Här vill myndigheterna i Kolomna bygga ut soptippen.
Bild: Kerstin Kronvall/Yle

Invånarna protesterade, samlades till möten och vände sig till myndigheterna med krav på förbättringar, berättar Vjatjeslav Jegorov, som har tagit på sig rollen som ledare för sopaktivisterna.

Katastrofen i Volokolamsk blev en väckarklocka, och genast efter nyheterna därifrån drog Kolomnaborna ut och stoppade sopbilarna från Moskva. De gjorde det utan tillstånd och efter några dagar kom polisen till platsen och krävde att gruppen skulle skingras. Tjugo personer greps.

Det ledde bara till att allt flera kom med i proteströrelsen.

Demonstranterna går bara över vägen

Galina Larionova hörde till de första som kom till platsen. Hon var också den första som steg ut framför en sopbil och tvingade den stanna. Kolomnaborna har hittat på ett slugt sätt att stoppa bilarna. De har ställt sig vid ett övergångsställe vid vägen till soptippen och går helt enkelt fram och tillbaka över vägen då de vill stoppa en bil.

- Bilarna måste ju följa lagen och stanna vid övergångsstället, säger Galina med ett skratt.

Galina Larionova, aktivist för bättre sophantering.
Bildtext Galina Larionova (till vänster) var den första som stoppade sopbilar i Kolomna.
Bild: Kerstin Kronvall/Yle

Hon har själv konkret känt av följderna av utsläppen. Hon hade sovrumsfönstret öppet en natt och andades in något obehagligt.

- Jag fick huvudvärk och mådde illa. Jag var så sjuk att jag trodde jag skulle dö, berättar Galina.

Också de andra aktivisterna har känt sig svaga på grund av lukten. Dessutom har allt flera barn fått allergiska symptom och folk i trakten är allt oftare sjuka. Vissa familjer i byarna intill soptippen har flyttat in till staden där de nu hyr bostäder.

Hundratals stadsbor deltar i blockaden av vägen, de finns på plats dag och natt. Under vardagar är där mest pensionärer.

- Vi vägrar ta emot sopor från andra orter, säger Irina Maltjonova.

Jag fick huvudvärk och mådde illa. Jag var så sjuk att jag trodde jag skulle dö

― Galina

Aktivisterna låter bara lokala sopbilar passera. Volonitji-soptippen är 22 hektar stor, men den kan bli flerfalt större om stadens planer går framåt. Han finns nämligen ett initiativ som går ut på att bygga ut tippen på ytterligare 118 hektar intill det nuvarande området.

Stadsborna har blivit miljömedvetna

I Kolomna arbetar miljörörelsen mot den ökande avfallsmängden under devisen ”Min stad är ingen avstjälpningsplats”. Det syns tydligt i stadsbilden att rörelsen har luft under vingarna, klistermärken med devisen finns på väldigt många bilar.

Frivilliga har dessutom börjat organisera sopsortering i liten skala. De har placerat ut insamlingskärl för plast vid höghus och samlar in returpapper några gånger per månad.

Bybor motsätter sig sopor i Kolomna.
Bildtext Protesterna har lett till ökat samarbete bland stadsborna.
Bild: Kerstin Kronvall/Yle

Det stora bekymret är ändå hur sophanteringen ska ske i framtiden. I hela Ryssland finns det omkring tiotusen soptippar. Av dem måste de flesta stängas eller renoveras.

Dessutom finns det minst tjugotusen olagliga soptippar som sprider föroreningar i omgivningen. Bara i Moskvaområdet finns det 15 soptippar varav 10 är i så dåligt skick att de måste byggas om eller stängas.

Sophanteringen har av tradition varit i händerna på kriminella. Det finns mycket pengar att hämta bland avfallet. Dels handlar det om att ta till vara värdefullt material bland soporna och sälja det vidare.

De största inkomsterna görs då soptipparna tar betalt av dem som lämnar in avfall. Det är vanligt att sopbovarna bara redovisar en del av inkomsterna till myndigheterna, resten tar de själva hand om.

Misstron mot myndigheterna är enorm

Också de övervakande myndigheterna har för länge sedan förlorat invånarnas förtroende. Upprepade löften om förbättringar utan att något har hänt har gjort människor rasande. Nu litar de flesta inte på någon längre.

Avfallsfrågan är ett viktigt tema runtom i Ryssland just nu, och särskilt aktuellt är det i Moskva och Moskvaområdet. Det beror på att läget är akut, avstjälpningsplatserna förgiftar miljön och det bor uppemot 25 miljoner människor i trakten.

Stora protester pågår just nu förutom i Volokolamsk och Kolomna också på många andra orter. I staden Serpuhov söder om Moskva är luften fylld av stank och rök. Där brinner det för jämnan på en soptipp, medan en annan luktar förfärligt.

I Klin väster om Moskva har myndigheterna lovat stänga en olaglig soptipp på ett företags område. Trots det fortsätter soptransporter att köra dit och invånarna protesterar, 6 500 personer har skrivit på ett upprop till borgmästaren. Motsvarande situationer rapporteras från många andra orter.

Vi är kategoriskt emot förbränning så länge vi inte kan lita på att våra anläggningar utrustas med filter av europeisk standard

― Vjatjeslav Jegorov

Misstron mot myndigheterna kommer fram i alla diskussioner. Den är tydlig då man diskuterar planerna på att bygga fyra anläggningar för förbränning av avfall i Moskvaområdet.

Vjatjeslav Jegorov leder miljörörelsen Min stad är ingen
Bildtext Vjatjeslav Jegorov leder miljörörelsen Min stad är ingen avstjälpningsplats.
Bild: Kerstin Kronvall/Yle

Såväl miljöexperter som invånare protesterar. De tror inte att förbränningstekniken blir pålitlig.

- Vi är kategoriskt emot förbränning så länge vi inte kan lita på att våra anläggningar utrustas med filter av europeisk standard, säger Vjatjeslav Jegorov i Kolomna.

Det verkar överhuvudtaget inte förekomma någon diskussion om att utnyttja avfallsbergen för energiproduktion. Vjatjeslav säger att invånarna inte vet tillräckligt om vad som är möjligt.

Ingen ljusning i sikte

På något sätt måste avfallskatastrofen klaras upp, det är alla överens om, men ingen verkar veta hur man ska göra det. I Moskva försöker borgmästaren Sergej Sobjanin köpa tid genom att förhandla med städer i grannskapet om att de ska ta emot avfall från Moskva. Moskva förhandlar nu bland annat med Jaroslavlregionen, cirka 250 kilometer öster om Moskva, om att föra dit 200 000 ton avfall per år.

Ersättningen skulle vara 500 miljoner rubel, det motsvarar drygt 6 miljoner euro. Avtalet ska enligt förslaget gälla några år. Under tiden ska nya anläggningar för avfallshantering byggas upp.

Vi är trötta på lögner och likgiltighet från alla myndigheter

Det som upprör invånare runt om i Ryssland allra mest är att avfallsproblemet inte är något nytt fenomen. Redan i många år har det varit allmänt känt att tusentals soptippar är överbelastade och inte längre kan användas.

Trots det har inget gjorts. Runtom i landet har soptippar fått förlängda tillstånd att ta emot avfall, trots att de inte längre kan hantera det.

- Vi är trötta på lögner och likgiltighet från alla myndigheter, det värsta är att de inte talar med oss, säger Vjatjeslav Jegorov.

Han önskar att myndigheterna inte bara ska komma med besked om vilka beslut de har fattat utan att de ska föra dialog med invånarna.

Någon dialog vill beslutsfattare och tjänstemän i Kolomna inte heller föra med Yles utsända. De svarar inte ens på intervjuförfrågningar.

Vjatjeslav har fått upprepade hot från säkerhetstjänsten på grund av att han leder avfallsprotesterna i Kolomna. Gruppen som bevakar infarten till soptippen larmar upprört då hoten mot Vjatjeslav diskuteras.

- Om de rör honom får de med mig att göra, säger en kvinna i gruppen.

20 april kl 16.50: Namnet på staden Volokolamsk är nu korrekt återgivet, efter påpekande från en alert läsare.

Diskussion om artikeln