Miljömyndigheter får mindre makt: "De har obstruerat och lämnat in besvär"
Miljöorganisationerna och De gröna försöker i sista stund stoppa en del av landskapsreformen i riksdagen. Orsaken är en rädsla för att näringslivet och lantbruket ska köra över miljön när NTM-centralerna läggs ner. Andra är nöjda över att övernitiska miljöbyråkrater nu får mindre makt.
I samband med landskapsreformen slås flera myndigheter samman till en stor tillstånds- och tillsynsmyndighet, Luova.
Då försvinner samtidigt de nuvarande NTM-centralerna och deras miljöavdelningar som hittills kunnat besvära sig mot planer som hotar miljön.
Jag är rädd för att vi ska få olagliga beslut från myndigheter
Satu Hassi
Regeringen vill inte att ha någon självständig enhet inom Luova som skulle granska miljötillstånd och markplanering. Något förenklat innebär det att samma tjänstemän i slutändan ska väga pengar och arbetstillfällen mot miljö.
Enligt miljöorganisationer är det här en del av Centerns långvariga kamp mot miljöförvaltningen.
- I praktiken skulle starka ekonomiska intressen som gruvdrift eller vägprojekt få en stark tyngd i beslutsfattandet, säger Natur och Miljös verksamhetsledare Bernt Nordman.
- Eftersom avvägningen skulle ske inom Luova, bakom lykta dörrar utan besvärsfunktion, är risken uppenbar att kortsiktiga ekonomiska intressen får större tyngd än vår gemensamma miljö och den lagstadgade skyldigheten att värna om miljön, fortsätter Nordman.
Hotar rättsstaten anser De gröna
Miljöorganisationer vädjar nu till riksdagens olika utskott att ändra regeringens förslag. Ordföranden för riksdagens miljöutskott Satu Hassi (Grön) anser att regeringen inte lyssnat på experterna.
- Jag är rädd för att vi ska få olagliga beslut från myndigheter. Om vi inte har en myndighet som ser till att lagar följs faller det på enskilda medborgare. I en rättsstat är det inte tillfredsställande, säger Hassi.
Oron delas av rättslärda som hörts av riksdagens grundlagsutskott den här veckan. Även Högsta förvaltningsdomtolen har påtalat behovet av en självständig enhet inom Luova som skulle granska att planering och miljölov följer lagen.
Näringslivet har klagat och det har kostat oss miljarder i uteblivna investeringar.
Anu Vehviläinen
Regeringen slopade ändå i sista stund planerna på en särskild enhet inom Luova med uppdrag att värna om miljön.
- Det är inte vettigt att ha en särskild avdelning som besvärar sig mot den egna myndighetens beslut, säger Kommun- och reformminister Anu Vehviläinen (C) till Svenska Yle.
- Näringslivet har under många år klagat på att det här fördröjer processer och det har kostat oss miljarder i uteblivna investeringar.
Enligt Vehviläinen faller nu ansvaret för att följa miljölagstiftningen på de tjänstemän som bereder olika tillstånd. Hon påpekar att även de verkar under tjänstemannaansvar.
- Vi bör bära ett ytterst stort ansvar för miljön och mångfalden och det ansvarar varje enskild tjänsteman för, säger Vehviläinen.
Vehviläinen säger att lagförslagen är ett resultat av en lång process där alla parter och även grundlagsexperter är hörda.
NTM-centralernas råd och utlåtanden uppfattas som lag i kommunerna. De har en makt som inte tillkommer dem
Mats Nylund
Till dem som är positiva till förändringarna hör näringlivets och jordbrukarnas organisationer.
- Jag delar inte oron över att miljön skulle lida. Nog lyder ju en tjänsteman i landskapet eller en kommunal nämnd också under samma lagar som tjänstemännen vid NTM-centralerna, säger Svenska Lantbruksproducenternas ordförande Mats Nylund (Sfp).
Enligt Nylund har NTM-centralernas miljöavdelningar ofta bromsat nödvändiga projekt som dikningar och rensningar av åar.
- Ofta har det varit svårt att få med miljöavdelningen i början av processen för att minimera miljöskadorna. Istället har de obstruerat och lämnat in besvär när samma NTM-centrals vattenvårdsavdelning, som är skyldig att se till att husen inte blir under vatten, har kommit med sin färdiga plan.
- Nu borde ju det här bekymret rimligtvis minska när man åläggs att jobba tillsammmans, säger Nylund.
Besvären har oftast varit befogade
Enligt statistik från Justitieministeriet har NTM-centralernas besvär varit relativt få och ofta befogade. NTM-centralerna har bara besvärat sig mot tre procent av de beslut som fattats av regionförvaltningsverken. Och oftast har NTM-centralerna fått rätt i förvaltningsdomstolen.
- De har använt sin rätt sparsamt. Men då de gjort det har det varit befogat och nödvändigt, säger miljöutskottets ordförande Satu Hassi.
Svenska lantbruksproducenternas Mats Nylund anser ändå att man inte ska stirra blint på hur ofta eller sällan NTM-centralerna besvärat sig till domstol. Deras inflytande är större än så.
- NTM-centralernas råd och utlåtanden uppfattas som lag i kommunerna. De har en makt som inte tillkommer dem.
Miljöorganisationerna anställer fler jurister
Natur och miljös verksamhetsledare Bernt Nordman tror inte att besvären mot olika miljötillstånd nu skulle bli färre eller processerna kortare. Enligt honom faller ansvaret nu på enskilda medborgare och medborgarorganisationer.
- Det finns fortfarande behov av att göra en laglighetsprövning av olika beslut genom besvär. Vi kommer säkert att anställa fler jurister som jobbar med den här typen av frågor, säger Bernt Nordman.
- Det kan hända att det här till och med belastar domstolarna. Åtminstone inledningsvis kan det komma fler halvfärdiga besvär som kräver kompletteringar. När en myndighet med lång erfarenhet lämnar in besvär så är de ganska bra från början.